Påsk

Påskekrim med hämnd och aktivism

Camilla Läckberg ghar skrivit sin första fristående bok, En bur av guld. Foto: Magnus Ragnvid
Artikel Påsk och deckare hör ihop. Det tycker i alla fall norrmännen vars tradition med påskekrim går tillbaka till 1920-talet. I Sverige är den här traditionen inte alls lika stark men varför inte passar på att fira de kommande påskdagarna med en utökad deckarspalt. Glad påsk!

För första gången sedan debuten med Isprinsessan (2003) har Camilla Läckberg lämnat mordtäta Fjällbacka och Erica Falck och Patrik Hedström nästan helt och hållet bakom sig.

I nya, helt fristående, spänningsromanen En gyllene bur (Forum) befinner vi oss i stället i Stockholms riktiga jetset- och finansvärld. Huvudpersonen Faye är hemmafru med shopping, dottern och maken Franks välmående som enda sysselsättning. Genom tillbakablickar får vi dock veta att hon kommer från Fjällbacka (!) och en minst sagt trasig uppväxtsituation där, att hon lämnade allt bakom sig för Stockholm och framgångsrika studier på Handels och i högsta grad var delaktig när Frank och hans affärspartner Henrik startade sitt succéföretag Compare. Nu håller hon sig i bakgrunden och väntar på en förändring, på att Frank ska få lite mindre att göra och få tid för deras relation igen. När förändringen väl kommer blir den dock inte alls vad Faye hoppats på.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Ekonomi

Frankrike skickar ubåtsräkning till Australien

Australiens premiärminister Scott Morrison, här under ett möte med USA:s president Joe Biden tidigare i veckan, kan räkna med en faktura från franska ubåtstillverkaren Naval Group efter det brutna avtalet.
Foto: Evan Vucci/AP/TT
Ekonomi
Ekonomi Det kostar att bryta avtal. Efter den senaste veckans infekterade ubåtsbråk mellan Frankrike och Australien meddelar den franska krigsmaterieltillverkaren Naval Group att man kommer att skicka en faktura till Australien för det skrotade ubåtsavtalet.

Australien ingick 2016 en uppgörelse om att köpa tolv konventionella ubåtar som skulle byggas i Frankrike av Naval Group. En enorm affär, vars värde numera beräknas till 570 miljarder kronor.

Förra veckan kom dock kallduschen, då Australien plötsligt meddelade att landet i stället valt att sluta ett avtal med USA om tillverkning av atomubåtar.

– Australien sade upp avtalet av ren bekvämlighet, säger Naval Groups vd Pierre Éric Pommellet till franska Le Figaro, enligt nyhetsbyrån AFP.

– Vi meddelades beslutet utan förvarning, med en brutalitet utan motstycke, hävdar han.

"Hävda våra rättigheter"

Bolaget förbereder därför ett detaljerat kostnadsförslag med de kostnader för avvecklingen av affären som bolaget anser att den australiska regeringen bör betala. Det handlar bland annat om nedmontering av infrastruktur och omplacering av personal.

– Vi kommer att hävda våra rättigheter, säger Pommellet.

Naval Group, som delvis ägs av franska staten, hade redan genomfört arbete för över nio miljarder svenska kronor när Australien bröt kontraktet, enligt det franska försvarsdepartementet, men dessa kostnader täcks av betalningar som Australien redan har gjort.

"Har tålamod"

Hur mycket Australien ska betala i kompensation och skadestånd återstår att se. Frankrike har kallat avtalsbrottet för ett svek och ett hugg i ryggen och enligt försvarsdepartementet väntar nu förhandlingar som syftar till att få fram en summa som Australien är skyldig.

Australiens premiärminister Scott Morrison har inte kommenterat Frankrikes betalningskrav, men säger att han hoppas att relationen till Frankrike ska kunna läkas i sinom tid.

– Vi har förståelse för att de känner sig sårade och är besvikna och vi kommer att ha tålamod och ser fram emot att samarbeta med gamla vänner igen, säger Morrison under sitt pågående besök i USA, där han bland annat har träffat president Joe Biden, rapporterar ABC News.

Susanna Persson Öste/TT

FAKTA

Fakta: Ubåtstvisten

Australien, USA och Storbritannien meddelade den 16 september att de inleder ett säkerhetssamarbete, kallat Aukus, som bland annat innebär att Australien ska förses med atomdrivna ubåtar.

Därmed säger Australien upp ett tidigare avtal med Frankrike om att bygga tolv konventionella ubåtar.

Frankrike har reagerat ilsket och kallade temporärt hem sina ambassadörer från USA och Australien för konsultationer. President Emmanuel Macron tog den 22 september upp frågan per telefon med USA:s president Joe Biden. Även EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen och rådsordförande Charles Michel har beklagat hur Frankrike behandlats under affären.

Tvisten har bland annat lett till krav på att avbryta pågående handelsförhandlingar mellan EU och Australien och skjuta upp ett inplanerat möte i Pittsburgh nästa vecka mellan EU:s och USA:s handelsansvariga.

Inrikes

Centerstämman kan ändra spelplanen för friskolor

Cuf:s skolpolitiska talesperson Caroline von Seth tror att stämman vill gå längre än partistyrelsen i frågan om köer till friskolorna.
Foto: Centerpartiet
Inrikes
Inrikes Det finns ingen majoritet i riksdagen för att ändra på villkoren för friskolorna, vare sig köerna eller vinsterna.
Efter Centerstämman som inleds i dag kan situationen bli en annan.

Aktiekursen i friskolekoncernen Academedia föll när Socialdemokraterna på tisdagen skärpte tonen i vinstfrågan. Men det är nog Centerstämman som bolagets ägare bör hålla koll på.

Oavsett vad S hittills tyckt i frågan om köer till och vinster i friskolorna har den politiska majoriteten i riksdagen saknats för att ändra på något. Centern har hittills motsatt sig att göra några ändringar härvidlag.

Nu kan det komma att ändras.

Börjat svänga

Från att ha varit anhängare av kösystemet till friskolorna har Centern börjat svänga i frågan. Centerpartiet i Stockholms stad, med bland andra partiets ekonomiskpolitiske talesperson Martin Ådahl som en av undertecknarna, och Centerns ungdomsförbund (Cuf) vill avskaffa kösystemet helt och ersätta det med ett gemensamt antagningssystem för alla skolor inom en kommun och med andra urvalskriterier, inklusive lottning i sista hand.

Partiledningen vill inte gå fullt så långt, men mjukar ändå upp den tidigare hållningen. Tiden för att ställa sitt barn i kö till en skola föreslås begränsas till tre år före skolstart och kön får bara uppta 50 procent av platserna.

Det här räcker inte, anser bland andra Cuf.

– Det är bra att man anammat tanken att allt inte är perfekt och att man måste lösa de problem som finns, men man går inte hela vägen. Det finns en hel del forskning som visar att kösystemet gynnar segregationen, och då måste man ändra urvalsgrunden helt, säger Caroline von Seth, som är skolpolitisk talesperson i Cuf.

Hon tror att det finns goda chanser att få igenom mer långtgående ändringar än vad partistyrelsen har föreslagit.

Mycket tyder också på det, efter det att kommittén som behandlat skolmotionerna nu ansluter sig till motionärerna. Huvudförslaget på stämman blir att köerna ska avskaffas helt, enligt Sveriges Radio Ekot.

Vinstfrågan kommer upp

En annan fråga som kommer att diskuteras på stämman är vinstfrågan. Här finns bara två motioner, varav en enskild från Halland som föreslår att skattemedel inte får delas ut till friskolornas ägare avslås av distriktet och partistyrelsen.

En annan motion från Skaraborg, med kravet att alla friskolor oavsett driftsform ska drivas med vinstutdelningsbegränsning, får däremot stöd av distriktet (men avslag av partistyrelsen). Andra, bland andra riksdagsledamoten Niels Paarup-Petersen, Skånedistriktet och Cuf, har anslutit sig till förslaget.

Partisekreteraren Michael Arthursson har sagt att han inte tror att vinstfrågan kommer att leda till någon särskild debatt på stämman. Caroline von Seth håller inte med.

Beklagar S-utspel

– Nej, det gör jag inte. Jag tror absolut att det kommer att bli en diskussion, säger hon.

Cuf har lagt till ett yrkande om hur en vinstbegränsning kan se ut. Det handlar inte om att sätta upp något procenttal på hur mycket som får tas ut. I stället ska tydliga kvalitetskriterier och krav ställas upp som måste vara uppfyllda för att vinst ska få tas ut.

– Jag tycker inte att det är särskilt anmärkningsvärt, det är ganska elementära krav som ska vara uppfyllda, säger von Seth.

Hon beklagar samtidigt att Socialdemokraterna precis före stämman gått ut och skärpt tonen i vinstfrågan.

– Det är beklagligt nu när vi kan få igenom något konkret. Jag är rädd för att tonen kring vinster skärps, vilket ger mindre chanser att få igenom något konstruktivt, säger Caroline von Seth.

Andra skolfrågor där det kan ske förändringar är synen på resurstilldelningen till olika skolor samt offentlighetsprincipen, där det finns olika krav men med den gemensamma synen att insyn och transparens i verksamheter som får offentliga medel måste öka.

Owe Nilsson/TT

Martin Ådahl, Centerpartiets ekonomisk-politiske talesperson, vill gå längre än partistyrelsen och helt avskaffa köerna till friskolorna. Arkivbild.
Martin Ådahl, Centerpartiets ekonomisk-politiske talesperson, vill gå längre än partistyrelsen och helt avskaffa köerna till friskolorna. Arkivbild.
Foto: Fredrik Sandberg/TT

FAKTA

Fakta: Centerstämman

Stämman inleds på torsdag och avslutas på söndag.

Stämman är semidigital, med partiledningen och stämmopresidiet på plats i Arlandastad och resten av ombuden utspridda på ett antal orter i landet.

Partistyrelsen presenterar tre program till stämman: 1. En grön ekonomi med fler företag, 2. En stark liberal demokrati och 3. Vård och omsorg av hög kvalitet.

Cirka 600 motioner ska därutöver behandlas.

Torsdag: Tal av partiledaren Annie Lööf cirka 12.15. Därefter behandlas förslaget om en liberal demokrati samt motioner om landsbygd och jordbruk, miljö, klimat och energi.

Fredag: Förslaget om en grön ekonomi för fler företag samt motioner om bostad, försvar och utrikes, konstitution, jämställdhet, utbildning (friskolorna), infrastruktur och transporter.

Lördag: Program och motioner om vård och omsorg, motioner om organisation, socialförsäkringar och pensioner och kultur.

Söndag: Motioner om vård och omsorg, välfärd och sociala frågor, civilrätt, lag och ordning, migration och integration. Stämman avslutas 12:50.

Källa: Centerpartiet.

Inrikes

Framtidens mat i fokus på omdebatterat möte

Risbonden Jumnong Sudnongbua vid sitt fält i byn Kambon i nordöstra Thailand. I området finns många småskaliga jordbruk – viktiga för matförsörjningen i regionen. Arkivbild.
Foto: Manish Swarup/AP/TT
Inrikes
Inrikes Hur ska framtidens mat produceras och konsumeras på ett mer hållbart sätt? Det står i fokus under det första FN-toppmötet om livsmedelssystem.
Konferensen kritiseras av småskaliga producenter som anser att marknadsjättar har fått för mycket att säga till om.

I mat finns det hopp. Det har FN-chefen António Guterres slagit fast inför torsdagens digitala toppmöte om hållbara livsmedelssystem – det första i sitt slag. Förhoppningen är att konferensen ska leda till nya åtgärder och lösningar för att förändra livsmedelssystem, det vill säga alla aspekter kring matens resa från jord till bord. Det ska i sin tur leda till framsteg kring de 17 globala målen för hållbar utveckling.

"Det internationella samfundet har en avgörande möjlighet att hjälpa till att främja visionen i Agenda 2030 genom att förändra hur vi producerar, bearbetar och konsumerar mat", skriver Guterres och fortsätter:

"Ett välfungerande matsystem kan hjälpa till att förebygga konflikt, skydda miljön och förse alla med hälsa och levebröd."

Har fått kritik

Inför konferensen har regeringar runt om i världen hållit nationella dialoger med brett deltagande ur samhället för att samla in olika perspektiv och potentiella idéer.

Men trots ambitionen att engagera fler och vara ett folkets toppmöte har FN-konferensen mött uppmaningar till bojkott av småskaliga producenter, civilsamhällesorganisationer och ursprungsfolk som anser att mötet har kidnappats av mäktiga affärsintressen. De efterlyser större fokus på mänskliga rättigheter, agroekologi och människors rätt att själva kontrollera sitt livsmedelssystem.

Världens omkring 500 miljoner småskaliga bönder producerar ungefär en tredjedel av planetens mat och i delar av Afrika och Asien upp till 80 procent, enligt FN:s jordbruksprogram Ifad.

Men ökad maktkoncentration har lett till att stora livsmedelsföretag gör stora vinster medan små producenter kämpar med fattigdom och hunger, enligt Ifad som slår fast att livsmedelssystemen måste bli rättvisa, inkluderande och hållbara.

"Behöver revolution"

"Vi lever i en värld med enorma och orättvisa motsättningar", skriver Jyotsna Puri från Ifads avdelning för strategi och kunskap och fortsätter:

"Det står klart att vi behöver en revolution. En revolution så dramatisk att det inte kommer att gå att känna igen tidigare versionen av livsmedelssystem."

För att uppnå hälsa som är hållbar för såväl människor som planet måste flera system ställas om – varav matsystemet är ett, konstaterar Stefan Swartling Peterson som är professor i global omställning för hälsa vid Karolinska institutet.

– Det finns en stark koppling mellan mat och planetens och människors hälsa, säger han till TT.

– Omställningarna är inte uppoffringar, det kan bli mycket bättre och roligare i en hållbar värld med bättre hälsa. Det är inte kul att vara tjock och sjuk.

"Hållbar planet"

För att lyckas och hitta en väg framåt måste människor inse att det är viktigt att ställa om och visa politikerna att deras ledarskap i frågan är uppskattat, enligt Swartling Peterson.

– Det är svårt att vara en ledare som ligger två kilometer framför dem som den ska leda, säger han.

– Klimatkrisen och de omställningar som krävs gör att vi också har en väldigt konkret möjlighet att ställa om matsystemen. Vi måste våga sockerskatt, våga ändra reklamen och våga ändra offentlig upphandling av mat så att systemet förbättrar mänsklig hälsa, minskar vårdkostnader och vi får en hållbar planet.

Sofia Eriksson/TT

FAKTA

Fakta: Vad är livsmedelssystem?

FN:s generalsekreterare António Guterres har tagit initiativ till ett toppmöte om livsmedelssystem, Food Systems Summit 2021 (FSS). Det äger rum den 23 september i virtuell form.

Mötet är tänkt att engagera fler och vara resultatorienterat. Syftet är att bidra till att förändra våra livsmedelssystem till att bli ekonomiskt, miljömässigt och socialt hållbara. Mötet ska leda till nya åtgärder, lösningar och strategier för förändra livsmedelssystem samt att använda dessa förändringar för att nå framsteg kring alla 17 globala mål för hållbar utveckling.

Enligt FN:s jordbruks- och livsmedelsorganisation (FAO) innefattar livsmedelssystemen alla aktörer och deras sammankopplade aktiviteter för produktion, behandling, distribution, konsumtion och avfallshantering av livsmedel som kommer från jordbruk, skogsbruk och fiske, inklusive de ekonomiska och samhälleliga sammanhang där aktiviteterna sker.

Källa: regeringen.se

Ekonomi

Deltidspendlare tvingar fram nya biljetter

Många pendlare kommer troligtvis fortsätta att delvis arbeta hemifrån. Arkivbild.
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Ekonomi
Ekonomi

I och med att covidrestriktionerna lyfts i slutet av månaden tvingas kollektivtrafiken ta fram nya biljettalternativ då många många pendlare delvis kommer att fortsätta jobba hemifrån.

– Det behövs ett mellanting mellan enkelbiljett och månadsbiljett, säger Per-Anders Staav, som företräder pendlare i Mälardalsregionen, till Sveriges Radio Ekot.

Mälardalstrafik har ännu inte infört något nytt biljettalternativ, men åtta länstrafikbolag som Ekot har pratat med säger att man har eller ska införa specialbiljetter för den som vill resa ett begränsat antal dagar per månad. Ytterligare några utreder nya alternativ.

– Vi kommer lite senare i höst lansera en biljett som riktar sig till den här målgruppen, säger exempelvis Västtrafiks vd Lars Backström till Ekot.

Inrikes

LSS-boende anmäls för tredje gången

Ett LSS-boende i Uppsala har anmälts till Inspektionen för vård och omsorg för liknande händelser tre gånger. Arkivbild.
Foto: Stina Stjernkvist/TT
Inrikes
Inrikes

Ett LSS-boende i Uppsala har lex Sarah-anmälts till Inspektionen för vård och omsorg efter det att en boende hittats på golvet bland spår av avföring, urin och kräks, skriver Upsala Nya Tidning.

Den boende hade ramlat och blivit liggande på golvet, och uppges ha blivit nedkyld och orolig.

Två gånger tidigare har samma sak hänt och båda gånger har boendet anmälts.

– Att det händer flera gånger är inte konstigt egentligen, det viktiga är att vi gör förbättringar, säger Magnus Linderos, regionchef på Humana som driver boendet, till UNT.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Privatlån.com

3 unika saker du kan använda ett blancolån till

Privatlån.com Många väljer att använda ett blancolån som ett billån eller för att samla mindre lån och krediter. Som mest kan du låna 600 000 kronor, men du kan även låna så lite som 5 000 - 10 000 kronor.

Eftersom blancolån saknar krav på säkerhet kan pengarna användas till precis vad som helst. Du kan dessutom justera lånets löptid för att hitta en månadskostnad som passar din ekonomi, vilket innebär att du kan ha råd med det mesta.

Det finns många användningsområden för denna låneform. Nedan ska vi titta närmare på tre lite mer ovanliga saker som du kan finansiera med hjälp av ett blancolån.

Köp din drömhäst

Att köpa häst är inte billigt, många gånger kostar dessa fyrbenta djur tiotusentals kronor. Har man inte sparat ihop under en längre tid kan det vara svårt att ha råd. Samtidigt vill du kanske vänta allt för länge med att köpa, särskilt inte om du råkar hitta drömhästen till salu.

Genom att ta ett blancolån kan du betala för hästen direkt och sedan dela upp betalningen i en takt som passar din ekonomi. På så sätt slipper du allt för stora påfrestningar på din ekonomi. Du kan dessutom låna lite mer om du till exempel behöver köpa till lite ny utrustning.

Res på semester till tropikerna

Många är de som drömmer sig bort till varmare breddgrader, inte minst när vintermörkret smyger sig på. Att besöka tropiska öar med kritvita stränder kan dock vara kostsamt och att finansiera hela familjeresan med eget sparkapital kan kännas i plånboken.

Även här kan ett blancolån vara ett bra alternativ. Eftersom du kan lägga upp blancolån under flera års tid kan du låna till resan och samtidigt få en mer hanterbar månadskostnad.

Eftersom de flesta blancolån betalas ut inom 1 till 2 dagar - vissa kan till och med betalas ut samma dag - kan du dessutom slå till på resan direkt utan att riskera att priset höjs.

Investera i ny hemelektronik

Behöver du byta ut hemmets TV? Eller kanske är det hög tid att köpa en ny dator? Hemelektronik är ofta dyrt och kan var svårt att finansiera utan att spara ihop under en längre tid. Då kan du med hjälp av ett blancolån delbetala inköpet under en längre tid istället för att behöva ta av ditt sparande.

Blancolån har en relativt låg ränta, särskilt om du har en god kreditvärdighet, vilket kan göra lånet till ett prisvärt alternativ till delbetalning i butik. Du kan dessutom lösa delar eller hela lånet i förtid om du har möjlighet och komma undan ännu billigare.

Inrikes

Nya rön om fett och risken för hjärtinfarkt

Högt intag av mejerifett behöver inte leda till ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar, enligt en ny studie. Arkivbild.
Foto: Claudio Bresciani / TT
Inrikes
Inrikes Att få i sig stora mängder fett via mejeriprodukter behöver inte öka risken för hjärt-kärlsjukdomar, enligt nya rön.

Att välja magra mejeriprodukter lyfts ofta fram som ett sätt att minska risken för vissa sjukdomar. Men hur är det då med feta mejeriprodukter? Här är kunskapen mer oklar menar forskare vid bland annat Uppsala universitet som tittat på hur intaget av fett påverkade risken för hjärt-kärlsjukdom.

Genom blodprover har man kunnat mäta nivåerna av en viss fettsyra som finns i just mejeriprodukter och på så sätt även kunnat mäta konsumtionen.

"Vi såg att personerna med de högsta nivåerna av denna särskilda fettsyra faktiskt hade lägst risk för hjärt-kärlsjukdom. Det här sambandet är väldigt intressant men vi behöver fler studier för att bättre förstå hur mejeriprodukter och mejerifetter påverkar vår hälsa", säger Matti Marklund, forskare i nutrition, i ett pressmeddelande.

Forskarna har även jämfört med data från USA, Danmark och Storbritannien där man har sett liknande resultat. Tidigare rön har visat att det inte nödvändigtvis behöver vara själva fettinnehållet i ett livsmedel utan strukturen som spelar roll.

"När det gäller mejeriprodukters påverkan på vår hälsa pekar allt fler resultat mot att det är typen av mejeriprodukt som är viktig, snarare än fettinnehållet".

Däremot bör resultaten tolkas med viss försiktighet då ytterligare forskning behövs för att förstå sambanden, menar forskarna. Vilka mejeriprodukter det gäller är fortfarande inte klarlagt.

"I vår studie kan vi dock inte se att mejerifett verkar öka risken för hjärtkärlsjukdomar", säger Matti Marklund.

FAKTA

Fakta: Om studien

Forskare har analyserat blodprov från 4 150 60-åringar i Sverige och mätt nivåerna av särskilda fettsyror. De följdes senare under i genomsnitt 16 år för att bland annat se hur många som drabbades av hjärtattack eller stroke.

Förutom resultaten i Sverige har man även tittat på data från studier i USA, Danmark och Storbritannien och sett liknande resultat.

Studien har justerat resultatet för andra riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom som exempelvis livsstil och matvanor. Resultatet visar att de med högst nivåer av den särskilda fettsyran hade lägst risk att drabbas av hjärt-kärlsjukdom.

Studien är ett samarbete mellan forskare i Sverige, USA och Australien.

Källa: Uppsala universitet

Utrikes

Indien godkänner nytt vaccin – det här vet vi

'För just det här vaccinet har man tagit samma gen som finns i Pfizer, Moderna och Astra Zenecas vaccin, det vill säga spikeproteinet', säger vaccinforskaren Matti Sällberg om dna-vaccinet som fått ett nödgodkännande i Indien. Arkivbild.
Foto: Mikael Fritzon/TT
Utrikes
Utrikes För första gången har ett vaccin baserat på dna fått ett godkännande.
Myndigheter i Indien har gett ett så kallat nödgodkännande åt ett nytt vaccin som nu tar upp kampen mot covid-19.

Vaccinet har fått namnet Zycov-d. Vad vet vi om det?

– För just det här vaccinet har man tagit samma gen som finns i Pfizer, Moderna och Astra Zenecas vaccin, det vill säga spikeproteinet. Man har tagit genen för det och satt in det i en så kallad dna-plasmid (en ringformad dna-molekyl, reds anm.), säger Matti Sällberg, professor i biomedicinsk analys vid Karolinska institutet.

Vaccinet fick ett nödtillstånd från indiska myndigheter i augusti. Enligt Sällberg är det dock svårt att veta hur bra vaccinet är då läkemedelsbolaget inte släppt data från de kliniska studierna.

– Vi vet ingenting annat om skyddet på människa än det som företaget själva gått ut med, att det ger ett 67-procentigt skydd, säger han och fortsätter:

– Men vad det är skydd mot är frågan. Och i vilken population? Hos barn? Vuxna? Äldre? Jag är extremt nyfiken på vilka data som finns i de kliniska studierna som det här nödgodkännandet bygger på.

Vad är fördelen med ett dna-vaccin?

Vaccinen från Pfizer-Biontech samt Moderna är så kallade mRNA-vaccin. Där kapslas en snutt genetisk kod i form av rna in i ett fetthölje och injiceras i cellerna.

– I stället för att göra det i form av ett rna har man gjort det i en dna-plasmid.

Precis som rna-vaccin går dna-vaccin relativt snabbt att tillverka.

– En dna-plasmid är något man kan odla upp i en stor mängd i bakterier i stora tankar.

Dna är också väldigt stabilt, enligt Matti Sällberg.

– Det klarar en tid i rumstemperatur, lång tid i plus fyra grader och nästan oändligt länge i minus 20. Det är en klar fördel.

Och nackdelen?

– Rna-vaccin är blandat med liposomer, eller fetter, som gör att det passerar cellens membran. Direkt när rna-vaccinet kommit in i cellens cytoplasma så översätts det till vaccinprotein.

För dna-vaccin är vägen dit inte riktigt lika enkel.

– Dna-vaccin måste först passera cellens membran för att komma in i cytoplasman och sedan kärnmembranet för att komma in i cellkärnan. Väl inne i kärnan ska det översättas från dna till rna, som sedan transporteras ut till cytoplasman där det översätts det till vaccinprotein, säger Matti Sällberg och fortsätter:

– Ett rna-vaccin har bara en vägg den behöver passera men dna-vaccin har två väggar.

Vad innebär det att man använder dna i vaccin?

– Det man kan säga är att dna och rna sannolikt producerar vaccinprotein i cellen under lite olika lång tid. För dna-vaccin har man kanske lite längre produktion av proteinet vilket kan vara bra för att aktivera immunförsvaret. För rna får man ett kort men högt uttryck av vaccinproteinet i cellen, säger Matti Sällberg.

Forskningen kring dna-vaccin har pågått sedan 90-talet och är långt ifrån ny inom forskarvärlden. Den stora svårigheten med tekniken har varit att just få in dna i cellen.

– Det är det som gör att dna än så länge har funkat lite sämre än det andra teknologierna.

Kan dna stanna kvar inne i kroppen?

– Man ska komma ihåg att det här är en plasmid som är cirkulär. En ring. Och en sluten dna-ring kan inte byggas in i vår arvsmassa, säger Matti Sällberg.

Enligt honom har det gjorts många studier i djurmodeller där man undersökt om dna:t skulle kunna bygga in sig i människans arvsmassa.

– Det är extremt ovanligt, om ens möjligt. Myndigheter har godkänt kliniska studier på dna-vaccin över hela världen under de senaste 10-15 åren och hade det varit så att man upplevt att det varit ett problem så hade man inte tillåtit den här typen av vaccin, säger han.

Utrikes

62 barn har dött i lägret al-Hol

Lägret al-Hol i nordöstra Syrien kontrolleras av kurderna och hyser tiotusentals familjer med misstänkta kopplingar till terrorrörelsen IS.
Foto: Baderkhan Ahmad/AP/TT
Utrikes
Utrikes

I år har 62 barn, omkring två i veckan, dött i fånglägret al-Hol i Syrien, enligt en rapport från Rädda Barnen.

Kvinnor och barn med misstänkta kopplingar till terrorrörelsen IS lever under svåra förhållanden i lägret.

"Barnen är krigets främsta offer och Sverige, liksom andra länder, måste se till att alla barn hämtas hem tillsammans med sina mammor så snart som möjligt," säger Maria Frisk, Sverigechef på Rädda Barnen, i ett pressmeddelande.

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL