Foto: Björn Olsson
Foto: Björn Olsson
Foto: Björn Olsson
Foto: Björn Olsson

”Malmös hiphopscen har en ljus framtid”

Recension

Guleed
26/4, Kulturbolaget, Malmö

Svensk hiphop står i full blom. I Stockholm röner Jireel, Z.E., Jelassi, Ant Wan och Erik Lundin framgångar med album och singlar som ofta är tungt influerade av amerikanska förebilder. Det rör sig framförallt om det så kallade trap-sound som dominerat amerikansk rap under det senaste årtiondet och som har sitt ursprung i staden Atlanta. Artister som T.I., Jeezy och Gucci Mane och producenter som Lex Luger, Zaytoven, Mike Will Made IT och Metro Boomin har varit med och skapat den tunga och hotfull rap-stil som till sist spridit sig även till Sverige.

Även Malmörappen är starkt influerad av amerikansk trap, men de skiljer sig från huvudstadskollegorna i flera avseenden. Redan i mitten av 10-talet satte Jaqe och Leslie Tay Malmö på hiphop- och R&B-kartan med sina respektive släpp Eikon och 12 år. Jag trodde att deras framgångar skulle sprida sig över Sverige som en löpeld. Men Svenska artisters framgångar har ofta en tendens att dröja, eller i värsta fall aldrig upprträda. Många gånger har jag väntat på uppföljaren till ett lovande svenskt debutalbum eller hoppats på att en ung artist ska ta sin musik till nästa nivå, utan utdelning.

För några år sedan började artister från kollektivet Malmö New Wave släppa låtar: Ozzy, Guleed, Adam Aden, Valon och producenten Durimkid. Ozzys debutalbum Ett öga rött kom förra året, och i år har det varit Guleeds tur med debutalbumet 50 grader i februari.
Precis som Ozzy utmärker sig Guleed genom en somalisk-malmöitisk sociolekt med et djupt tonregister. Beatsen är en alldeles egen lokal variant av trap, som möter afrobeat och dancehall i en ljuvlig cocktail. Detta lite soligare sound är utmärkande för Malmörappen.

Guleeds konsert på Kulturbolaget startar bara ett par timmar efter att Ozzy har spelat gratis i Folkets Park och det ser länge ut som att publiken kommer att svika. Men när konserten väl börjar tjocknar det till framför scen. Trots sin ungdom som artist utstrålar Guleed självsäkerhet där han står på scen i sin blåa tracksuit. Det är tur för det finns inte mycket annat att ägna sin uppmärksamhet åt. Hans DJ spelar låtarna med röstspåret till så att Guleed rappar över sin egen autotunade röst.

Det är bra för att låtarna är bra och på grund av Guleeds soliga utstrålning, men inte mycket mer än så. Stämningen höjs när kollegan Adam Aden kommer in och agerar sidekick under showens andra halva. Aden och Guleed klickar otrolig bra tillsammans och kan i stunder kännas som rappare i världsklass. Även Ozzy och Valon kommer in som gäster, på låten ”Sudoku”, en av höjdpunkterna från 50 grader i februari.

Guleed har själv sagt att han ser sig som en artist snarare än en rappare, han vill jämföras med alla artister i Sverige. När det kommer till hans musik är det en helt realistisk ambitionsnivå: hans debutalbum är förmodligen årets bästa svenska album än så länge. När det kommer till liveframträdanden har han en del att arbeta på. Liksom många andra rappare saknas en idé om vad liveframträdandet kan vara annat än att rappa över sina egna låtar och dra in polare på scenen. Allt det gör Guleed väl i de drygt trettio minuter som konserten pågår, men det tillför inte riktigt något till Guleed som artist.

Det innebär visserligen inte att konserten inte ger någon behållning. Den värme och glädje som Guleed och hans New Wave-vänner utstrålar är nog för att övertyga mig om att Malmös hiphopscen har en ljus framtid.

Guleed
26/4, Kulturbolaget, Malmö

Dagens fråga

Det finns tyvärr inga omröstningar för tillfället.