Teckomatorp

140 kvadratmeter stort kedjehus i Teckomatorp sålt

Artikel Teckomatorp 1 680 000 kronor fick Quality Ventilation AB ge för kedjehuset på Elgatan 2 i Teckomatorp.

PREMIUM

1 680 000 kronor fick Quality Ventilation AB ge för kedjehuset på Elgatan 2 i Teckomatorp. Huset är byggt 1962 och har en boyta på 140 kvadratmeter. Köpet från säljaren Anita Katarina Björling och Ulf Burestam blev klart i april 2019.

Lite mindre än en kilometer därifrån såldes för mindre än en månad sedan ett annat hus, på Södergatan 6. Där landade priset på 2 050 000 kronor för det 109 kvadratmeter stora huset.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Inrikes

Tolv döms i stor knarkhärva

Rättegången ar pågått i ett år och är en av de största kriminella härvorna som någonsin nystats upp i Helsingborg. Arkivbild.
Rättegången ar pågått i ett år och är en av de största kriminella härvorna som någonsin nystats upp i Helsingborg. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes Tolv män döms för inblandning i en stor knarkhärva i Helsingborg – men fängelsestraffen uteblir.
Rättegången har pågått i ett år och är en av de största härvorna som någonsin nystats upp i Helsingborg.

Det misstänkta kriminella nätverket utgick från Helsingborgsstadsdelen Drottninghög, där det bland annat ska ha sålts cannabis, kokain och ecstasy i stora mängder. En av de elva personer som suttit häktade för härvan har även varit misstänkt för inblandning i polishusexplosionen i Helsingborg hösten 2017. Nu dömer Helsingborgs tingsrätt en av de misstänkta döms för grovt narkotikabrott, medan de andra bara döms för narkotikabrott av normalgraden. Och straffen är redan avtjänade.

Inget fängelse

Eftersom de unga männen, vara flera varit under 21 år då brotten begåtts, suttit häktade med restriktioner under lång tid döms de till böter istället för fängelsestraff. Det straffet anses helt verkställt, skriver tingsrätten i ett pressutskick.

"De har allihop suttit häktade för länge i förhållande till hur långt fängelsestraff de skulle ha fått, från 21 dagar till 10 månader", säger domaren Karoline Fridolf i ett pressutskicket.

Under åtalet har även ett stort antal köpare åtalats parallellt i separata mål vid Helsingborgs tingsrätt, har Helsingborgs Dagblad tidigare skrivit.

Inte bevis för nätverk

Bevisningen mot männen har bestått av avlyssnad telefontrafik och sms, och enligt utredningen har de i form av ett nätverk sålt narkotika för mycket stora värden. Enligt tidningen rör det sig om försäljning vid 5 000 tillfällen under ett halvår och männen har haft en beräknad omsättning på 1 250 000 kronor.

Men misstanken om att de tolv männen ingått i ett nätverk och agerat i samförstånd har dock inte kunnat bevisas i rätten. Inte heller har åklagaren lyckats bevisa att knarkaffärerna uppgått i den stora storlek som männen åtalats för.

Anna Karolina Eriksson/TT

Sport

Premier League erkänner tre VAR-fel

Bournemouths mål mot Tottenham godkändes inte efter videogranskning.
Bournemouths mål mot Tottenham godkändes inte efter videogranskning.
Foto: Matt Dunham/AP/TT
Sport
Sport

Premier League erkänner att videogranskningarna av straffsituationerna var fel i alla tre matcherna på torsdagen.

Manchester United fick en hjälpande hand av videodomaren i 3–0-segern mot Aston-Villa, då Bruno Fernandes fick en straff, medan Bournemouth inte fick sitt mål mot Tottenham godkänt efter videogranskning. Den matchen slutade 0–0.

Southamptons James Ward-Prowse slog lagets straff, som man fick efter en omdiskuterad VAR-situation mot Everton, i ribban. Matchen slutade 1–1.

Chelseatränaren Frank Lampard sade i förra veckan att det behövdes en stor genomgång av VAR efter säsongen efter en lång rad kontroversiella beslut.

Inrikes

Anna Lindstedt frikänns av tingsrätten

Anna Lindstedt och hennes försvarare vid Stockholms tingsrätt. Arkivbild.
Anna Lindstedt och hennes försvarare vid Stockholms tingsrätt. Arkivbild.
Foto: Janerik Henriksson/TT
Inrikes
Inrikes Sveriges före detta ambassadör i Kina, Anna Lindstedt, frikänns. Hon var åtalad för egenmäktighet vid förhandling med främmande makt – men tingsrätten ogillar hela åtalet redan på första punkten.

Enligt Stockholms tingsrätt har åklagaren inte bevisat att Anna Lindstedt förhandlade i en diplomatisk angelägenhet med någon som företrädde kinesiska statens intressen. Rätten anser dock att Anna Lindstedt hade varit behörig att göra det i egenskap av ambassadör i Kina.

"Brottet egenmäktighet vid förhandling med främmande makt tar enligt tingsrätten inte sikte på ambassadörer som företräder sitt land gentemot det land som ambassadören är ambassadör i. Redan av detta skäl ska den åtalade ambassadören frikännas", säger rådmannen Anna Flodin i ett pressmeddelande från Stockholms tingsrätt.

Hela fallet kretsar kring mötet som ägde rum på hotell Sheraton i Stockholm januari 2019 och var arrangerat av Anna Lindstedt som då var Sveriges dåvarande Kinaambassadör. Förutom Lindstedt deltog två företagare verksamma i Kina samt Angela Gui. Ett syfte med mötet var nämligen att få Angel Guis pappa Gui Minhai, som sitter fängslad i Kina, frisläppt.

Men mötet slutade med ett bråk, där Angela Gui säger sig ha blivit pressad att sluta kritisera Kina.

För att någon ska dömas för egenmäktighet vid förhandling med främmande makt krävs att någon har gett sken av att företräda Sverige, utan att göra det. Det krävs även att personen ska ha förhandlat för att nå en överenskommelse, samt att dessa förhandlingar görs med en part som har ett uppdrag från den främmande makten, eller är sanktionerat av densamma.

Enligt tingsrätten har åklagaren inte kunnat bevisa något av detta. Det är inte bevisat att Anna Lindstedt förhandlade om någon diplomatisk angelägenhet, och det är inte bevisat att motparterna företrädde Kina, anser tingsrätten.

Enligt rätten har lagrummet som åberopas (brottsbalken 19:4) inte tillämpats i modern tid.

Åklagare Henrik Olin. Arkivbild.
Åklagare Henrik Olin. Arkivbild.
Foto: Pontus Lundahl/TT
Advokat Conny Cedermark har försvarat Anna Lindstedt. Arkivbild.
Advokat Conny Cedermark har försvarat Anna Lindstedt. Arkivbild.
Foto: Pontus Lundahl/TT

FAKTA

Fakta: Gui Minhai

Den svenske förläggaren Gui Minhai drev bokförlaget Mighty Current och bokhandeln Causeway Bay i Hongkong. Förlaget gav ut satiriska böcker om det kinesiska ledarskiktet tills fem medarbetare försvann i slutet av 2015.

Gui Minhai försvann den 17 oktober 2015, då han lämnade sin semesterbostad i Pattaya i Thailand.

I januari 2016 sände statlig kinesisk tv en "bekännelsevideo" med Gui Minhai i vilken han säger att han återvänt till Kina för att erkänna en påstådd trafikolycka. Myndigheterna medgav då också att Gui Minhai frihetsberövats.

Han släpptes i oktober samma år efter att ha avtjänat straffet. Enligt dottern Angela Gui hamnade han sedan i husarrest. Den 20 januari 2018 tog Gui Minhai ett tåg med två svenska diplomater för att besöka läkare på svenska ambassaden. På tåget blev han bortförd av civilklädd polis enligt dottern.

Den 25 februari i år kom beskedet att Gui Minhai dömts till tio års fängelse. Domstolen påstår att han "försett utländsk makt med underrättelser".

Sverige, EU och en rad andra organisationer har kritiserat Kinas agerande mot Gui Minhai.

Utrikes

Slimmad budgetkompromiss i EU

EU:s permanente rådsordförande Charles Michel har nu lagt fram sitt kompromissförslag om coronastöd och nästa långtidsbudget. Arkivbild.
EU:s permanente rådsordförande Charles Michel har nu lagt fram sitt kompromissförslag om coronastöd och nästa långtidsbudget. Arkivbild.
Foto: Yves Herman/AP/TT
Utrikes
Utrikes Klockan tickar för EU-länderna i kampen om en ekonomisk återhämtning efter coronakrisen som alla kan acceptera.
Senaste kompromissen landar på 1 074 miljarder euro i långtidsbudgeten och fortsatt 750 miljarder i extra coronastöd.

Det nya förslaget från EU:s permanente rådsordförande Charles Michel innebär en minskning med drygt 25 miljarder jämfört med EU-kommissionens senaste förslag från i maj.

– Mitt nuvarande förslag bygger i huvudsak på mitt förslag från i februari, berättar Michel på en presskonferens i Bryssel.

När det gäller lån och bidrag i coronastödet ändrar Michel som väntat inte i förslaget om att lägga 500 miljarder euro i bidrag och 250 miljarder i lån.

– Jag föreslår en bibehållen balans mellan lån och bidrag. Det är en nyckelfråga för den inre marknaden, säger Michel.

Michel vill sedan att 70 procent av stödet ska delas ut under de två närmaste åren och 30 procent från år 2023 och framåt.

Nya intäkter

Rådsordföranden ser samtidigt framför sig tre nya direkta intäkter till EU: en plastskatt, en gränsavgift kopplad till klimatförändringarna och en digitalskatt på stora nätjättar.

– Jag kommer att föreslå införandet av en digitalskatt från slutet av 2021, säger Michel i Bryssel.

I förslaget ingår som väntat även bibehållna "rabatter" på EU-avgiften för Sverige, Tyskland, Danmark, Nederländerna och Österrike. De fem länderna betalar in betydligt mer till EU än vad man anser sig få tillbaka och har tydligt uttryckt att man inte accepterar slopade rabatter.

Michels kompromiss ska nu stötas och blötas nästa vecka, då alla stats- och regeringschefer samlas i Bryssel den 17 juli för att försöka hitta en lösning.

Senast ledarna gjorde ett försök att enas var på midsommarafton, då man dock – som väntat – bara kunde konstatera att EU-kommissionens senaste bud inte kan accepteras av alla.

Tre huvudgrupper finns bland de 27 länderna:

En stor grupp med Frankrike, Spanien och Italien i spetsen vill ha ett omfattande stöd till de värst coronadrabbade länderna, med rejäla bidrag för att få ländernas ekonomier på fötterna igen. På bidragssidan har de också flankstöd från mäktiga Tyskland.

Fördelas annorlunda

En rad östeuropeiska länder gillar också ambitiösa satsningar, men tycker att pengarna borde fördelas annorlunda – med hänvisning till att östländerna ekonomiskt fortfarande ligger en bra bit efter väst- och sydländerna, även om de inte drabbats så hårt av coronakrisen.

Och så finns den "frugala fyran" – Sverige, Danmark, Nederländerna och Österrike – som trycker på för en nedtonad budget och lån snarare än bidrag till de drabbade.

En tuff kamp pågår samtidigt om villkoren för lånen och bidragen. Nederländerna trycker på för att allt stöd måste godkännas av samtliga EU-länder. Tanken är att garantera att pengarna läggs på satsningar och reformer där alla är överens om nyttan. Förmynderi, anser dock vissa, som gärna vill bestämma själv om hur de vill bygga upp sin ekonomi igen.

Wiktor Nummelin/TT

Ekonomi

Ljusglimt för flygplatser i coronamörkret

Förbättring, men fortsatt svårt läge för flyplatserna i Skandinavien. Arkivbild.
Förbättring, men fortsatt svårt läge för flyplatserna i Skandinavien. Arkivbild.
Foto: Stina Stjernkvist/TT
Ekonomi
Ekonomi Flygplatser i Sverige har börjat se effekterna av att allt fler europeiska länder öppnat upp sina gränser. Fler och fler resenärer flyger till och från länderna, men det är ändå betydligt färre än vanligt.
Samma sak gäller för Nordens största flygplats, Köpenhamn.

Vid Köpenhamns flygplats och Swedavias tio flygplatser i Sverige minskade resandet i juni med 95 procent i jämförelse med motsvarande månad i fjol. Arlanda gick från knappt 2,5 miljoner resenärer i juni förra året till 117 000 i år. På Göteborg Landvetter Airport minskade resandet samma månad med 97 procent till 18 000 resenärer. Detta enligt ett pressmeddelande från Swedavia.

Viss ljusning

Totalt noterades 108 000 utrikesresenärer och 71 000 inrikesresenärer på de tio svenska flyplatserna. Det är tredje månaden i rad som coronapandemin slår mot resandet.

Samtidigt anas en viss ljusning:

"Vi ser tecken på en successiv återstart av trafiken i takt med att reserestriktioner lättat, vilket är positivt för tillgängligheten. Det handlar dock fortsatt om blygsamma nivåer sett till antalet resenärer och vi räknar med en långsam återhämtning av flygresandet", säger Swedavias vd och koncernchef Jonas Abrahamsson, i pressmeddelandet.

Köpenhamn har drabbats hårt

Även Köpenhamn ser ett ökat antal resenärer på sin flygplats. Drygt 150 000 resenärer passerade Köpenhamns flyplats terminaler i juni, det skriver flygplatsen i ett pressmeddelande. Det går att jämföra med drygt 40 000 i maj.

Minskningen med 95 procent i juni jämfört med samma månad förra året har drabbat flygplatsen hårt. Nu prognosticerar flyplatsen att Danmark kommer att ta emot omkring 1,5 miljoner färre utländska besökare än vanligt denna sommar.

"Detta kommer att bli kostsamt inte bara för flygbranschen, utan också för hela den danska upplevelseindustrin med till exempel hotell, kultur och restauranger", säger Peter Krogsgaard, kommersiell chef, i pressmeddelandet.

FAKTA

Fakta: Swedavia

Bolaget är helägt av svenska staten och bildades 2010.

Swedavia driver flygplatserna Stockholm Arlanda, Göteborg Landvetter, Bromma Stockholm, Malmö, Luleå, Umeå, Åre Östersund, Visby, Ronneby och Kiruna.

Totalt reste 40,2 miljoner passagerare till och från Swedavias flygplatser under 2019.

Källa: Swedavia

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Lån utan UC

Allt fler svenskar löser sina kreditskulder med ett lån!

Lån utan UC Idag är det enkelt att handla saker på avbetalning, köp nu och betala sen-erbjudanden haglar över oss dagligen. Många handlar med krediter som de egentligen inte har råd med vilket slutar för många med att man sitter i kreditfällan.

Där har man har räntor att betala från flera olika köp, men man betalar knappt av något belopp på den summan som man faktiskt har lånat. Skyhöga räntor finns fortfarande kvar men reglerades för några år sedan ner, vilket innebär att det blivit något bättre lånevillkor även i de fall där man kan ta kreditlån från andra kreditgivare än banken.

Att det är så pass enkelt att ta ett riskfritt lån hos många finansbolag och att man kan köpa prylar på avbetalning leder de flesta till att köpa mer än de egentligen har råd med. Därför har många svenskar idag börjat samla sina lån och krediter till ett enda lån, så att det enbart är en ränta som behöver bli betald per månad. Detta medför att de höga månadskostnaderna går att minimera till stor del och har på många håll räddat många familjer i ekonomisk kris. Detta är något som man brukar kalla för att binda sina krediter. Man binder dem till ett enda lån med lägre ränta - detta är räddningen för många som har hamnat i kreditfällan!

Samtidigt som många minskar sina lånekostnader - så ökar också medvetandet gällande konsumtion!

Unga fröken Greta Thunberg, är en av våra ledstjärnor idag när det kommer till att börja tänka efter hur vi behandlar vår natur. Greta är också en stark förespråkare till att vi genast bör konsumera mindre än vad vi gör nu - vilket många svenskar också tycks ha hakat på. Detta visar på att medvetandet ökar när det kommer till både att tänka mer långsiktigt, men också att många lär av sina misstag. Att kunna shoppa vad man vill från var som helst i världen har nog stigit många konsumenter åt huvudet och det är egentligen inte förrän nu som man har kunnat se de förödande effekterna av detta. Många företag visar sitt starka engagemang för klimatet utåt, vi köper mindre och mindre plast och vi äter mindre och mindre kött - vi bemöter de förödande konsekvenserna genom att balansera ut det igen.

Att vi lever i en värld av influencers kan vara en av många anledningar till varför konsumtionen ökat så mycket som den har gjort under 2000-talet. De flesta minns nog hur Postnord höll på att sjunka fullkomligt av alla leveranser av beställningar, som dessutom många bara beställde för att fota och sedan skicka tillbaka. Vi bör se vår nya medvetenhet som något mycket positiv och en klar indikation på att vi är på väg att gå mot att vara betydligt mer klimatsmarta och värna om naturen. Vi har helt enkelt, som Greta säger, börjat vakna upp! Förhoppningsvis fortsätter trenden och vi får se ytterligare aktioner som kämpar för miljön, och fler människor som höjer sin röst för vår planet i framtiden.

Utrikes

USA-sanktioner mot kinesisk politbyråmedlem

Chen Quanguo, partisekreterare i Xinjiang och ledamot i kinesiska kommunistpartiets politbyrå.
Chen Quanguo, partisekreterare i Xinjiang och ledamot i kinesiska kommunistpartiets politbyrå.
Foto: Mark Schiefelbein/AP/TT
Utrikes
Utrikes USA inför sanktioner mot Chen Quanguo, ledamot i det kinesiska kommunistpartiets mäktiga politbyrå, som straff för Kinas behandling av uigurer i Xinjiang.
Chen är den högst uppsatta kinesiska politiker som någonsin blivit föremål för amerikanska sanktioner, enligt USA.

De amerikanska sanktionerna införs med stöd i den så kallade Magnitskijlagen, som ger USA:s regering möjlighet att straffa personer i hela världen som begått brott mot mänskliga rättigheter.

Magnitskijsanktioner innebär bland annat att tillgångar i amerikanska banker fryses, resor till eller via USA stoppas och amerikanska medborgare förbjuds att göra affärer med personen i fråga.

"Inget skämt"

Svartlistningen av Chen, som också är partisekreterare i Xinjiang, är "inget skämt", enligt Vita huset.

– Utöver symbolvärdet och den påverkan det har på en persons anseende har det här också verklig betydelse för någons möjlighet att röra sig i världen och göra affärer, säger en talesperson.

Kinesiska UD kallar sanktionerna för ett allvarligt fall av otillbörlig inblandning i Kinas interna affärer och flaggar för motsvarande sanktioner mot USA.

En miljon inspärrade

Minst en miljon uigurer och personer från andra minoritetsgrupper tros sitta inspärrade i omskolningsläger i den autonoma regionen Xinjiang i nordvästra Kina, som namnet till trots enligt många bedömare är hårdare kontrollerad av centralmakten i Peking än Kinas provinser.

Såväl FN-experter som rättighetsorganisationer rapporterar om fall där människor skilts från sina familjer, låsts in utan rättegång och blivit politiskt indoktrinerade och utsatta för våld.

Kina har tillbakavisat alla anklagelser om kränkningar av de mänskliga rättigheterna.

Utrikes

Experter: Polska valet viktigaste sedan 1989

Warszwaborgmästaren Rafal Trzaskowski, som utmanar Andrzej Duda om presidentmakten i Polen. Arkivbild.
Warszwaborgmästaren Rafal Trzaskowski, som utmanar Andrzej Duda om presidentmakten i Polen. Arkivbild.
Foto: Czarek Sokolowski/AP/TT
Utrikes
Utrikes Ett närmande till EU – eller fortsatta steg i auktoritär riktning? Helgens drabbning mellan liberale Warszawaborgmästaren Rafal Trzaskowski och nationalkonservative presidenten Andrzej Duda tros bli en strid på kniven.
Söndagens presidentval i Polen beskrivs av flera experter som det mest avgörande sedan parlamentsvalet 1989.

Första omgången i det polska presidentvalet hölls den 28 juni, efter att ha skjutits upp på grund av coronapandemin. Den sittande presidenten Andrzej Duda, med nära band till regeringspartiet Lag och rättvisa (PIS), gick segrande ur striden men lyckades inte samla den majoritet som skulle ha krävts för att slippa en andra valomgång.

På söndag möter han utmanaren Rafal Trzaskowski från mittenpartiet Medborgarplattformen (PO). Trzaskowski är borgmästare i huvudstaden Warszawa och ligger sida vid sida med Duda i flera opinionsmätningar.

Viktigt vägval

Valet blir det viktigaste sedan det banbrytande parlamentsvalet 1989, det första fria i Polen, och ofta betraktat som en startpunkt för kommunismens fall i Östeuropa. Beskrivningen har återkommit inför polska val med jämna mellanrum genom åren. Nu är den befogad, enligt Polenexperten Peter Johnsson, som bevakat polsk politik i årtionden.

– Valet kommer förmodligen att avgöra Polens utveckling för lång tid framöver. Skulle Duda vinna kommer vi att se en skärpt centralisering av ekonomin, nya attacker på oberoende medier och en fortsatt utveckling mot en auktoritär stat. Skulle Trzaskowski vinna så kommer Lag och rättvisas möjligheter att styra vidare så som man gjort inte bara försvagas, utan kanske elimineras, säger han.

Söndagens val är således ett vägval. Det står mellan fortsatt socialkonservativ politik och fjärmande från EU och ett europeiskt närmande och återupprättande av rättsstatens institutioner, som kritiker anser har nedmonterats av PIS-regeringen.

Splittrat land

Konfliktlinjerna mellan stad och landsbygd, unga och äldre känns igen från många andra länder men är extra tydliga i Polen, som under PIS tid vid makten blivit ett allt mer splittrat land. PIS-anhängarna är glada över pensionssatsningar och höjda barnbidrag, medan motståndarlägret med förskräckelse sett hur Duda gått till attack mot hbtq-rörelsen, som han anser är värre än kommunismen.

– Konflikten handlar om huruvida Polen åter ska bli en fullvärdig demokrati, eller fortsätta i ytterligare auktoritär riktning. En annan konflikt kopplad till detta är naturligtvis förhållandet till EU, där Polen i dag är satt på undantag. Trzaskowski har relativt stor europeisk erfarenhet och skulle som president försöka återupprätta bättre kontakt med kommissionen i Bryssel och återskapa Polens anseende inom EU, säger Johnsson.

I Polen råder parlamentarism, och presidentval tillmäts normalt sett inte samma tyngd som parlamentsval. Trots det har presidenten mer att säga till om än i exempelvis Tyskland, där presidentposten i princip bara är ceremoniell.

Har vetorätt

Duda står nära PIS och har under sin första mandatperiod haft för vana att godkänna lagar utan någon större inblandning, vilket gör att en seger för Trzaskowski skulle ställa till det rejält för regeringen, enligt Agnieszka Lada, doktor i statsvetenskap och vice direktör för Tyska Poleninstitutet.

– Presidenten har vetorätt och måste skriva under alla lagar som parlamentet godkänner, men kan också skicka tillbaka lagar till sejmen. Då måste tre femtedelar av ledamöterna rösta för lagen för att den ska gå igenom, och den majoriteten har inte regeringen, säger hon.

TT: Kommer nästa president att lyckas överbygga splittringen i det polska samhället?

– Tyvärr tror jag inte det. Trzaskowski har intagit en försonande linje under valrörelsen, men har nog små chanser att ena landet. Och om Duda vinner ser det rätt mörkt ut på den punkten.

Aggressiv agitation

Johnsson delar Ladas analys.

– Tittar man på Dudas aggressiva agitation under valrörelsen finns det inget som tyder på att han kommer att överge den linje PIS och framför allt (partiledaren) Kaczynski har slagit in på, nämligen att dela upp Polens befolkning i bra och dåliga medborgare. Trzaskowski har drivit en konciliant linje, men i vilken utsträckning han skulle lyckas är svårt att säga, säger han.

Utgången kan bli oviss in i det sista. Enligt de flesta mätningar skiljer bara någon enstaka procentenhet mellan de två kandidaterna, och Agnieszka Lada tror att marginalen kan bli så liten som några tusental röster.

Pontus Ahlkvist/TT

Polens president Andrzej Duda. Arkivbild.
Polens president Andrzej Duda. Arkivbild.
Foto: Petr David Josek/AP/TT

FAKTA

Fakta: Polen

Polen är en republik med omkring 38 miljoner invånare. Huvudstaden Warszawa har knappt 2 miljoner invånare.

Landet har delats vid flera tillfällen och under andra världskriget dog sex miljoner polacker, varav hälften av judisk börd. På 1940-talet blev Polen kommunistiskt, en period som höll i sig fram till 1989.

I dag är Polen medlem av både EU och försvarsalliansen Nato. Den ekonomiska utvecklingen har varit god de senaste decennierna och polackernas levnadsstandard ligger på cirka 65 procent av EU-genomsnittet.

Två politiska partier har dominerat efter millennieskiftet: nationalkonservativa Lag och rättvisa (PIS) och mittenpartiet Medborgarplattformen (PO).

Den polske presidenten har vissa befogenheter – bland annat ett övergripande ansvar för utrikes- och försvarspolitiken och vetorätt mot lagförslag – men det är premiärministern som har den största makten.

Källa: Landguiden/UI

Sport

Johaug: Väljer löpning för skidor

Therese Johaug i Impossible Games i juni.
Therese Johaug i Impossible Games i juni.
Foto: Jonas Ekströmer/TT
Sport
Sport Världens bästa skidåkare är beredd att välja bort skidorna.
– Om jag var tvungen att välja en idrott för resten av livet så hade det inte blivit skidor, faktiskt. Det hade blivit löpning, säger norskan Therese Johaug.

32-åringen har tio VM-guld och ett OS-guld i skidor och vann världscupen i vintras.

De senaste åren har hon också tagit upp löpning, och i fjol tog hon norskt mästerskapsguld både på 10 000 meter och i terränglopp.

Tidigare i somras sprang hon ensam 10 000 meter på Bislett i Impossible Games på världsårsbästatiden 31.40,67.

– Jag fick mer uppmärksamhet för det än för VM- och OS-gulden, säger Johaug i en podcast på NRK.

Johaug har inga planer på att sluta skidkarriären, men skulle välja löpningen om hon var tvungen att välja. Ett skäl är träningsglädjen.

– Jag älskar att ha på mig joggingskorna och komma ut i naturen och känner en frihetskänsla. Man kommer så nära naturen och får vara för sig själv. Oavsett var man är kan man ha på sig ett par joggingskor och få till en träning. Så jag älskar att springa, säger hon.

NÄSTA ARTIKEL