Eva Persson ympar för att få fram bättre sorter.
Barren rakas bort för att få en bättre snittyta.
På Skogforsk tar de fram morgondagens träd.
Här har en ekorre varit framme och ätit blommorna från en gran.
Varje låda innehåller ekollon från ett ekträd. Totalt har man samlat in ollon från 200 ekar.
Geotropismen vänder roten rätt.
Ekens barnkammare.
Anders Johansson vattnar ekollonen.
Bo Karlsson på Skogforsk visar ett granbestånd från 1985. Det är det minst vetenskapliga försöket på Ekebo säger han, men samtidigt det mest pedagogiska.
Bo Karlsson har jobbat på Skogforsk sedan 1980.
Varje planta etiketteras.

Tar höjd för framtidens skog

På landet På Skogforsks anläggning i Svalöv föds Sveriges framtida skog. Här forskar man på allt från trädens genetik till timmerbilarnas effektivitet.
Och allt började med en väldigt ovanlig asp, upptäckt på Lillön i Ringsjön sommaren 1935.

Bo Karlsson, forskningsstationschef på Skogforsk i Svalöv pekar ut över ett plantage med korsade granar:
– Det är Sveriges framtid som står här. Vi ska förädla fram till nästa istid. Först blir det varmare och sen blir det kallare. Vi vill inte ha fram de träd som är specialiserade för en nisch i klimatet, utan de som kan buffra för förändring.

Skogforsk är det svenska skogsbrukets forskningsinstitut. Huvudkontoret finns i Uppsala och i Sävar utanför Umeå och här i Ekebo utanför Svalöv finns två forskningsstationer.
– Vi bedriver tillämpad forskning och våra rön ska snabbt komma till användning. Själva grundforskningen som vårt arbete bygger på görs vid universiteten. Vi forskar på allt från genetik till att lastbilen med timmer kör igenom industrigrinden, säger Bo Karlsson.
Det innefattar exempelvis förädling av träd, bättre natur- och miljövård, högre skogsproduktion, skogsmaskiner som är effektivare och mera skonsamma mot miljön och smartare logistik.

Skogforsk drivs av svenska skogsnäringen och finansieras av skogsnäringen och svenska staten via Formas. Vad det gäller skogsnäringen så betalar den dels med en fast avgift och dels med en rörlig som tas ut med 60 öre per avverkad kubikmeter timmer, massaved och skogsbränsle.
– Det är den berömda ”60-öringen”. Eftersom det totalt avverkas ungefär 80-90 miljoner kubikmeter skog i Sverige varje år så blir det en ganska bra peng, säger Bo Karlsson.

Drygt 80 procent av virkesvolymen i Sverige utgörs av gran och tall, så mycket av forskningen fokuserar på det. Bland lövträden är björk den vanligaste.
– Det planteras ut 2 miljoner björkar varje år och fröerna till det görs här, säger Bo Karlsson.
Skogforsks verksamhet står på flera ben, men ett av de viktigaste är just att ta fram förädlade fröer till plantskolorna.

I ett växthus för björkförädling pågår det dock just nu ekforskning. Här finns ollon från 200 bergekar och skogsekar. Varje låda innehåller ollon från en ek. De plockades i höstas, och har legat i -4 grader fram till för tre veckor sedan. Nu är det lagom tid att lägga dem i egna krukor och täcka dem med torv.
– Vi tittar på tillväxten av olika ekplantor för sedan sätta ut plantor i fältförsök. Om ett år är det färdiga plantor som är 20-25 centimeter långa. Eken växer långsamt som träd, men som planta växer den lika fort som andra, säger Bo Karlsson.
Varför testar ni på ek?
– Ska vi ha lönsamhet behöver vi få fram träd som växer bra. Till 90 procent handlar vår arbete om att förädla gran och tall. Men med tanke på klimatförändringarna behöver vi variation och då kan ek vara intressant i det längre perspektivet. Träden hinner inte med den snabba förändringen av klimatet, så klimatförändringarna har gett växtförädlingen en extra skjuts, konstaterar Bo Karlsson.

Ett sätt som klimatförändringarna märks på är de alltmer extrema väderförhållandena. Förra årets extrema torka gjorde knappast någon glad, utom på kanske just Skogforsk.
– Det är svårt att få granen att blomma. Den blommar kanske en eller två gånger på tio år. Tallen däremot blommar varje år. För granen är blomning ett stressymptom. Det är som att granen tänker ”nu dör jag snart, så jag måste sätta avkomma”. Det är ju alla levande arters mål. Nu ser vi rekordstor blomning på de unga granplantorna. I vanliga fall väntar vi tills plantorna är så stora att de är blomningskompetenta. Då tar vi in dem och stressar dem till att blomma. Så ur ett fröperspektiv var 2019 det bästa året någonsin.
En annan duktig frösättare är björken och på Ekebo finns en mobil fröplantage där träden står i krukor. – Björken är effektiv på att producera frö. Ett kilo frö ger 1 miljon björkplantor. Här hos oss producerar vi två till fyra kilo frö om året. Så det är björkfröproduktion för södra halvan av Sverige, säger Bo Karlsson.
Varför har ni björkarna i krukor?
– Vi gillar inte danskar, säger Bo Karlsson, ler och fortsätter:
– Vi måste ta in dem när björkarna i Danmark börjar blomma. Vi vill inte att de ska tjuvpara sig med de förädlade björkarna. En annan anledning är att om vi ser att vi har ett dåligt avelsträd så kan vi enkelt ta bort den krukan och sätta dit en annan i stället.
Mycket av verksamheten på Ekebo bygger på fältförsök, så 99 procent av alla resor i jobbet går norrut. Så hur hamnade Skogforsk i Svalöv, kan man fråga sig. Det är av historiska skäl berättar Bo Karlsson. Det beror på växtförädlaren Herman Nilsson-Ehle, Sveriges första professor i genetik och under många år chef för utsädesförening i Svalöv.

I juni 1935 hittade han en stor asp på Lillö i Ringsjön som var triploid, alltså hade tre kromosomuppsättningar vilket är en fördel vid växtförädling.
– Fyndet av jätteaspen blev startskottet för förädling även av skogsträd och verksamheten här kom igång 1936, säger Bo Karlsson.

Skogforsk har idag egna marker på 80 hektar. På ett område växer 35 år gamla granar. Ekebos ”minst vetenskapliga försök” som Bo Karlsson kallar det. Här växer 18 kloner av gran. Varje dubbelrad med träd är en och samma klon. Skillnaden mellan raderna är stor på hur raka stammarna är, vinkeln på kvistar och eventuella torksprickor.
– De här raka, stora stammarna får till exempel skogsägare att dregla, säger Bo Karlsson.

Och det är svårt att tro att de är lika gamla och har vuxit upp under samma betingelser som de mera klena träden alldeles vid sidan om.
– Vanligtvis blandar vi träden men här kan besökarna se vikten av genetik. Och det man ser, det tror man på. Så även om det här är vårt minst vetenskapliga försök, så är det ändå nog så viktigt. Där vi brukar skog ska vi ju vara effektiva och genetiken är ett miljövänligt sätt att öka produktionen.

Dagens fråga

Brukar du veckohandla?

Loading ... Loading ...

Webbkryss