Våren inebär intensiva arbetsdagar.
Skärmen visar var gödningen spritts.
Med jämna mellanrum är det dags att fylla på spridaren.
Christian Radby på Råby Gård vid Stävie ser till att markerna får sin första kvävegiva.
Hans Laxmar är kompanjon till Christian Radby.
Stadsnära odling. I bakgrunden ses bebyggelsen i västra Lund.
De små kulorna innehåller kväve, fosfor och kalium, viktigt för växtligheten.

Vårbruket drog i gång utan orosmoln på Raby gård

På landet Med 350 hektar växtodling är en vågcellsspridare en klok investering.
Det sparar på utgifterna och på miljön. För Christian Radby från Raby Gård vid Stävie väster om Lund är det dags att gödsla höstkorn och höstraps.

Raby Gård är en ren växtodlingsgård med spannmålslagring. Förutom korn och raps odlar de även höstvete och sockerbetor. Det har varit lite växlande väderlek de senaste dagarna, men med en temperatur som ligger stabilt på några plusgrader. Så då kan det vara läge att ge sig ut och gödsla. Strax innan stråskjutningen ska första givan ut och sedan om en dryg vecka även huvudgivan spridas.

– Vi brukar vara ute lite tidigare med rapsen. Men det är första gången vi har höstkorn, så där har jag inget att direkt jämföra med. Men det finns lika många strategier för när man ska vara ute som det finns mammor som gör dom bästa köttbullarna, säger Christian Raby.
På rapsen blir det NPK och på rapsen NS 27-4. NPK är en akronym på de kemiska beteckningarna för kväve, fosfor och kalium som är tre viktiga näringsämnen för växtligheten. NS 27 är i sin tur ett kvävegödsel baserat på ammoniumnitrat.
Christian Radby far snabbt fram över kornfältet vid Flackarp i sin New Holland-traktor. Baktill har han kopplat på en Amazone-spridare.
– Den är jättebra. Den förra spridaren var också en Amazone, vi är tre delägare till spridaren för att kunna utnyttja den mer.
Maskinen är inställd för att kasta olika sorters gödning olika långt, vågceller hjälper till att styra givan och en gps kontrollerar positionen och känner av var det är spritt.

– Den stänger av sig själv med en gps-switch om man kommer ut där det inte ska spridas. Jag bara rattar och vänder traktorn och kontrollerar så att inte gödningen tar slut. Men det tutar och signalerar i hyttan när det är på gång, säger Christain Radby.
Han sitter i styrelsen för SpmO, Sveriges Spannmålsodlarförening, i Skåne och på riksplanet och sitter även med i Lantmännens distriktsstyrelse, så han har bra koll på hur säsongen ser ut på olika håll.
– Allt ser väldigt bra ut. Nästan för bra, faktiskt.
Hur då ”för bra”?
– Höstveten är tjock och kraftig. Blir den för kraftig finns det en risk för liggsäd. Det är väl det som kan vara oron. Men blir det lika torrt som förra året så löser det sig själv.
Christian Radby berättar att förra årets torka resulterat i mycket diskussioner hos spannmålsodlarna under hösten och vintern som handlat om svårigheterna att uppfylla ingångna kontrakt och hur man ska våga skriva nya.

– Det är många som fått köpa sig loss. Ska man leverera en viss kvantitet och inte lyckas med det får man köpa in resten och själv stå för den ökade mellanskillnaden. Det har kostat många lantbrukare hundratusentals kronor. Men det är bara att betala. Kontrakten ska ju fyllas.

Dagens fråga

Är du nöjd med Tre Kronors insats i VM?

Loading ... Loading ...

Nyhetsbrev