Svalöv

38-åring ny ägare till hus i Svalöv

Artikel Svalöv Ramadan Demiraj, 38 år, är ny ägare till fastigheten på Kvarngatan 7 i Svalöv.

PREMIUM

Ramadan Demiraj, 38 år, är ny ägare till fastigheten på Kvarngatan 7 i Svalöv. Huset är 123 kvadratmeter stort och byggdes 1934. Säljare är Florim Mala. Affären blev klar i april 2019 och köpesumman blev 1 600 000 kronor.

För ett par månader sedan såldes ett annat hus bara några hundra meter bort, på Brunnsgatan 10. Priset blev där 1 250 000 kronor, för det 79 kvadratmeter stora huset.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Inrikes

Svensk kollektivtrafik: sprid ut skolstarten

Risken är stor att trängseln i kollektivtrafiken ökar när gymnasieeleverna åter åker till skolan i höst. Arkivbild.
Inrikes
Inrikes När gymnasieelever åter åker till skolan i höst är risken stor att det blir trångt på bussar, tåg och spårvagnar.
Det anser branschorganisationen Svensk kollektivtrafik, som vill att skolorna sprider ut skoldagens start.

Den 15 juni kan gymnasieelever och studenter vid högskolor åter ta sig till skolorna för undervisning på plats. Det meddelade utbildningsminister Anna Ekström (S) vid en pressträff på fredagen.

Men när skolorna öppnar i augusti är risken stor för trängsel på tåg, spårvagnar och bussar. Särskilt i morgonrusningen.

– När hundratusentals elever som börjar vid samma tid ska åka med kollektivtrafiken till skolan kommer det inte finnas kapacitet att sätta in fler bussar och tåg för att säkerställa att det inte blir trängsel. Vår farhåga är att det kommer bli trångt, säger Helena Leufstadius, vd på Svensk Kollektivtrafik.

Sprid skolstarten

Branschorganisationen, vars medlemmar är de regionala kollektivtrafikmyndigheterna, uppmanar nu landets gymnasieskolor att sprida ut skoldagens start.

– Vi vill att Skolverket, kommuner och de som är ansvariga för gymnasieskolorna tar en diskussion med våra medlemmar om det går att skjuta på skolstarten en halvtimme, säger Helena Leufstadius.

Trafikföretagen som kör kollektivtrafiken är skyldiga att begränsa antal passagerare per fordon, för att minimera risken för smittspridning. För att uppfylla råden körs ofta extra trafik för att minska trängseln, enligt Svensk Kollektivtrafik.

Inte fler fordon

Och i morgonrusningen kör redan kollektivtrafiken med full kapacitet.

– Våra medlemmar har gjort allt för att följa folkhälsomyndighetens direktiv. Men finns det inte fler fordon, förare och pengar för att köpa in trafiken kommer det att bli svårt.

Trängseln och risken för smittspridningen kommer att öka, befarar Leufstadius.

– Ungdomar är inte så taktiska att de tar nästa buss om det är trångt. De tränger ihop sig. Men då är det en ökad risk för smittspridning. Vi vill inte ha en andra våg i höst, säger hon.

Jonas Grönvik/TT

Inrikes

Misshandlade mannen i Boxholm har dött

Polisen fick in ett larm om att en man blivit svårt misshandlad i Boxholm i Östergötland under fredagskvällen. Arkivbild.
Polisen fick in ett larm om att en man blivit svårt misshandlad i Boxholm i Östergötland under fredagskvällen. Arkivbild.
Fotograf: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes

Den man som hittades misshandlad i Boxholms kommun under fredagskvällen har dött av sina skador, bekräftar polisen. Två män i 25-årsåldern sitter anhållna misstänkta för mord alternativt dråp.

Enligt polisen arbetade man intensivt under natten till lördagen och kunde gripa en man under natten till lördag i Boxholm och senare den andra mannen under lördagen, i Tranås.

– Jag kan inte säga mer om omständigheterna kring händelsen i fredags i nuläget, säger Peter Ström, vakthavande befäl vid polisen i region Öst.

Mannen hittades utomhus, men polisens tekniker har också genomfört en brottsplatsundersökning i en lägenhet där en av de misstänkta gärningsmännen bor.

Utrikes

Di Maio: Italien är ingen leprakoloni

Italiens utrikesminister Luigi Di Maio. Arkivbild.
Italiens utrikesminister Luigi Di Maio. Arkivbild.
Fotograf: Domenico Stinellis/AP/TT
Utrikes
Utrikes Italien kommer inte acceptera att behandlas som en leprakoloni, säger utrikesminister Luigi Di Maio.
Han lovar ett varmt välkomnande för utländska turister i sommar, men varnar andra länder inom EU för att stänga ute italienare.
Samtidigt stiger antalet nya dödsfall i landet.

Många av Europas länder är i färd med att öppna upp sina gränser inför sommaren, däribland Italien som ska välkomna turister till landet från och med den 15 juni.

Men vissa länder inom EU, så som Grekland och Cypern, har redan aviserat att de inte öppnar gränsen för alla. Grekland öppnar för 29 länder, men exkluderar bland andra Italien, Sverige och Storbritannien.

Detta har fått Italiens utrikesminister att reagera.

"Vi accepterar inte svartlistor. Om någon tror att de kan behandla oss som en leprakoloni så ska de veta att vi inte kommer att acceptera det", skriver Luigi Di Maio i ett uttalande på Facebook på lördagen.

"Ska ta med frågan"

Di Maio tillägger att Italien ska ta med frågan i kommande bilaterala möten med andra länger.

Italien har världens tredje högsta dödstal vad gäller dödsfall till följd av covid-19 efter USA och Storbritannien.

Och antalet nyregistrerade dödsfall i landet ökade enligt den senast registrerade dygnstatistiken. Sammanlagt 111 personer avled till följd av covid-19 den senaste 24-timmarsperioden – en ökning med drygt 24 fall sedan föregående dygn, meddelar institutet för civilskydd.

Antalet nya fall sjönk

Antalet nyregistrerade fall av smittan sjönk däremot med 100 fall – till 416 – enligt lördagens siffror.

Sedan coronapandemin nådde Italien i februari har virussjukdomen krävt 33 340 liv.

Italien var det första landet i Europa som införde strikta restriktioner och stängde ned landet för att stävja virusets framfart.

Italien planerar nu att lyfta samtliga reserestriktioner inom landet från och med den 3 juni.

"Vi har alltid agerat ansvarsfullt och transparent och kommer fortsätta med det. Det är just därför vi förväntar oss respekt", skriver Di Maio.

Medicinsk personal bär ut kistan för en person som avlidit i covid-19 i regionen Lombardiet i Italien. Arkivbild.
Medicinsk personal bär ut kistan för en person som avlidit i covid-19 i regionen Lombardiet i Italien. Arkivbild.
Fotograf: AP/TT

Utrikes

Skulle bygga flygplats – hittade mammutben

Skelettdelar av en mammut vid en utgrävningsplats i Tultepec i Mexiko.
Skelettdelar av en mammut vid en utgrävningsplats i Tultepec i Mexiko.
Fotograf: Meliton Tapia/INAH/AP/TT
Utrikes
Utrikes Kvarlevorna efter omkring 60 mammutar har grävts fram i Zumpango i Mexiko, där en ny flygplats håller på att byggas.

Fyndplatsen, som ligger omkring fem mil nordost om huvudstaden Mexico City var en gång i tiden del av ett sjöområde kallat Xaltocan och forskare tror att djuren dog för att de blev fast i sjön, enligt ett uttalande från Mexikos nationella institut för antropologi och arkeologi (INAH).

Skelettdelar efter såväl honor som hanar och ungdjur har hittats.

Inget tyder på att djuren har jagats av människor, enligt INAH. Fyndplatsen ligger dock bara några mil från Tultapec, där arkeologer tidigare hittat jättefällor som användes för att fånga mammutar för 15 000 år sedan, skriver nyhetskanalen CNN.

Analyser visar att mammutarna tillhör underarten columbiamammut, som levde i Nord- och Centralamerika under pleistocen, en geologisk epok som tog slut för cirka 12 000 år sedan.

Columbiamammuten var större än dagens afrikanska elefant men till skillnad från sin berömda släkting, den ullhåriga mammuten, tros den inte ha varit hårig.

Omkring 30 arkeologer arbetar nu med utgrävningen vid flygplatsbygget. Enligt Pedro Francisco Sánchez Nava, nationell arkeologsamordnare vid INAH, går det ännu inte att säga exakt hur många kompletta mammutskelett som hittats.

Tina Magnergård Bjers/TT

Arkeologistudenter tittar på delar av ett mammutskelett som hittats öster om Belgrad i Serbien. Arkivbild.
Arkeologistudenter tittar på delar av ett mammutskelett som hittats öster om Belgrad i Serbien. Arkivbild.
Fotograf: Marko Drobnjakovic/AP/TT

FAKTA

Fakta: Mammutar

Mammuten var ett elefantdjur som fanns i omkring 20 olika arter som levde på norra halvklotet, under en period från cirka 4 miljoner år sedan till cirka 4 000 år sedan.

De största var 4,7 meter i mankhöjd, och hade uppemot fem meter långa betar.

Mammutarna var övervägande bladätare men en del betade gräs.

Bland andra ullhårig mammut och nordamerikansk mammut jagades av människan. Huruvida jakten var en bidragande orsak till att en del mammutarter dog ut är omtvistat. Det finns forskning som tyder på att istidsmänniskor jagade och åt mammut, men handfasta bevis för en regelbunden jakt saknas. Vissa forskare menar att mammuten var ett alldeles för svårt djur att jaga, samtidigt som det fanns gott om andra, mindre, bytesdjur.

Källa: NE

Inrikes

Färre extremt för tidigt födda under pandemin

Danmark noterar färre extremt prematura barn under coronapandemin. Arkivbild.
Danmark noterar färre extremt prematura barn under coronapandemin. Arkivbild.
Fotograf: Gorm Kallestad/NTB/TT
Inrikes
Inrikes Antalet extremt för tidigt födda barn har sjunkit dramatiskt i Danmark under den tid som stora delar av samhället har varit nedstängt på grund av coronapandemin. En liknande observation har gjorts i Sverige.

Barn som föds före graviditetsvecka 37 räknas som för tidigt födda men de som föds före vecka 28 räknas som extremt prematura. Och när forskare i Danmark undersökte förlossningar mellan den 12 mars och 14 april i år så upptäckte de att antalet extremt prematura gick från omkring 2 till 0,19 per 1 000 födda barn.

31 180 nyfödda inkluderas i studien, som har gjorts av Statens Serum Institut i samarbete med Rigshospitalet. Av dessa föddes 1 566 för tidigt (det vill säga före vecka 37). Det sammanlagda antalet förlossningar förändrades inte nämnvärt under perioden och det gjorde inte heller antalet barn som föddes efter vecka 28.

Liknande svensk observation

Forskarna har jämfört statistiken med samma period de senaste fem åren.

Forskarna vill nu gå vidare för att försöka förstå vad det är som ligger bakom förändringen. I studien har de övervägt huruvida de beteendeförändringar som inträffade under pandemin kan ha haft en förebyggande effekt vad gäller extremt prematura förlossningar – till exempel vad gäller en eventuellt minskad benägenhet till stress och infektioner.

Även i Sverige har man sett en liknande trend, berättar Karin Källén, professor i epidemiologi vid Lunds universitet.

– Vi har observerat detta i Lund också. Att det, under en period i alla fall, var färre extremt prematura. Men det är en observation, vi har inte kunnat vederlägga det, säger hon.

Ett mysterium

Vad det beror på kan man, än så länge, bara gissa. Det kommer att behöva analyseras noggrant innan man drar några slutsatser, understryker Karin Källén.

– En hypotes är att det skulle kunna vara färre infektioner helt enkelt. Men jag vågar inte dra några slutsatser redan nu.

Men även i vanliga fall är prematura födslar något av ett mysterium. Man vet sällan exakt varför ett barn föds för tidigt.

– Det är det som är spännande. Ibland kan man se att det är ärftlighetsfaktorer, andra gånger ser man att det kan vara något hos fostret, vissa graviditetskomplikationer eller någon specifik infektion. Men för det mesta så vet man inte, säger Karin Källén.

– Skulle man då kunna koppla detta till frånvaro av andra infektioner så är det väldigt intressant, och absolut något som vi kommer att studera närmare, säger hon.

Sofia Eriksson/TT

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Spincasino.se

Sverige agerar annorlunda än omvärlden i corona-tider!

Spincasino.se Många delar av världen står och gapar över hur få åtgärder vi i Sverige har gjort i jämförelse med omvärlden när det kommer till covid-19 pandemin. Många länder har undrat om Sverige är ute efter att göra sig av med sina egna invånare och att vi kan klassas som ansvarslösa. Trots detta så fortsätter vi svenskar att ta det relativt lugnt och de allra flesta tycker inte att det är kul och vill helst att allt ska bli som vanligt, men alla hjälps åt och gör det bästa av situationen.

Svenskarna tycks lita på sina medmänniskor

Vad beror lugnet vi bär på egentligen, när resten av jorden skakar av rädsla? En teori kan vara att vi i Sverige är väldigt solidariska och hjälps åt när det gäller och har tillit till varandra. Vi har dessutom levt väldigt bra så alla generationer som lever idag har varit fria från krig och fattigdom. Länder som har misär nära i sina minnen tenderar att reagera starkare i krissituationer, vilket inte alls är konstigt.

Vi svenskar litar på att de som är sjuka håller sig hemma och gör även detsamma själva om vi har symptom. Vi hjälper våra familjemedlemmar att handla om de är sjuka och luft-kramas från 2 meters avstånd för att inte råka smitta varandra även då vi inte ens har symtom själva, bara för att vi vill skydda våra älskade familjemedlemmar i riskgrupperna. Vissa tanter sitter i dörröppningarna i hyreshusen och stickar tillsammans. Mormödrar skickar brev till sina barnbarn som barnen får svara på i väntan på att snart återförenas igen. Det är något väldigt älskvärt över vår tillit till varandra och vår tro på att “allting ordnar sig alltid” är stark även i svårare tider!

Saker att göra under karantän:

1. Lär dig något nytt - Varför inte använda tiden till något vettigt och googla eller youtuba jordens historia eller deep-diva i något som du vill lära dig mer om som t.ex matlagning, odling, pyramiderna i Egypten, kvantfysik - ja bara fantasin sätter gränser.

2. Spela spel - Varför inte ta fram gamla sällskapsspel eller spelen du spelade när du var liten? Kanske har du ett super Nintendo som ligger och skräpar och är laddad för lite Mario? Eller spela något från datorn eller satsa på att snurra några spins online.

3. Meditera - stäng av ljuden och låt ditt sinne vila, sätt dig ner, gärna i soluppgången och lyssna på ljudet från naturen. Kanske kan du höra fåglarna kvittra, en bäck som porlar. Sätt dig i stillheten och var mottaglig en stund och låt dig själv slappna av i både knopp och kropp.

4. Skaffa en ny hobby - Släpp Netflix för en stund, varför inte skaffa en ny hobby där du kan uttrycka dig? Det kan vara allt från sång, dans, konst, matlagning, sy, skapa smycken etc. Att skapa gör oss lyckliga!

5. Plantera blommor - Det är äntligen vår och det är dags att förodla alla grönsaker och örter inför sommaren. Eller varför inte plantera om och ta sticklingar på redan existerande växter i hemmet? Att sätta händerna i jord har vetenskapligt visat sig vara lugnande och helande för oss - vad väntar du på? Back to nature!

Inrikes

Färre extremt för tidigt födda under pandemin

Danmark noterar färre extremt prematura barn under coronapandemin. Arkivbild.
Danmark noterar färre extremt prematura barn under coronapandemin. Arkivbild.
Fotograf: Gorm Kallestad/NTB/TT
Inrikes
Inrikes Antalet extremt för tidigt födda barn har sjunkit dramatiskt i Danmark under den tid som stora delar av samhället har varit nedstängt på grund av coronapandemin. En liknande observation har gjorts i Sverige.

Barn som föds före graviditetsvecka 37 räknas som för tidigt födda men de som föds före vecka 28 räknas som extremt prematura. Och när forskare i Danmark undersökte förlossningar mellan den 12 mars och 14 april i år så upptäckte de att antalet extremt prematura gick från omkring 2 till 0,19 per 1 000 födda barn.

31 180 nyfödda inkluderas i studien, som har gjorts av Statens Serum Institut i samarbete med Rigshospitalet. Av dessa föddes 1 566 för tidigt (det vill säga före vecka 37). Det sammanlagda antalet förlossningar förändrades inte nämnvärt under perioden och det gjorde inte heller antalet barn som föddes efter vecka 28.

Liknande svensk observation

Forskarna har jämfört statistiken med samma period de senaste fem åren.

Forskarna vill nu gå vidare för att försöka förstå vad det är som ligger bakom förändringen. I studien har de övervägt huruvida de beteendeförändringar som inträffade under pandemin kan ha haft en förebyggande effekt vad gäller extremt prematura förlossningar – till exempel vad gäller en eventuellt minskad benägenhet till stress och infektioner.

Även i Sverige har man sett en liknande trend, berättar Karin Källén, professor i epidemiologi vid Lunds universitet.

– Vi har observerat detta i Lund också. Att det, under en period i alla fall, var färre extremt prematura. Men det är en observation, vi har inte kunnat vederlägga det, säger hon.

Ett mysterium

Vad det beror på kan man, än så länge, bara gissa. Det kommer att behöva analyseras noggrant innan man drar några slutsatser, understryker Karin Källén.

– En hypotes är att det skulle kunna vara färre infektioner helt enkelt. Men jag vågar inte dra några slutsatser redan nu.

Men även i vanliga fall är prematura födslar något av ett mysterium. Man vet sällan exakt varför ett barn föds för tidigt.

– Det är det som är spännande. Ibland kan man se att det är ärftlighetsfaktorer, andra gånger ser man att det kan vara något hos fostret, vissa graviditetskomplikationer eller någon specifik infektion. Men för det mesta så vet man inte, säger Karin Källén.

– Skulle man då kunna koppla detta till frånvaro av andra infektioner så är det väldigt intressant, och absolut något som vi kommer att studera närmare, säger hon.

Sofia Eriksson/TT

Sport

Världsrekord dagen före Elitloppet

Björn Goop inledde Elitloppshelgen med en övertygande seger i Harper Hanovers lopp. Arkivbild.
Björn Goop inledde Elitloppshelgen med en övertygande seger i Harper Hanovers lopp. Arkivbild.
Fotograf: Lars Jakobsson/TR Bild
Sport
Sport Elitloppshelgen inleddes i världsrekordtempo.
Den 52:a upplagan av styrkeprovet Harper Hanovers lopp såg en överlägsen vinnare i form av norskfödde Moni Viking, körd och tränad av Björn Goop.
– Vi fick väldigt långt fram till täthästarna, men Moni Viking kan springa jättefort i ett varv, säger Björn Goop till TV4.

Elitloppshelgen må avgöras inför tomma läktare, men av lördagens tävlingar att döma tänker inte hästarna låta sig påverkas av de uteblivna hejaropen.

Medan Elitloppet avgörs över ett och ett halvt varv så är Harper Hanovers lopp något helt annat. Grunddistansen skrivs till 3 140 meter där de riktiga styrkefenomenen får jaga ytterligare 40 meter bakom.

Den utmaningen antog Moni Viking som om det vore det mest självklara i världen. Efter ett pilsnabbt slutvarv var han till slut förkrossande överlägsen på kilometertiden 1.11,9/3 180 meter. En putsning av det tidigare världsrekordet gällande långdistanslopp på tusenmetersbana med en tiondel. Segercheckens nivå uppgick till en halv miljon kronor.

På söndagen tillhör Björn Goop också favoritskaran i Elitloppet med Vivid Wise As.

– Hästen känns bra, jag är nöjd med Vivid Wise As i träningen. Nu är han piggare och gladare i ögonen, springer och kråmar sig. Jag har god känsla, säger Björn Goop till TV4.

Att stallformen är den rätta även hos Daniel Redén som tränar favoriten Propulsion blev lika uppenbart. Redén vann två V75-lopp och båda hästarna styrdes till seger av Propulsions kusk Örjan Kihlström som vann ytterligare ett V75-lopp.

Emil Persson/TT

Inrikes

Flera skogsbränder rasar i Sverige

En av skogsbränderna i närheten av Gävle ska också vattenbombas av två helikoptrar. Arkivbild.
En av skogsbränderna i närheten av Gävle ska också vattenbombas av två helikoptrar. Arkivbild.
Fotograf: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes Flera skogsbränder har brutit ut mellan Ockelbo och Gävle. Räddningstjänstens enheter är på plats och även två helikoptrar är och vattenbombar i området.
Även på andra håll brinner det i skogen.

Det ska vara flera mindre bränder som brutit ut i ett skogsområde på 400 gånger 1 000 meter mellan Ockelbo och Gävle, enligt Gästrike räddningstjänst. Larmet kom till räddningstjänsten under lördagsförmiddagen.

– Just nu har vi ingen av bränderna under kontroll och den sprider sig sakta norrut, säger Madelene Andersson, kommunikationsstrateg vid Gästrike räddningstjänst.

Enligt henne ska det röra sig om ett skogsområde som är svårtillgänglig för räddningstjänsten, vilket gör att man ser denna skogsbrand som extra allvarlig. Räddningstjänsten har runt 25 personer på plats från fem olika brandstationer. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, ska också bistå med två helikoptrar som vattenbombar bränderna.

– Vi kommer att jobba på med det här under kvällen och natten förmodligen, säger Madelene Andersson.

Även i Jämtland

Även i Jämtland kämpar man mot en gräsbrand i ett otillgängligt område. Där brinner det utanför Bispgården och under lördagen kämpar räddningstjänsten med att förhindra spridningen.

– Men det är ett rätt stort område och branden sprider sig rätt fort, säger Johan Wickenberg, inre befäl vid Räddningstjänsten Jämtland.

Även här har man begärt hjälp från MSB med helikoptrar som ska kunna bekämpa branden, som enligt Wickenberg är runt sex fotbollsplaner stor. Ingen bebyggelse ska vara hotad, men en kraftledning går genom området.

– Som det ser ut nu ser vi inte att elförsörjningen är hotad, säger Johan Wickenberg.

Torrt i skog och mark

Likt skogsbranden nära Gävle tror räddningstjänsten här att man kommer behöva vara på plats under natten för att bevaka branden.

Enligt det inre befälet vittnar flera av brandmännen på plats vid skogsbranden att det är mycket torrt i skogen.

– De säger att det knastrar när man går i skogen. Det är nästan sommarvärme här och med lite vind som ligger på kan det brinna bra, säger Wickenberg.

Och på SMHI:s hemsida framgår det att det råder en risk för gräsbränder i hela landet, med bara i Lapplandsfjällen som undantag.

Eldningsförbud

Det torra vädret gör att räddningstjänster runt om i landet har vidtagit åtgärder. Storstockholms brandförsvar har gått ut med en avrådan från eldning i Stockholmsområdet. Även i Uppsala har man gått ut med en avrådan. Och i Dalarna har en del skogsbränder rasat tidigare i veckan, vilket gjort att man utfärdat ett eldningsförbud i området.

– Vi ser att det är en ihållande torka som råder och att det kommer att hålla i sig framöver. Det är därför detta beslut har tagits, säger Johan Nordin, inre befäl vid räddningstjänsten Dala mitt.

Victor Blomdahl/TT

NÄSTA ARTIKEL