Opinion

Färdplan för en klimatneutral byggsektor

Malmö ska bygga klimatneutralt. Foto: Claes Hall
Opinion
Opinion Som första stad i landet har Malmö tagit fram en lokal färdplan för en klimatneutral bygg- och anläggningssektor
– LFM30.

Samordningsgruppen för LFM30 Rikard Sjöqvist Midroc Properties Andreas Holmgren byggnadsfirman Otto Magnusson Christer Larsson Malmö stad

PREMIUM

Som första stad i landet har Malmö tagit fram en lokal färdplan för en klimatneutral bygg- och anläggningssektor – LFM30. Färdplanen presenteras på stadsbyggnadskonferensen Urban Innovation i Malmö den 15 maj och visar att Malmö går steget längre för klimatet.

Kommunfullmäktige har genom miljöprogrammet och översiktsplanen angett stadens övergripande mål: att Malmö ska vara Sveriges klimatsmartaste stad 2030. Byggandet i Malmö ska präglas av långsiktighet, smarta energilösningar och miljöanpassade materialval.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Opinion

Vårdskulden en utmaning

Den vårdskuld som byggts upp blir svår att hantera.
Foto: Staffan Löwstedt/SvD/TT
Opinion
Opinion

I Coronapandemins spår har ett nytt begrepp blivit relevant, ordet vårdskuld. Med det menas det behov av sjukvård av olika slag som skjutits på framtiden för att vården behövt prioritera sina resurser på de coronasjuka, men också för att av smittoskäl annan icke akut nödvändig sjukvård fått skjutas på framtiden. Flera grupper har drabbats hårt av detta t.ex människor i operationsköer och - något som fanns i nyhetsflödet igår - personer som väntar på livsviktiga transplantationer som skjutits på framtiden. Det kan handla om ett års tid att arbeta av denna vårdskuld för sjukvårdsapparaten även i ett optimistiskt perspektiv där coronapandemin ebbar ut under höstmånaderna. Får vi en andra smittovåg kommer å andra sidan vårdskulden att fortsätta växa.

Men att hantera denna vårdskuld handlar inte bara om tiden som det tar för sjukvårdsapparaten. Det kommer att kosta mycket pengar för den regionala sjukvården. En överslagsberäkning talar för att det kan handla om ytterligare 10 miljarder som sjukvården runt om i landet behöver för att beta av det ackumulerade vårdbehovet och återkomma till ett normalläge.

Men det handlar inte enbart om tid och pengar. Många anställda inom sjukvården har gjort heroiska och slitsamma insatser under pandemihanteringen. Och det sker fortfarande eftersom smittspridningen är hög och dödstalen ligger kvar på en hög nivå. Många tvingas skjuta på sina semestrar och är nära att gå in i väggen. Även vårdanställda kan få hälsoproblem och behöva pausa framöver. Vi står därmed inför en mycket stor utmaning.

Ett ansvar vilar därför på gemene man. Många överutnyttjar sjukvårdens resurser och springer till vårdcentraler och akutsjukvården med krämpor eller bara sjukoro, som inte borde belasta sjukvården. För närvarande ökar exempelvis trycket från människor som utifrån minsta tecken på förkylning tror de är smittade av coronaviruset men också de som tror att de haft corona och inbillar sig att vanlig trötthet är coronarelaterat. De friska måste därför visa solidaritet med de allvarligt sjuka och vårdspersonalen och inte överbelasta sjukvården.

Lars J Eriksson

Opinion

Grön omstart med biogas

Chansen att bidra till fossilfrihet, ett mer livskraftigt lantbruk, fler arbetstillfällen, en cirkulär ekonomi och ett minskat importberoende finns nu, skriver Karin Svensson-Smith och Rebecka Hovenberg, bägge Miljöpartiet.
Foto: Claudio Bresciani/TT
Opinion
Opinion
PREMIUM

Coronapandemin har drabbat många enskilda och näringsidkare ekonomiskt. Det är därför av största vikt att ekonomin stimuleras till en rejäl omstart. Det finns nu ett utmärkt tillfälle att ställa om och samtidigt bidra till att dagens fossilberoende fasas ut. Satsningar på biogas, med alla dess kretsloppsegenskaper, är perfekt för att nå flera samhällsmål.

Biogasproduktion säkerställer inte bara tillgång till ett närproducerat fossilfritt bränsle utan generar också en rad andra samhällsnyttor. Biogasproduktion betyder nya jobb lokalt och regionalt samt en ökad tillgång på biogödsel. Det gör Sverige mindre beroende av import av fordonsdrivmedel och gödselmedel samtidigt som det möjliggör en större lokal produktion av ekologisk mat. En vidgad satsning på svensk biogas skapar även en högre beredskap inför krislägen. Biogasutvinning är ett lysande exempel på en cirkulär ekonomi där matavfall och gödsel utgör en värdefull resurs som via rötning till biogas tillgängliggörs som energi och näringsämnen.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Opinion

Väl värd att fira

Öresundsbron fyllde 20 år den 1 juli.
Foto: Johan Nilsson/TT
Opinion
Opinion

Öresundsbron firar 20-årsjubileum. Tyvärr lägger coronapandemin sordin på feststämningen eftersom danskarna med all rätt är oroliga för att smittspridningen i Sverige skall hota den danska folkhälsan. Men om Sverige agerar kraftfullare framöver för att begränsa spridning av coronaviruset och snabbmetoder tas fram för coronatestning så bör inte perioden med skarpa reserestriktioner bli alltför lång.

I dag är det svårt förstå varför planerna på att bygga en fast förbindelse över Öresund ledde till en så konfliktfylld diskussion och till och med fick dåvarande Centerledaren Olof Johansson att lämna regeringen. Men den politiska splittringen gjorde att bron i praktiken blev 10 år försenad, dels för att det länge rådde oenighet om en fast förbindelse borde etableras mellan Helsingborg och Helsingör, dels för att det väcktes en rad frågor om brons miljöpåverkan.

En god sak förde den långvariga debatten om Öresundsbron med sig, bron blev ett miljöanpassat projekt. En tid var den enbart planerad att bli en vägförbindelse. Men under diskussionens gång försågs den också med järnväg. Det visar hur viktigt det är att ha långsiktiga perspektiv i trafikpolitiken.

Under åren med Öresundsbron har vi sett hur människor bosätter sig, studerar och arbetar på det andra landets sida och därmed fått en långtgående integration. Flyktingkrisen och gängvåld i Malmö har medfört kontroller mellan länderna, men på det stora hela taget har gränspendlandet fungerat smidigt. Det största hindret för ökad integration är fortfarande skillnader i regelsystem som människor i vardagen måste brottas med. Det är direkt ynkligt att vi efter nästan 70 års nordiskt samarbete inte kunnat harmoniera regelsystem så att samma regler gäller i stort som smått i bägge länder och övriga nordiska grannar. Inte ens ett gemensamt pantsystemt för ölburkar har man lyckats med.

Lars J Eriksson

Opinion

Upphovsrätten skadas av EU

Opinion
Opinion

Vi kan inte jaga en hel ungdomsgeneration, lovade Fredrik Reinfeldt i valrörelsen 2006 innan han blev statsminister. Det handlade om de stora musik- och filmbolagens krav på lagstiftning mot fildelning av musik och filmer. Men 2010 drev han igenom Ipredlagen som innebar att bolagen kunde göra just det.

Många ungdomar (och äldre) har dömts till böter (och i några fall fängelse) för fildelning samt inte minst skyhöga skadestånd baserade på bolagens fantasifulla beräkningar av intäktsbortfall, som märkligt nog godkänts av okunniga domstolar.

Än vanligare blev att bolag begär ut ip-adresser (vilket lagen tillåter utan integritetshänsyn) till misstänkta fildelare för att skicka utpressningsbrev till dem. Betala några tusenlappar och slipp åtal, är budskapet. Många har betalat för att inte riskera polisanmälan, oavsett om de gjort sig skyldiga till något åtalbart.

Sedan kom rena bedragare på att de kunde skicka utpressningsbrev till fildelare med påståendet att de delat porrfilmer. Det gör det lättare att få pengar, oavsett om någon tittat på porrfilm. Gräddfilen för en filmdistributör att kräva andra på pengar med hjälp av en generös lagstiftning har alltså gett inte minst porrföretagen lättförtjänta intäkter. Men de verkliga upphovsmännen har knappast tjänat på Ipredlagstiftningen.

Också straffsatserna för upphovsrättsbrott har skärpts på senare tid. Nu blir det hårdaste straffet för upphovsrättsbrott sex års fängelse, vilket är detsamma som för rån! Skärpningen gäller även ”grovt växtförädlingsbrott”, som också anses handla om varumärkesskydd.

När EU efter massiva lobbykampanjer gripit in blir det ännu mer bakvänt. Nästa år träder EU:s upphovsrättsdirektiv i kraft. Då måste Facebook, Youtube, Google och andra stora aktörer, men även alla andra som publicerar upphovsrättsskyddat material, stoppa otillåten publicering – annars kan det bli skyhöga böter.

De stora plattformarna måste i praktiken, för att kunna kontrollera hundratusentals timmar musik- och videomaterial varje dygn, använda artificiell intelligens, genom så kallade uppladdningsfilter. Men dessa är inte intelligenta. De kan bara känna igen vissa sekvenser eller inslag. Det gör att de är långt ifrån hundraprocentiga. Än svårare blir det när det handlar om satir- eller parodiversioner, som normalt är tillåtna enligt upphovsrätten. Redan visar det sig att material stoppats som upphovsrättsinnehavare med alla rättigheter själva lagt ut, därför att inslaget kan likna något annat.

Tidningen Ny Tekniks reporter Simon Campanello berättar till exempel om en amerikansk kammarorkester som livesänt en Mozartspelning men stoppats, trots att Mozart kan spelas fritt eftersom det gått mer än 70 år sedan komponerandet och en direktsändning svårligen är plagiat. En sändning kan stoppas på minuten men i bästa fall tar det dagar, eller ofta veckor, att få Youtube eller Facebook att återställa inslaget.

Lagen och filtren blir därmed ett hot mot upphovsrätten. Det kommer att hämma kreativiteten på internet och därmed också upphovsrättsinnehavarnas möjligheter att tjäna pengar på sitt arbete.

Yngve Sunesson

Opinion

Trygghet är ett ansvar för oss alla

Den nya anstalten i Trelleborg är en viktig del i arbetet för fler platser och för ett tryggare samhälle. Det skriver Martin Holmgren, generaldirektör Kriminalvården.
Foto: Claudio Bresciani/TT
Opinion
Opinion

Det råder akut platsbrist i svenska häkten och anstalter. 2000 nya platser ska därför skapas i hela landet, bland annat i Trelleborg. Om vi vill ha ett tryggare samhälle måste vi ta gemensamt ansvar, skriver Kriminalvårdens generaldirektör Martin Holmgren.

Svensk kriminalpolitik har under de senaste åren präglats av straffskärpningar och stora satsningar på brottsbekämpning. En följd av detta är ett kraftigt ökat klientinflöde till Kriminalvården. Vi följer löpande hur många intagna som vid ett givet tillfälle upptar en plats, den så kallade beläggningen. Statistiken från förra året visar att beläggningen i häkten och anstalter var högre under varenda månad 2019 jämfört med samma månader 2018. För första gången på 15 år översteg medelbeläggningen också antalet tillgängliga platser - det fanns med andra ord fler intagna än ordinarie platser. Under 2020 har det höga beläggningstrycket fortsatt, och vi ser inga tecken på nedgång. Överbeläggningen får en rad allvarliga konsekvenser. Intagna får dela rum och gemensamhetsutrymmen användas som bostadsrum. Möjligheterna att placera och flytta klienter efter individuella risker och behov minskar, och säkerheten riskerar att påverkas negativt. Slitaget blir större än vanligt, samtidigt som möjligheterna att stänga avdelningar för underhållsarbete försvåras avsevärt.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Privatlån.com

3 unika saker du kan använda ett blancolån till

Privatlån.com Många väljer att använda ett blancolån som ett billån eller för att samla mindre lån och krediter. Som mest kan du låna 600 000 kronor, men du kan även låna så lite som 5 000 - 10 000 kronor.

Eftersom blancolån saknar krav på säkerhet kan pengarna användas till precis vad som helst. Du kan dessutom justera lånets löptid för att hitta en månadskostnad som passar din ekonomi, vilket innebär att du kan ha råd med det mesta.

Det finns många användningsområden för denna låneform. Nedan ska vi titta närmare på tre lite mer ovanliga saker som du kan finansiera med hjälp av ett blancolån.

Köp din drömhäst

Att köpa häst är inte billigt, många gånger kostar dessa fyrbenta djur tiotusentals kronor. Har man inte sparat ihop under en längre tid kan det vara svårt att ha råd. Samtidigt vill du kanske vänta allt för länge med att köpa, särskilt inte om du råkar hitta drömhästen till salu.

Genom att ta ett blancolån kan du betala för hästen direkt och sedan dela upp betalningen i en takt som passar din ekonomi. På så sätt slipper du allt för stora påfrestningar på din ekonomi. Du kan dessutom låna lite mer om du till exempel behöver köpa till lite ny utrustning.

Res på semester till tropikerna

Många är de som drömmer sig bort till varmare breddgrader, inte minst när vintermörkret smyger sig på. Att besöka tropiska öar med kritvita stränder kan dock vara kostsamt och att finansiera hela familjeresan med eget sparkapital kan kännas i plånboken.

Även här kan ett blancolån vara ett bra alternativ. Eftersom du kan lägga upp blancolån under flera års tid kan du låna till resan och samtidigt få en mer hanterbar månadskostnad.

Eftersom de flesta blancolån betalas ut inom 1 till 2 dagar - vissa kan till och med betalas ut samma dag - kan du dessutom slå till på resan direkt utan att riskera att priset höjs.

Investera i ny hemelektronik

Behöver du byta ut hemmets TV? Eller kanske är det hög tid att köpa en ny dator? Hemelektronik är ofta dyrt och kan var svårt att finansiera utan att spara ihop under en längre tid. Då kan du med hjälp av ett blancolån delbetala inköpet under en längre tid istället för att behöva ta av ditt sparande.

Blancolån har en relativt låg ränta, särskilt om du har en god kreditvärdighet, vilket kan göra lånet till ett prisvärt alternativ till delbetalning i butik. Du kan dessutom lösa delar eller hela lånet i förtid om du har möjlighet och komma undan ännu billigare.

Opinion

Låt patienten välja i ett nödläge

Opinion
Opinion

Någonstans inne i huvudet på de flesta av oss, i alla fall de som är över 50, finns funderingar kring skeendet om vi själva drabbas av coronaviruset. Sjukvården skall normalt hålla sig till det som bygger på vetenskap och beprövad erfarenhet. Men när det gäller detta virus står läkarvetenskapen på en rätt osäker grund. Traditionell IVA behandling är ingen garanti för överlevnad ens hos rätt friska.

Runt om i världen pågår ett intensivt arbete med att hitta motmedel eller vaccin. Själv tror jag det är mer sannolikt hitta läkemdel som raderar ut coronaviruset än ett vaccin. Att vi ännu efter 45 år inte har ett vaccin mot hiv visar hur komplext jakten på nya vaccin kan vara, i synnerhet som coronaviruset tycks förändras under tidens gång.

Rätt ofta dyker det upp nyheter om att någon medicin eller metod har gett positiva resultat; remdesivir, klorokin, blodplasma, blodförtunnande och något slags cocktail av läkemedel mot MS, HIV och Hepatit, enligt läkare i Hongkong. Problemet är att det fortfarande är experiment. Eftersom vetenskapen inte har säkra svar tycker jag man som patient skall ha rätten att utsätta sig för den risk som en inte helt säker utprovad metod kan innebära och därmed friskriva sjukvården från ansvar. Nöden har helt enkelt ingen lag.

Lars J Eriksson

Opinion

Vänd på alla stenar

Regeringens pressträff om Coronakommission.
Foto: ALI LORESTANI/TT
Opinion
Opinion

Igår kom besked, en Coronakommission tillsätts för att utvärdera regeringens, myndigheternas, regionernas och kommunernas åtgärder för att begränsa virusutbrottet och dess effekter. Den ska också beskriva hur smittan spridits, i synnerhet på landets äldreboenden. Den sistnämnda uppgiften är också den som skall utvärderas först, vilket är mycket bra, eftersom det är där den svenska strategin kraschlandat.

Coronakommissionens anslag är brett vilket också speglas i dess sammansättning. Ordförande blir den erfarna juristen Mats Melin, justitieråd, fd chefsJO och ordförande för Högsta förvaltningsdomstolen. Vid sin sida får han ledamöter som representerar vård, nationalekonomi och krishantering. Uppdraget skall vara slutfört i februari 2022.

Den svenska coronastrategin har varit ett misslyckande med över 5300 döda, vilket placerar vårt land i en skrämmande världstopp i dödlighet tillsammans med Brasilien som till skillnad mot Sverige är ett mycket fattigt land med inte alls våra vårdresurser. USA brukar också lyftas fram som hårt drabbat, men i relation till folkmängden motsvarar landets dödstal 3.800 döda i Sverige.

Vi har ännu inte facit av coronapandemin. Oro finns för en andra våg av smitta och död när alltfler länder öppnar upp sina samhällen. Men Sveriges dödstal kommer inte som genom ett trollslag att försvinna. Även om vi inte har facit är det högst osannolikt att andra länder kommer ikapp oss. Idag vet man att mycket hårda restriktioner bromsar nya utbrott, sådant som t.ex fått Storbritannien att stänga ner staden Leicester.

Men frågan är om en Coronakommission av det slag som tillsätts kommer att räcka. Smittspridningen och avsaknaden av tydlig strategi och handlingskraft väcker frågor om den svenska stats- och samhällsorganisationen. Igår hävdade medicinprofessorn Martin Ingvar att vi har ett systemfel där det kommunala självstyret har varit ivägen för en effektiv bekämpning av coronasmittspridningen, ett Fawlty tower där det skylls på personalen och inte ledningen. Systemet med regioner som styr över sjukvården har också visat brister när det gäller samordning mellan stat- och sjukvården. Ingen har facit men alla stenar måste vändas i den utredningsprocess som nu sätts igång.

Lars J Eriksson

Opinion

Faller MP offer för migrationen?

org-4faab905-ee0f-4db4-a600-7e2af0337efc.jpg
Opinion
Opinion

Arbetet i den migrationspolitiska kommittén närmar sig slutet och tonläget trissas upp kraftigt. Tanken är att ett förslag ska vara klart i augusti och det pågår nu intensiva förhandlingar mellan partierna. Socialdemokraterna lär ha presenterat sitt förslag för de andra partierna och har suttit i förhandlingar med de borgerliga partierna under fredagen, något som upprört regeringskollegan Miljöpartiet.

Migrationsfrågorna skär genom blocken och det är kanske inte konstigt att partierna träffas i ovanliga konstellationer. En ambition lär vara att hålla SD utanför överenskommelsen, men som förslagen låter hittills kommer nog SD att vara nöjda.

Miljöpartiet är med rätta oroliga över hur deras regeringspartner agerar, men ambitionen i kommittén har ända från början varit att nå en ”bred” överenskommelse så det kan knappast komma som en överraskning för MP. Deras låga siffror i opinionsmätningar gör förstås oron större. Den senaste mätningen visar att de ligger en bra bit under fyraprocentsspärren. Partiet lär ha haft krismöten i helgen och våndas över hur mycket regeringsmakten ska vara värd. Samtidigt påverkar coronakrisen samhället. En regeringskris i detta läge riskerar att slå mot MP ännu mer, men samtidigt är risken att deras sympatisörer straffar dem om de inte lyckas hålla humanitetens flagga högt när det gäller migrationen. Så partiet sitter onekligen i en besvärlig rävsax.

Socialdemokraterna är också delade avseende hur hårda man ska vara i migrationspolitiken, men partiet har en kultur att motståndare håller sig relativt lugna. Riksdagsledamoten från Skåne, Rikard Larsson, är deras man i kommittén och har det nog hett om öronen. Hittills har dock den hårdföra delen av partiet kommandot.

Frågan är hur Centerpartiet agerar. Partiets ingång är att en bred överenskommelse är viktig, men frågan är hur långt man är berett att gå. Det är oroväckande signaler från ett parti som under 2010-talet legat nära MP i migrationsfrågor. Anhöriginvandring och volymmål är det som striden verkar stå om.

NÄSTA ARTIKEL