Kultur

Både frispråkig och söt

Charlize Theron och Seth Rogen i Long Shot. foto. Hector Alvarez/Lionsgate via AP
Artikel Kultur och Nöje Recensenten Roland Klinteberg om den romantiska komedin Long shot.

Gudarna ska veta att Seth Rogen har en hel del plumpar i det filmiska protokollet. Han har förvisso också en del vulgärkomiska pärlor på meritlistan, men för varje höjdpunkt, som till exempel Supersugen och Zack and Mire make a Porno, har det flödat ut uselheter som The Interview, Observe and Report och julpartykraschen The Night Before.

Nya Long Shot faller lyckligtvis in i den förstnämnda kategorin. Visserligen lär Rogen inte vinna några nya fans här, humorn är långt ifrån matinévänlig eller röka på-fri trots att vi faktiskt pratar romantisk komedi, men på det hela taget har regissören Jonathan Levin och de båda manusförfattarna stramat upp både humorn och det slappt improvisationsartade draget som präglat i alla fall vissa av Rogens filmer genom åren.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Ekonomi

Jakt på klipp stärkte Tokyo

Börsen i Tokyo steg under onsdagsmorgonen. Arkivbild.
Foto: Eugene Hoshiko/AP/TT
Ekonomi
Ekonomi

Wall Street backade något vid tisdagens stängning, vilket delvis tros bero på att de handlare som letar efter snabba vinster i stället sökte sig till Tokyo, där flera offentliggörandet av årsredovisningar väntar de kommande veckorna.

Nikkei 225-index steg därför i onsdagsöppningen med drygt 0,4 procent medan det bredare Topix gick upp 0,5 procent.

Stora vinnare var Panasonic och Fanuc, som tillverkar robotar för industrin, båda företagen gick upp knappt 3 procent.

I Hongkong var bilden lik den i Tokyo. Investerare på jakt efter klipp var aktiva och Hang Seng steg dryga halvprocenten.

Kompositindexen i Shanghai och Shenzhen föll dock något, knappt 0,1 respektive drygt 0,2 procent.

Inrikes

Väktare i skola ska hålla borta föräldrar

En skola har problem med föräldrar som inte respekterar smittskyddsregler. Arkivbild.
Foto: JANERIK HENRIKSSON/TT
Inrikes
Inrikes

En skola i Höörs kommun i Skåne kommer från och med onsdagen att sätta in väktare för att få anhöriga att hålla sig till smittskyddsbestämmelserna, skriver SVT Nyheter Skåne.

Även om de flesta följer coronareglerna har konfliktfyllda situationer uppstått i trånga kapprum när personer inte har velat lämna lokalerna, trots att personalen försökt tala dem till rätta.

Kommunens barn- och utbildningschef Cecilia Palmqvist säger till SVT att problemen har pågått sedan sent i höstats:

– Personalen tycker att det är obehagligt. Vi vill skydda verksamheten och personalen som har annat viktigt att göra än att avvisa personer som inte förstår smittskyddsläget vi befinner oss i.

Beslutet om väktare fattades på tisdagskvällen och formerna för väktarnas roll på plats är ännu inte bestämda.

Johanna Engman/TT

Utrikes

Ottawa vill bli av med Trumps gata

Trump Avenue i Ottawa i Kanada, där flera invånare inte är helnöjda över namnet. Bild från tidigare i veckan.
Foto: Michel Comte/AFP/TT
Utrikes
Utrikes Först förlorade han presidentvalet i USA.
Nu kan Donald Trump även bli av med namnet på den gata i Ottawa som bär hans namn.
– Först var det en kul udda sak, nu är det bara en skamfläck, säger en av de boende på Trump Avenue.

Grannarna på en snirklig gata i sydvästra Ottawa vill byta adress. De tycker nämligen inte längre att det är så kul att bo på Trump Avenue.

– Förr, när jag sade att jag bodde på Trump Avenue och lade till, ja, efter "the Donald", brukade folk le lite och visa sympati eller så. Men nu när han har underminerat demokratin och anstiftat till uppror så är det dags att byta namn, säger Bonnie Bowering, som bor på gatan till nyhetsbyrån AFP.

– Trump förtjänar inte äran att få ha en gata uppkallad efter sig i Kanadas huvudstad och jag tycker att det är ett olämpligt namn.

Döptes på 90-talet

Att en gata i Kanadas huvudstad är döpt efter en levande nu före detta president har faktiskt ingenting att göra med Trumps tid som statsöverhuvud.

Gatan ligger i området Central Park, där många gator är döpta efter New York-fenomen och fick sitt namn på 1990-talet när Trump "bara" var fastighetsmogul och mediakändis.

Men till skillnad från Trump väcker inte Madison Park, Bloomingdale Street eller Manhattan Crescent lika ont blod.

Flera boende har krävt ett namnbyte ända sedan Trump blev president söder om gränsen, men staden har inte lyssnat.

Rädd för vedergällning

Riley Brockington, som sitter i staden kommunfullmäktige, förklarar det med att han, som styr över den stadsdelsnämnd där gatan ligger, var rädd för presidentens lynne.

– Jag var orolig för att det kunde få följder och Kanadas straffas om Trump fick veta att landets huvudstad ville ta bort hans namn från gatskyltarna, säger han till AFP.

Men ett byte lär inte ske i brådrasket. Till att börja med måste minst 50 procent av de boende på gatan vilja byta namn, och först då kan den administrativa processen dra i gång, och den kan ta månader.

Och så ska förstås staden Ottawa hitta ett New York-inspirerat namn som ingen tar anstöt av.

– Jag hoppas att de kommer fram till ett namn som alla kan var nöjda med. Men det är klart, vissa skulle nog säga att alla alternativ är bättre än hur det är nu, säger Bonnie Bowering.

Martin Yngve/TT

Donald Trump, när han var USA:s president, tillsammans med Kanadas premiärminister Justin Trudeau. Bild från 2017.
Donald Trump, när han var USA:s president, tillsammans med Kanadas premiärminister Justin Trudeau. Bild från 2017.
Foto: Sean Kilpatrick/AP/TT

Utrikes

Över 100 miljoner smittade av covid

Empire State Building i New York lyste i rött den 19 januari som en del av uppmärksammandet att 400 000 människor i USA har dött till följd av covid-19. Totalt i världen har 2,1 människor dött.
Foto: Frank Franklin II/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Världen har nu passerat över 100 miljoner konstaterat smittade av covid-19.

Sammanräkningar av siffror från världens nationella hälsomyndigheter tar den totala officiella siffran vid midnatt till 100 164 399, enligt Johns Hopkins-universitetet i USA.

USA är värst drabbat med nästan exakt en fjärdedel av alla rapporterade fall. Totalt i världen har drygt 2,1 miljoner människor dött till följd av viruset.

Utrikes

Brutaliteten i Belarus fortsätter obehindrat

En man bärs iväg i armar och ben vid en demonstration i Minsk, den 1 november i fjol. Arkivbild.
Foto: AP/TT
Utrikes
Utrikes Människor dödas, torteras, förföljs och förnedras av polismakten – men ingen ställs till svars. Protesterna fortsätter, men diktatorn sitter kvar.
Omvärlden måste göra något för att folket i Belarus ska få hjälp, larmar människorättsorganisationen Amnesty International.

Grupper av människor, på knä och med händerna mot väggen framför, blir slagna av poliser med tillhyggen. Andra tvingas sjunga regimens föredragna nationalsång medan de blir misshandlade. Förhållandena i ett skräckfängelse i Minsk vidimeras av filmklipp som spelats in utanför – människors skrik hörs tydligt ut på gatan.

Flera personer har blivit dödade i samband med demonstrationerna, där de få vittnen som finns berättar att de blivit misshandlade till döds eller oprovocerat ihjälskjutna.

Systemets våld under proteströrelsens framfart har skett oförblommerat på belarusiska gator, där mängder av människor blir ivägsläpade. Det som sedan sker bakom lyckta dörrar beskrivs i en växande hög av vittnesmål.

Står på led för att slå

Hundratusentals belarusier har deltagit i protesterna mot presidentvalet den 9 augusti, som omvärlden betraktar som klart riggat i diktatorn Aleksandr Lukasjenkos favör. I Amnesty Internationals senaste rapport av läget träder vittnen fram anonymt och berättar om regimens motreaktion.

En man berättar för Amnesty att han blev stoppad och gripen av poliser när han väntade på bussen i sin hemort Orsja, där han stått och betraktat en pågående demonstration. Han och en stor grupp demonstranter fördes till ett fängelse. Där beskriver han hur ett 50-tal poliser stod uppradade längs en korridor och slog de förbipasserande fångarna med batonger, en praxis som det vittnats om på flera håll.

En annan man berättar hur han blev plockad på gatan och förd till ett fängelse där många människor fick dela på små celler med få sängar, utan mat och med endast missfärgat vatten att dricka. Poliser uppges där ha använt elpistoler och de som skrek, grät eller bad om nåd "blev slagna ännu hårdare".

Vittnen: Sköts i huvudet

Vid det mest uppmärksammade dödsfallet hittills blev Minskbon Roman Bondarenko misshandlad av maskerade män på sin innergård och bortförd. Några timmar senare fördes han till sjukhus med skallskador som var såpass allvarliga att han avled.

Tusentals människor deltog vid Bondarenkos begravning, men fler dödsfall har skett, under mer eller mindre oklara omständigheter.

Redan dagen efter valet, den 10 augusti, dog Aleksandr Tarajkovskij vid en demonstration – enligt myndigheternas utsago för att något exploderat i hans händer. Filmklipp av händelseförloppet visade dock att Tarajkovskij i själva verket var tomhänt och blev skjuten i överkroppen av säkerhetsstyrkor.

Dagen därpå dödades Gennadij Sjutov i samband med en demonstration i staden Brest. Vittnen berättar för Amnesty hur han och hans vän stoppades av en grupp civilklädda poliser som frågade vem de röstat på, varpå Sjutov tvingades ned på knä och sköts med ett skott i bakhuvudet.

Polisens officiella bild är att en person skadats i samband med att en grupp demonstranter attackerat poliser. Det viktigaste vittnet – Sjutovs vän – flydde från platsen men greps några dagar senare. Han sitter fängslad och anklagas för att ha försökt mörda en polis.

Inga utredningar

Tusentals övertramp från myndigheternas sida har anmälts, men det finns inga uppgifter om att en enda anmälan har tagits vidare. Däremot sitter hundratals personer som demonstrerat fortfarande fängslade.

I en ljudinspelning som dök upp i mitten av januari hörs en person som pekas ut som en chef vid inrikesdepartementet ge direktiv om att använda olagliga våldsmetoder mot demonstranter. Denne säger bland annat att det inte kommer att beivras om poliser råkar döda någon.

Det råder total straffrihet för människorättsbrott som begås av myndighetens företrädare, enligt Amnesty, som kräver att det internationella samfundet använder allt möjligt inflytande för att få stopp på det som sker.

Martin Mederyd Hårdh/TT

Belarusisk kravallpolis har radat upp människor mot en vägg i Minsk, den 8 november. Arkivbild.
Belarusisk kravallpolis har radat upp människor mot en vägg i Minsk, den 8 november. Arkivbild.
Foto: Handout via AP/TT
Minnet av den oppositionelle aktivisten Roman Bondarenko högtidlighålls i Minsk den 21 december, då det hade gått 40 dagar sedan han dödades. Arkivbild.
Minnet av den oppositionelle aktivisten Roman Bondarenko högtidlighålls i Minsk den 21 december, då det hade gått 40 dagar sedan han dödades. Arkivbild.
Foto: AP/TT
Polismakten, som ibland är militärt uniformerad och ibland klär sig mer civilt, har gripit tusentals människor och fört bort dem i bussar. Här har en man på cykel stoppats i Minsk den 8 november, varpå han placeras i en sådan buss. Arkivbild.
Polismakten, som ibland är militärt uniformerad och ibland klär sig mer civilt, har gripit tusentals människor och fört bort dem i bussar. Här har en man på cykel stoppats i Minsk den 8 november, varpå han placeras i en sådan buss. Arkivbild.
Foto: AP/TT
Hundratusentals belarusier har tagit strid med presidentvalet i augusti. Aleksandr Lukasjenko sitter kvar på sin post, där han suttit sedan 1994.
Hundratusentals belarusier har tagit strid med presidentvalet i augusti. Aleksandr Lukasjenko sitter kvar på sin post, där han suttit sedan 1994.
Foto: TUT.by/AP/TT

FAKTA

Fakta: Lukasjenkos Belarus

Belarus styrs sedan 1994 av president Aleksandr Lukasjenko och hans auktoritära regering.

Parlamentet har ytterst begränsade befogenheter. I praktiken kontrollerar Lukasjenko och hans regering direkt eller indirekt hela maktapparaten. Presidenten har rätt att utfärda dekret, det vill säga ett slags lagar som inte måste godkännas av parlamentet.

På olika formella grunder underkänns regimkritiker som vill kandidera i president- eller parlamentsval. Endast kandidater som har godkänts av valmyndigheten får hålla valmöten.

Motståndet mot Lukasjenko har under långa tider varit svagt och splittrat och oppositionspartiernas möjlighet att verka är starkt beskuren. Många politiker har trakasserats av polisen, gripits, drivits i landsflykt eller helt enkelt försvunnit.

I samband med presidentvalet 2020 lyckades dock regimkritiker samla större och mer öppet stöd än på länge, även om oppositionen fortsatt verkar under mycket svåra förhållanden.

Efter presidentvalet den 9 augusti 2020 – då Lukasjenko utropade sig till segrare och hävdade att han vunnit 80 procent av rösterna – utbröt protester av en omfattning som inte skådats sedan Sovjetunionens upplösning.

Alla presidentval sedan 1994 har dömts ut som odemokratiska.

Källa: Landguiden/Utrikespolitiska institutet

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Effectory

Så påverkas företagens HR-data av GDPR

Effectory Europeiska unionen införde en ny förordning 2019. Skillnaden på en förordning och en bestämmelse är att en förordning måste införas och en bestämmelse är valfri för varje medlemsland, att införa efter eget önskemål.

GDPR är den senaste förordningen som EU har påfört medlemsländerna. Förordningen reglerar hantering av data och annan typ av information som bland annat rör personuppgifter. Vad betyder detta svenska företag?

Vad är skillnaden på GDPR och dataskyddsförordningen?

På svenska heter den relativt nya förordningen dataskyddsförordningen. Den reglerar i det stora hela all hantering av personuppgifter och ett speciellt avsnitt är avsett för information som klassas som känslig. Alla bolag måste följa förordningen, det har en avgörande effekt för bolag som samlar in information om sina kunder, vilket i princip alla företag som säljer och köper varor gör.

För att kunna vara konkurrenskraftig på marknaden behöver företag samla in information om sin målgrupp. Den förordning som nu gäller i EU innebär att det ska föreligga ett medgivande av alla privatpersoner, som företagen samlar in information omkring och särskilt när det gäller information som förordningen klassar som känslig.

Känslig information är uppgifter som kan spåras till en individ. Det kan exempelvis vara personnummer, adress och namnuppgifter. Men även digital information såsom en IP-adress och liknande.

Påverkas företagens HR-data av förordningen?

De uppgifter som företagen samlar in om sina kunder är viktigt för att kunna skapa en framgångsrik verksamhet rent ekonomiskt. Företagen behöver veta vad kunderna vill ha för att kunna skapa tjänster och produkter som kunderna i sin tur vill köpa och använda.

Även information om företagens egna medarbetare är viktig i förhållande till företagens effektivitet, något som är avgörande för hur konkurrenskraftigt ett företag kan vara på marknaden. Genom att samla in information om personalen kan personalresurserna fördelas på bästa möjliga sätt inom företaget.

På engelska kallas begreppet, inom företagsvärlden, ofta för employee engagement, på svenska resursfördelning eller personalinitiativ, beroende på vad man syftar på specifikt. Praktiskt taget handlar det om att ha rätt typ av personal, med rätt kompetens, som utför rätt typ av arbetsuppgifter. Dataskyddsförordningen fastslår rent juridiskt att all personal ska godkänna att arbetsgivaren kan samla in och spara all den typ av information, som handlar om medarbetarna.

HR-data är information som företag samlar in om sin personal. Det kan exempelvis vara information om utbildningsbakgrund, ålder, meriter och arbetslivserfarenhet. Information kan användas för att fördela företagets personalresurser på ett effektivt sätt. Rent praktiskt kan det innebära att personalens kompetens inte används till fullo.

Varför är HR-data viktigt?

Konkurrensen på marknaden blir allt hårdare för företagen och det ställer allt högre krav på att vara konkurrenskraftig. I förhållande till konkurrenskraftighet kan HR-data ha en avgörande roll för många bolag. Sänkta priser till konsumenterna är inte alltid ett möjligt alternativ eller svaret på att bli ett konkurrenskraftigt företag – alternativet kan vara att ta del av employee engagement index, som ger en tydlig överblick över de personalresurser som finns att tillgå.

Med den informationen kan bolagen nämligen omfördela resurserna och därmed effektivisera processerna inom företaget. Det gör det möjligt att profitera på de resurser som redan finns inom bolaget, vilket sannolikt leder till att utgifter och kostnader minimeras.

Inrikes

Polisbilar skadade vid biljakt

Tre utryckningsfordon skadades i samband med en biljakt i Barkarby, norr om Stockholm. Arkivbild.
Foto: Stina Stjernkvist/TT
Inrikes
Inrikes

Minst fyra bilar, varav tre var utryckningsfordon, skadades vid ett stoppförsök av en bil med stulna registreringsskyltar i Barkarby sent på tisdagskvällen, skriver polisen på sin hemsida.

Polisen som följde efter bilen fick avbryta jakten när bilen körde in på E18 i fel körriktning.

Bilen kunde sedan stoppas en bit bort i ett handelsområde. Inga personer har behövt ambulanssjukvård. Föraren är misstänkt för trafikbrott samt för rattfylleri.

Sport

Jakobsson bakom Real Madrids segermål i 95:e

Sofia Jakobsson och Real Madrid vann mot Santa Teresa. Arkivbild.
Foto: Björn Larsson Rosvall/TT
Sport
Sport
PREMIUM

Real Madrid avgjorde ligamatchen hemma mot Santa Teresa i det allra sista anfallet. Sofia Jakobssons inlägg hittade Lorena Navarro Domínguez, som nickade in 1–0 i 95:e minuten.

Tidigare hade både Lorena och Jakobsson missat fina lägen att spräcka nollan i jakten på ett segermål, enligt Real Madrids hemsida. Kosovare Asllani spelade precis som Jakobsson från start, men byttes ut i 71:a minuten.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Sport

Newcastles kris växer – City ny serieledare

Newcastles Jonjo Shelvey illustrerar lagets tunga form.
Foto: Stu Forster/AP/TT
Sport
Sport Inte en seger sedan den 12 december. Newcastle sjunker allt djupare ner i fotbollsträsket efter ännu en förlust, 1–2 hemma mot Leeds, i Premier League.
Mycket högre upp i tabellen är Manchester City ny serieledare efter en utklassningsseger, 5–0 mot West Bromwich.
PREMIUM

Efter 2–1-segern mot just West Bromwich i början av december har Newcastle inte vunnit på elva matcher. Nio av dem har varit i Premier League, och efter tisdagens 1–2-förlust dras snaran åt kring tränaren Steve Bruce ytterligare.

– Den här ligan är krävande och under stundom grym. Jag vet inte om jag någonsin under de senaste 20 åren har upplevt en sämre svit, sade Steve Bruce till AFP efter matchen.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL