Opinion

Vik­tigt rösta i EU-valet i maj

Opinion
Opinion Krönika Nu­me­ra är par­la­mentet med­be­slu­tan­de i de flesta be­slut, och ländernas re­ger­ingar måste ge­nom mi­nis­ter­rådet för­handla med par­la­mentet in­nan be­slut kan fattas.
PREMIUM

Om en månad (i mor­gon) är det val till EU-par­la­mentet. Men re­dan den 8 maj, allt­så om mind­re än två vec­kor, startar möj­lig­heten att förtidsrösta. Nästa vecka börjar röst­korten skickas ut. Så det börjar bli hög tid att be­stämma sig för vilket par­ti och vil­ken kan­di­dat som är mest värd rösten.

För­ra valet röstade bara nå­got mer än hälften av väl­ja­rna – 51 pro­cent. Det var ändå mer än i nå­got EU-val ti­digare. I hela EU har trenden varit ned­åt­gå­en­de ända se­dan det första all­männa valet 1979. Del­vis är det en följd av de många nya med­lems­länderna i Cen­tral- och Öst­eu­ro­pa med ge­ne­rellt lägre val­del­ta­gan­de, men trenden var minskande även ­in­nan de kom med. För­ra valet var val­del­ta­gan­det nere på 42,5 pro­cent.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Opinion

Las kan gå i kras

STOCKHOLM 2020-02-13Tobias Baudin, ordförande i fackförbundet KommunalFoto: Tomas Oneborg / SvD / TT / Kod: 30142** OUT DN, Dagens Industri (även arkiv) **
Fotograf: Tomas Oneborg/SvD/TT
Opinion
Opinion

Någon har läckt ett förslag till ny lag om anställningsskydd trots att det inte skulle vara klart förrän den 1 juni. Om det ens hade behövt att vara klart, förhoppningen hos regeringen och samarbetspartierna är att arbetsmarknadens parter själva ska komma överens om förändringar i Las. SVT Agenda ägnade en del av söndagskvällen åt att låta vänsterledaren Jonas Sjöstedt och vikarierande partiledaren Anders W Jonsson, C, debattera Las. Sjöstedt gick på som han gjort det senaste halvåret, med nyvunnet självförtroende i slutet av sin karriär som partiledare. Han tänker minsann fälla förslaget tillsammans med sina nya vänner på högersidan. Det är verkligen märkligt att fina principer om att inte samarbeta med SD nu är reducerade till rent maktspel.

En annan som också är duktig på maktspel är moderatledaren Ulf Kristersson. Han verkar vara så angelägen att få bort den sittande regeringen att han är beredd att fälla ett förslag som han egentligen tycker är bra. Den som händelsevis trodde att den politiska debatten efter corona skulle bli annorlunda kan nu konstatera att det bara var en from förhoppning. Att fälla förslag som man egentligen gillar måste vara politikens fulaste metod för att uppnå makt. Det borde inte vara något som väljarna gillar, oavsett parti, men det är förstås svårt att veta.

Det var Centerpartiet som drev på för att få in förändringar i Las i 73-punktsöverenskommelsen. Anders W Jonsson poängterar att ändringar behövs framför allt för småföretagens skull, eftersom de knappt vågar anställa med nuvarande regler. Eftersom lagen är så gammal, från 70-talet, vore det hög tid att se över den, men bäst vore det om arbetsmarknadens parter kunde komma överens.

Kanske kan läckan göra att arbetsgivarna och arbetstagarorganisationerna känner sig tvingade att komma överens. Hittills har flera fackförbund lämnat förhandlingarna, men om de nu tycker att lagförslaget är så förfärligt finns det ju ett sätt att slippa ifrån det och det är att komma tillbaka till förhandlingsbordet. Troligen tycker regeringen och samarbetspartierna också att det vore det bästa. Det skulle inte skada den omhuldade svenska modellen.

Opinion

Coronakrisen ger ökat behov av bistånd

STROCKHOLM 20200525Vice statsminister Isabella Lövin och minister för internationellt utvecklingssamarbete Peter Eriksson håller pressträff med anledning av den globala coronapandemin.Foto: Claudio Bresciani / TT T kod 10090
Fotograf: Claudio Bresciani/TT
Opinion
Opinion

Regeringen avsätter 380 miljoner kronor ur biståndsbudgeten för att stödja fattiga länders kamp i coronakrisen. Biståndsminister Peter Eriksson presenterade det tillsammans med miljö- och klimatminister Isabella Lövin.

Pengarna ska fördelas till FN:s katastroffond och livsmedelsprogram och världshälsoorganisationen WHO. Dessutom ges medel till valutafondens fond för skuldlättnad och Sidas humanitära anslag.

Spridningen av coronaviruset har inte brutit ut med full kraft på det södra halvklotet, men det är att vänta. Många av dessa länder är redan idag hårt drabbade av svält och fattigdom. Dessutom har extremväder drabbat flera länder vilket gör att deras matproduktion är i stor fara. När pandemin slår till försvinner arbetstillfällen och därmed ökar risken kraftigt för akut hunger.

Med tanke på att USA drar tillbaka stöd till bland annat WHO är det extra viktigt att andra länder som har ekonomisk möjlighet bidrar till att minska katastroferna. Det är bra att Sverige gör något för att mildra de förväntade problemen efter pandemin. Världen behöver mer samarbete, inte mindre. Coronakrisen har hittills visat oroande tendenser hos länder att sluta sig inåt. Det riskerar att stoppa viktigt arbete, inte bara mot coronaviruset utan också mot klimatförändringarna. FN:s sjutton globala mål hänger intimt samman med varann. Fattigdom och hunger kan hänga samman med coronavirusets härjningar, men också vara en effekt av flera års klimatförändringar med extremväder som skadat grödor. Dessutom har flera länder i Afrika drabbats av gräshoppeinvastion, vilket också kan kopplas till klimatförändringarna och människans negativa påverkan på djur och natur.

380 miljoner lär inte räcka långt, men visar på god vilja från regeringen och ger en signal till omvärlden att solidaritet mellan länder behövs i dessa tider. Alla positiva tecken är mer än välkomna.

Opinion

Hyckleri i vårt kära grannland

org-bf64a6b4-cc68-44cd-9b59-642985fc6c76.jpg
Opinion
Opinion

Efter långhelgen som nyss varit uppstod extremt långa köer på Öresundsbron. Det var alla danskar som ville hem efter sina besök i stugor och hotell, i Skåne eller i länen norr om Skåne. Det är ju trevligt att danskarna trivs i vårt vackra land. Samtidigt verkar många skåningar smått irriterade över orättvisan; vi får ju inte åka till Danmark i dessa coronatider. Danmark har stängt gränsen sedan regeringen beslutade om det nån gång i mars. Hela tiden har danskar kunnat resa in i Sverige och sen åka hem igen, men i takt med bättre väder har antalet ökat. På söndagskvällen var det flera timmars kö till gränskontrollen på Pepparholm.

Den danska regeringen börjar nu öppna upp sitt land så smått, men vissa politiker vill fortsätta ha gränsen stängd mot Sverige, eftersom vi har högre dödstal i covid-19 än Danmark. Då framstår det som ett enormt hyckleri att det danska folket tydligen inte är rädda för att åka till Sverige. Vissa är till och med så orädda på uteserveringar och köpcentra att svenskar kan vara rädda att bli smittade av danskar. Skillnaden mellan de danska politikerna och deras folk blir tydlig.

Den svenska irritationen får inte spilla över på de danskar som kommer hit. Vi ska faktiskt vara glada över att de vill åka till Skåne och spendera sina pengar här. Coronakrisen gör att vi behöver alla besökare vi kan få. Det får inte bli så att danskarna mobbas när de visar sig i Sverige. Det är den danska regeringen och de danska politikerna som ska kritiseras för sitt populistiska resonemang som deras eget folk inte verkar lyssna på. Svälj förtreten, vi behöver de danska pengarna.

Opinion

Hyckleri och populism kring fotbollsbeslut

Opinion
Opinion

Både fotbollsförbund och politiker tjatar nu på att Folkhälsomyndigheten ska tillåta att elitfotbollen kommer igång. Flera andra länder har minsann fått starta sina ligor. Tyskland har startat och Spanien är på gång och dessa länder har varit värre drabbade av corona än Sverige, heter det. Ändå har politikerna i dessa länder tillåtit ligorna att komma igång.

Jag har tyckt mig märka att många av dem som nu tjatar om fotbollsstart tidigare varit de som klagat mest på att Folkhälsomyndigheten och regeringen varit för släpphänta i hanteringen av coronapandemin. Många av dem har velat stänga ner Sverige helt som till exempel Spanien och Tyskland har gjort. Därför känns det lite som att deras huvudsysselsättning är att klaga på Folkhälsomyndigheten och den svenska strategin, annars förstår jag inte logiken.

Och det känns onekligen konstigt att länder som stängt ner nu verkar så pass oförsiktiga när de säger ja till ligastarter. Skillnaden är kanske att i dessa länder är det politiker som beslutar om frågor kring coronapandemin. I Sverige låter vi experterna på Folkhälsomyndigheten fälla avgörandet. Det kanske är det som retar vissa.

De politiker som drar en lans för elitfotbollen känns bara populistiska. Visst är fotbolls-Sverige hårt drabbat, men det är också andra idrotter och inte minst andra branscher såsom besöks- och restaurangbranscherna. De sistnämnda drabbades först och hårt av pandemin och gissa vilka som får ta smällen om fotbollen startar igen? Att problemen drabbar andra branscher tycks fotbollen och vissa politiker strunta i. Hyckleri heter det.

Opinion

Systemfel i äldreomsorgen

org-3c623b90-5641-4bb3-b7ba-64590ecad66a.jpg
Opinion
Opinion

Äldreboenden har drabbats förfärligt av coronavirusets härjningar. På vissa boenden har smittan smugit sig in och spridits oroväckande mycket, som till exempel på Valltorp i Helsingborg där en tredjedel av de boende har avlidit till följd av covid-19. Vad det beror på lär kommunens politiker och chefer analysera framöver.

Tonläget i media kring coronapandemin är lätt uppskruvat och media rapporterar nästan för mycket kring pandemin. De dagliga presskonferenserna gör förstås sitt till, med ideliga siffror kring avlidna och nya beslut. Fokuset på corona är stort, vilket gör att man glömmer att människor dör i influensa varje år. Covid-19 är en ny, mycket smittsam, sjukdom utan botemedel som sprids över världen, men samtidigt får vi inte glömma att särskilt äldre dör i ”vanlig” influensa varje år. De dödstalen får inte lika hög uppmärksamhet, men förefaller inte skilja sig enormt mycket från coronaviruset. Det vore klokt att göra en jämförelse och se om och hur arbetssättet skiljer sig mellan den kända och okända influensan.

Hur äldreomsorgen är organiserad är en fråga som borde diskuterats mer omfattande för länge sen. Det positiva med coronapandemin är att det sätter ljuset på de svaga länkarna i samhället och det måste vi göra något åt så vi är beredda inför nästa pandemi.

Både inom särskilda boenden och inom hemtjänsten är personalomsättningen hög. Det kan bero på både låga löner och dåliga arbetsförhållanden. Delade turer, där man arbetar några timmar på morgonen, är ledig mitt på dagen och återgår i tjänst framåt kvällen, vem står ut med det i längden? De lediga timmarna mitt på dagen är svåra att göra något vettigt med. De delade turerna har diskuterats länge, men arbetsgivaren har svårt att släppa dem eftersom de troligen sparar pengar. Frågan är emellertid om det är en besparing i långa loppet. Många arbetar deltid, vilket också har diskuterats under många år. Flera kommuner har tagit beslut om att erbjuda alla heltidstjänster, men det finns de som ändå inte vill arbeta heltid. Det kan bero på att man inte vill eller orkar, men också på att arbetet inte är tillräckligt bra planerat. Man kan tänka sig att lite nytänkande skulle behövas för att ändra på detta.

Lönen för undersköterskor är låg och det motiverar inte tillräckligt många att söka sig till yrket. Dessutom är inte alla utbildade undersköterskor och då blir lönen ännu lägre. Det är brist på personal och kommunerna jobbar på olika sätt för att höja intresset. Hittills har arbetsgivaren, oftast kommunerna, tvingats ”ta vad de får” och därefter genomföra egna kortutbildningar. Omsättningen av personal påverkar organisationen, för att inte tala om vad det påverkar de äldre som är beroende av hjälpen. Tänk att få hem nya människor hela tiden som ska hjälpa dig med det mest intima. Det är förvånansvärt att inte fler protesterar, men samtidigt är de gamla en svag grupp i opinionshänseende. De är själva för orkeslösa och troligen uppfostrade i att man inte ska klaga, och deras anhöriga är ofta för slutkörda för att orka dra igång någon protestkampanj.

Vissa äldreboenden runtom i landet har drabbats hårdare av covid-19 än andra. Vad skillnaden beror på återstår att analysera när coronakrisen är över, men berömmet som Socialstyrelsen gav Malmö stad vid presskonferensen förra veckan kan vara en fingervisning. Trots att Malmö är en storstad med många utmaningar lyckades man snabbt hejda smittan. Malmö agerade skyndsamt och införde hårda restriktioner kring besök redan innan det kom regeringsbeslut om besöksförbud inom äldreomsorgen. Ett nära ledarskap lyfts fram som en framgångsfaktor, vilket inte är särskilt förvånande. Ett gott ledarskap och kompetenta medarbetare har alltid en stor roll i komplexa organisationer.

En positiv faktor med coronaviruset är att intresset har ökat för att söka sig till olika vårdutbildningar. En högre status och högre lön kan ge oss en ännu bättre sjukvård och äldreomsorg efter coronakrisen.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Företagsfinanser.se

Ökning av ansökningar om pausade amorteringar!

Företagsfinanser.se Bostadsmarknaden har trots omständigheterna inte rasat, istället har försäljningen ökat med hela 13 % och med ett fortsatt tryck på visningar på uteliggande bostäder.

Men även fast bostadsmarknaden är i full rullning så är det många bankkunder som har valt att pausa sina amorteringar på sina bostadslån. Detta i och med att bankerna lättat på tyglarna en aning som hjälp för den ekonomiska situationen som många sitter i just nu. I April så var det många husköp som gick i lås och många nya lyckliga husägare som flyttade in i sina nya hem. April är generellt sett en månad då många köper hus varje år och det visade sig vara så även under detta år.

Varje år så ökar mängden bostadslån i Sverige och ligger tillsammans på tusentals miljarder i värde. För de flesta hushåll så är det boendet som kostar mest månadsvis och också den utgift som svider mest. I mars gick bankerna ut med att de ändrar amorteringskraven för att hjälpa sina kunder. På detta sätt är det många som har kunnat spara in en del. Även fast det varje år är många kunder som ansöker om amorteringsfria månader på sina bolån, så har det varit en stor ökning av fall under de senaste månaderna.

Reporäntan oförändrad

Riksbanken meddelade nyligen att de lämnar kvar reporäntan på noll och detta för att de anser att den nedåtgående ekonomiska spiralen beror på gällande restriktioner. Det anses också vara svårt att sätta en prognos på hur framtiden kommer att se ut. Att räntan ligger oförändrad är ingenting som låntagare kommer att märka då det är samma som innan. Riksbanken betonar dock att räntan kan komma att sänkas om det anses vara nödvändigt i framtiden.

Många anser att räntan borde ha blivit reglerad ned på minus men Riksbanken menar på att det inte finns någon anledning att göra så i dagsläget. Anledningen till detta är att denna krisen inte är grundad i en finanskris likt den 2008, så den ska inte bedömas som så. Norge och Storbritanniens centralbanker sänkte däremot sina räntor med 0,5 %.

Detta tittar banken på när du ansöker om företagslån

Det är också många företagare som ansöker om företagslån för att kunna hantera den nuvarande ekonomiska situationen där många företag står med en lägre produktion och därav omsättning. När ett företag ansöker om ett lån så är det dessa punkter som banken tittar på i en ansökan:

– Ägarna av företaget - referenser, privatekonomi och erfarenheter.

– Företagets affärsplan - detaljerad plan.

– Eventuell ekonomisk hjälp - revisor eller liknande.

– Balansräkning, bokslut och deklaration på företag som etablerat sig redan.

Det finns ett par olika företagslån som banker kan låna ut till företagare och vilket som passar för eventuella företag kan variera beroende på behovet. Ett företag som behöver investera i inventarier, maskiner eller byggnader brukar exempelvis oftast välja en investeringskredit och enbart amortera för den summa som är använd.

Opinion

Någon åsiktskorridor finns inte om corona

Opinion
Opinion

Som vanligt numera när en minoritet får mothugg eller inte får den uppmärksamhet som debattörerna tycker sig förtjäna kommer en debatt igång om ”åsiktskorridor”, som skulle förhindra att åsikter som inte är förenliga med den som dominerar debatten får komma till tals.

Oftast är det en debatteknik som saknar grund. Det gäller också för de debattörer som framför kritik mot Folkhälsomyndigheten.

Politiskt är det närmast total enighet om att sluta upp bakom Folkhälsomyndighetens linje om relativ öppenhet. M-ledaren Ulf Kristersson kräver fler tester snabbare, och Nyamko Sabuni (L) har ställt sig på fotbollförbundets sida och krävt snabba beslut om att börja spela elitfotboll igen. Jimmie Åkesson (SD) har satt sig i karantän i Sölvesborg och har inte hörts av.

Men när 22 forskare i april skrev en artikel i Dagens Nyheter blev det verkligen inte tyst. De fick publicering, de fick medverka i radio och tv och de fick repliker. Att det blev ett ganska högt tonläge och ibland överdrivna personpåhopp kan de skyla sig själva för, eftersom de betecknade FHM som ”tjänstemän utan talang” och hade delvis felaktiga siffror som grund för sin åsikt.

Någon brist på debatt har det inte varit sedan heller. Någon åsiktskorridor finns inte om pandemin, även om det bland beslutsfattarna råder stor enighet - än så länge. Så fortsätt föra debatten, försök inte ta på offerkoftan att det inte går att komma till tals med alternativa synsätt.

Yngve Sunesson

Opinion

Sabuni är en lyssnande ledare

Liberalernas ledare Nyamko Sabuni måste kunna lyssna på kloka rådgivare utan att syftet ifrågasätts, menar Sandra Pilemalm, Liberalerna Lomma-Bjärred.
Fotograf: Fredrik Sandberg/TT
Opinion
Debatt

Sämre samhällsutveckling om kvinnliga partiledare inte får lyssna till mansdominerade branscher

Nyligen avslöjade Svenska Dagbladet att Liberalernas partiledare Nyamko Sabuni står så nära lobbybyrån Nordic PA, som har Scania som uppdragsgivare, att partiets politiska dagordning påverkats. Att Liberalerna redan 2017 innan Sabuni tillträdde fattade beslut om att elektrifiera trafik förbises. Beskyllningarna är svagt underbyggda. Debatten om lobbyism är dock viktig. Den visar också att manöverutrymmet inte är lika stort för kvinnliga politiker om de vill leda en politisk utveckling där kontakt med traditionellt manliga branscher som elektrifiering av lastbilar är nödvändig.

Redan när Sabuni tillträdde som partiledare var hon tydlig med att hon skulle vara en lyssnande partiledare och ta in reflektioner från såväl partiveteraner som nya medlemmar och näringslivet.

Senaste svaret till föreningen Liberalerna Lomma-Bjärred löd: ”Era frågor är relevanta och det kommer finnas anledning att återkomma till dem. Men ännu viktigare är vad ni anser vi borde göra för att möta de olika utmaningarna.” Nyligen skrev också liberalernas ledning till alla partimedlemmar och bad dom prioritera vad partiet ska göra. Politikens framtid ligger enligt min mening i att fler rikspolitiker lyssnar på lokalpolitiker och öppnar upp interna processer så att fler får inflytande. Det visade också demokratiutredningen 2014. Betänkandet SOU 2016:5 fick rubriken: Låt fler forma framtiden.

Mer öppenhet när det gäller lobbyism behövs i Sverige. I USA kan man se varifrån enskilda politiker fått bidrag ner till 3 dollar. Det borde vi införa i Sverige också. Idag ses det knappast som en nyhet att LO och Kommunal har flitig kontakt med det Socialdemokratiska arbetarpartiet. Demokratiutredningen slog fast att det inte är önskvärt att registrera lobbyister. Varför? Jo, de flesta som karaktäriserades som lobbyister var intresseorganisationer och ideella organisationer. Grundläggande är också att det inte är något fel att organisationer försöker påverka beslutsfattare.

Nyligen hade Expressen en artikel där ingressen inleds med att Sabuni inte skriver sina tal själv. Det är få partiledare som gör det. Moa Berglöf numera på Sydsvenskan skrev Fredrik Reinfeldts ”öppna era hjärtan” tal. Mäns och kvinnors kontakter med näringslivet värderas olika, i minnet finns Cecilia Wickströms påtvingade avgång tätt innan EU-valet. Hade Sabuni varit man hade det hetat att hon var strategisk och hade en förmåga att omge sig med ett nätverk av kloka rådgivare.

Politik är en förtroendebransch. I grunden finns en försäkran som bäst motverkar maktmissbruk och korruption. Rösta fram de makthavare vi har förtroende för och rösta bort de vi inte har förtroende för. Det vore högst olyckligt om kvinnor blir bortröstade för att de lyssnar och har nätverk inom näringsliv och arenor som traditionellt räknas som manliga.

Sandra Pilemalm

Liberalerna Lomma-Bjärred

Ledamot Kommunstyrelsen

samt Kommunstyrelsens Arbetsutskott KSAU Lomma Kommun

Ordförande och gruppledare Liberalerna Lomma-Bjärred

Opinion

Bra att staten tar kostnaden för tester

Tre kvinnor med social distans framför tre svenska flaggor. De står vid varsin talarstol.
STOCKHOLM 20200519Fr v Harriet Wallberg, testkoordinator, socialminister Lena Hallengren och Karin Tegmark Wisell, avdelningschef på Folkhälsomyndigheten, håller en pressträff om tester för covid-19.Foto: Jonas Ekströmer / TT / kod 10030
Fotograf: Jonas Ekströmer/TT
Opinion
Opinion

Under en längre tid har det bråkats om covid19-tester. Mellan partier, mellan regioner och riksnivå, mellan smittskyddsläkare och förståsigpåare. Socialminister Lena Hallengren har försökt få regionerna att ta ansvaret, men de har tyckt det varit statens ansvar. Man kan tolka det som att socialministern nu krupit till korset då hon meddelar att statens ska bekosta testerna, åtminstone merparten.

Det verkar inte helt enkelt att ge order om att bygga ut testningen. Det krävs provtagningsutrustning, skyddsutrustning och labbkapacitet. Och ett system för att överlämna svaren från testningen, som enligt smittskyddsläkaren i Skåne, Eva Melander, ska lämnas av läkare. Åtminstone i de fall där svaret innebär att provlämnaren har smittats av covid19.

Frågan är också varför man ska testa många. Personen kan vara fri från covid19 vid testningstillfället, men det kan snabbt ändras. Det är därför Folkhälsomyndigheten spjärnat emot masstestning. En del hävdar att det vore bättre att testa om människor har antikroppar mot viruset. Det ena behöver kanske inte utesluta det andra, men det är förstås en fråga om hur man använder pengar på bästa sätt.

Testkoordinator Harriet Wallberg framhåller att fler på äldreboenden måste testas och det låter som en rimlig slutsats, eftersom många riskgrupper finns där. Oavsett vad man tycker om nyttan med tester är det bra att staten tar ansvaret för finansieringen. Det är inte tid att bråka om fördelningen och genomförandet förrän coronakrisen någon gång är över.

NÄSTA ARTIKEL