Debatt

Ska inte behöva ”kriga” för vård

Debatt
Debatt Vi i patientorganisationen ILCO har haft två orosfrågor under många år.

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

Vi i patientorganisationen ILCO har haft två orosfrågor under många år. En av dem handlar om tarmscreening som ska börja göras från och med i år. Detta innebär att alla över 60 år ska erbjudas en undersökning av tarmen för att hitta eventuell tarmcancer tidigt, då kan nämligen 80 procent helt botas. Screening görs redan idag för att tidigt upptäcka bröst- och livmoderhalscancer.

När det gäller tarmcancer, som drabbar 6 000 svenskar varje år och som är en av de mest dödliga cancerformerna, har undersökningsmetoderna funnit tillgängliga länge. Redan 2013 slog Socialstyrelsen fast ett nationellt screeningprogram beräknas minska dödligheten i tjock- och ändtarmscancer med 15 procent. Sjukvården skulle därmed kunna rädda cirka 300 liv varje år.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Lokal debatt SkD

Ta ert ansvar - fira nationaldagen!

Lokal debatt SkD
Hörby
Debatt
Lokal debatt SkD

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

Jag sitter i skrivande stund och tittar ut genom mitt fönster på en klarblå himmel, med en skarpt lysande gul sol. Synen för mina tankar till den svenska flaggan och till den annalkande svenska nationaldagen, något som under min uppväxt aldrig firats särskilt engagerat. Jag kan inte undgå att dra paralleller till vårt grannland Norges nationaldagsfirande, med parader och flaggor i varje fönster. Jag tänker även på delar av min umgängeskrets som aldrig skulle få för sig att hissa den svenska flaggan på nationaldagen, som anser att det är en konservativ, rentav främlingsfientlig gest att göra så. Jag håller inte med. Jag anser att ett storslaget nationaldagsfirande är precis vad Sverige behöver. Jag ser idag ett splittrat Sverige. Jag ser konflikter mellan landsbygd och stad, mellan förort och centrum, mellan inrikesfödda och utrikesfödda. Vad vi behöver i det här landet är en känsla av samhörighet och tillhörighet, att få vara en del av något större, att vi alla är välkomna in i samhället, att vi alla har rättigheter och skyldigheter gentemot våra medmänniskor. Därför tycker jag att det svenska nationalfirandet inte ska stämplas som en symbol för främlingsfientlighet och trångsynthet. Nationaldagen ska vara en dag där vi påminns om att vi alla är en del av något större, och ska arbeta för det arm i arm. Så för Sveriges skull och alla som har sin hemvist hos henne, gammal som ung, man som kvinna; ut och fira nationaldagen! Och visa att vi är ett land där alla har en plats, oavsett var man kommer ifrån och vart man är på väg.

Max Nilsson, Vänsterpartiet i Hörby

Debatt

Viktigt föreningsliv

En bild på kungen på promenad med scouter.
Kung Carl Gustaf är engagerad i scouterna.
Fotograf: BJÖRN LINDGREN /TT Nyhetsbyrån
Debatt
Opinion Medan många enskilda anmäler att de vill göra en insats för andra människor utan att få betalt, så anmäler få enskilda behov av enstaka insatser.

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

Vi befinner vi oss i en pandemi. Många invånare vill hjälpa till, men att kanalisera sitt engagemang har visat sig vara svårt. Som ett exempel vittnar Helsingborgs volontärcenter om ett matchningsproblem: medan många enskilda anmäler att de vill göra en insats för andra människor utan att få betalt, så anmäler få enskilda behov av enstaka insatser.

De flesta skriver under på att solidaritet är ett värde att ta fasta på i svåra tider. Viljan att hjälpa till är en viktig beståndsdel i ett fungerande samhälle. Den vägledande principen för vårt sätt att organisera samhället heter demokrati. För att demokrati ska bli mer än en ledstjärna så krävs konkret arbete. Ju fler som arbetar organiserat för demokratin, desto starkare blir den.

Såsom folkstyret i de nordiska länderna har utformats, sker mycket av det vardagliga demokratiarbetet obetalt; organiserat och kanaliserat genom föreningar.  Föreningsfriheten, förankrad i svensk grundlag och i de mänskliga rättigheterna, utgör en viktig grund för att demokratin ska blomstra. Det svenska samhället är genomsyrat av föreningar; i Sverige finns ca 200 000. Dessvärre finns idag ett glapp mellan de många invånare som uttrycker vilja att göra insatser för andra människor och de många föreningar som organiserar denna sorts insatser. Nya former behövs för att underlätta och stimulera människors föreningsengagemang.

Låt oss försöka överbrygga mellanrummet mellan de som vill engagera sig och det föreningsliv som redan finns på plats. Här kan varje enskild invånare fundera på hur hon eller han kan bidrag genom det lokala föreningsutbudet och agera – erbjuda sitt engagemang. Här kan föreningarna förenkla för intresserade att bli aktiva och inkludera nya medlemmar i såväl formella som informella strukturer. På vissa orter finns volontärcenter som en länk för att enskilda och föreningar ska hitta varandra.

Ett vitalt föreningsliv är viktigare än på länge. Coronans sociala och ekonomiska konsekvenser kommer att bli än mer uppenbara när den omedelbara hälsokrisen lagt sig. De psykosociala konsekvenserna kommer vi att få leva med under lång tid framöver. Redan syns tydliga tecken på en ökad psykisk ohälsa i samhället. I stundande tider av hög arbetslöshet kommer föreningarnas funktion som sociala mötesplatser; källa till glädje och meningsfullhet, att vara extra viktig.

Pensionärerna, som i dagsläget förväntas hålla sig hemma i självkarantän, är en central grupp för det svenska föreningslivet. Enligt färska siffror från SCB är andelen föreningsaktiva i åldersgruppen 70–79 år 36 procent. I åldersgruppen 20–29 år är motsvarande siffra strax över 20 procent. Att många av de som bär upp dagens föreningar idag har kraftigt kringskuren handlingsfrihet är helt klart oroande. Samtidigt verkar det finnas en potential bland gruppen unga, vilket ska tolkas som en ljuspunkt. Låt oss därför, över generationsgränserna, gemensamt använda den infrastruktur som står till buds i form av ett rikt föreningsliv. Föreningsfriheten ger oss det nödvändiga verktyg som behövs. Tillsammans kan var och en bidra till ett demokratiskt samhälle.

Sara Hultqvist, forskare och lärare i socialt arbete, Lunds universitet

Semra Redzepagic, volontärsamordnare, Helsingborg volontärcenter

Stig Ålund, ledamot PRO Skånes styrelse, ordförande PRO Klippan

Ulrika Dahlheim, ungdomstränare, Malmö City FC

Debatt

Investeringar för en grön återstart

org-398c16f5-adcc-47b1-8351-0c8767d0f12c.jpg
Debatt
Debatt

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

För att återstarta ekonomin efter coronakrisen kommer det att krävas stora offentliga investeringar. Genom att göra satsningar i industrins färdplaner för fossilfri konkurrenskraft kan vi bekämpa två kriser samtidigt.

Världen befinner sig i pandemins grepp och samtidigt som smittspridningen måste bromsas måste vi också hantera de ekonomiska konsekvenser som följer i coronavirusets spår. Regeringen har redan presenterat flera stödprogram och fler kommer sannolikt att behövas för att rädda företag från konkurser. Nästa steg är att få fart på ekonomin igen och motverka en lågkonjunktur. Besluten om hur pengarna ska satsas behöver tas redan nu.

Institutioner som Internationella valutafonden IMF och internationella energiorganet IEA lyfter nu fram möjligheten att använda dessa investeringar för att påskynda energiomställningen och EU-kommissionen vill öronmärka 25 procent av återhämtningspaketet på 750 miljarder euro till klimatåtgärder. Samma inställning visar stora delar av näringslivet i olika upprop både i Sverige och internationellt.

I Sverige har 21 olika branscher tagit fram färdplaner för fossilfri konkurrenskraft där de beskriver vad som krävs för att de ska kunna vara fossilfria eller klimatneutrala till år 2045. Statens roll är i första hand att minska risken för kapitalet genom till exempel tydliga klimat- och sektorsmål, ambitiösa klimatpolitiska styrmedel och fossilfria upphandlingar av till exempel vägar, järnvägar och elnät. Därutöver behövs direkta industristöd och olika former av lånegarantier för att underlätta färdplanernas genomförande.

Då analysen redan finns på plats kan investeringar göras på kort tid. Några av de investeringar som skulle bidra till att minska utsläppen och snabbt återstarta ekonomin är:

Ett starkare och mer robust elnät. Det gäller inte minst högspänningsledningar som är nödvändiga för bred elektrifiering och initiativ som till exempel utvecklingen av fossilfritt stål inom Hybritprojektet.

Stora elektrolysör-anläggningar för att få igång en storskalig produktion av grön vätgas vid olika industrianläggningar i Sverige.

Elledningar till de större europavägarna för laddstolpar och mobil laddning för tunga lastbilar.

Bioraffinaderier för att producera mer hållbara biodrivmedel och biogas.

Koldioxidinfångning och lagring av koldioxid (CCS).

Utbyggnad av järnvägen så att en större del av godstransportökningen kan läggas på järnväg.

Rätt utfört kan stimulansåtgärder för att återstarta ekonomin också vara en hävstång för att tidigarelägga transformativa investeringar för ett fossilfritt Sverige.

Svante Axelsson, nationell samordnare, Fossilfritt Sverige

Debatt

Lågt stöd till barn i missbruksmiljöer

org-7f0beae7-5ebf-4774-a911-149be1f5b660.jpg
Debatt
Debatt

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

320 000 barn i Sverige har drabbats negativt av en förälders drickande under sin uppväxt. Trots det fick endast en procent av dem stöd av sin kommun under 2019. Lösningar finns och med rätt insatser kan fler barn upptäckas och få hjälp att må bra. Vad väntar vi på?

Sedan första januari är barnkonventionen lag i Sverige. Barns bästa ska komma i första hand. Även socialtjänstlagen är tydlig med att barnens behov ska stå i centrum och att de ska erbjudas stöd om de är anhöriga till någon med missbruk. Men tyvärr ser inte verkligheten ut så. I Sverige drabbas cirka 15 procent av alla barn, 320 000, negativt av en förälders drickande. I Junis rapport som släpptes i början av maj svarar kommunerna att endast 3244 barn fick stöd under förra året. Det är en enda procent!

Alkoholberoende är en sjukdom som kan drabba vem som helst och som påverkar individen själv negativt, men som också får stora konsekvenser för anhöriga. När en förälder inte mår bra påverkar det föräldraförmågan och i allra högsta grad barnen. Många barn i familjer med missbruk beskriver hur de blivit försummade, levt i en ständig kris och behövt sköta hem och syskon. Barnen har ofta inte fått utrymme att själva vara barn utan tvingats bli en ansvarstagande ”vuxen” alldeles för tidigt.

Barnorganisationen Junis har undersökt kommunernas stöd till barn i familjer med missbruk årligen sedan 2004. Årets rapport är ytterligare en bekräftelse på att barn som far illa i missbrukets kölvatten inte nås av samhällets stöd i tillräckligt hög grad. I nästan två decennier har andelen av barnen som får stöd av kommunerna varit under fem procent.

Barn i familjer med missbruk mår ofta dåligt nu, och är kraftigt överrepresenterade vad gäller exempelvis risk för att gå ut skolan utan fullständiga betyg och risk för att utsättas för våld och för sexuella övergrepp. De har också kraftigt ökad risk för framtida problem som ätstörningar, psykisk ohälsa, eget missbruk och självmord. Vad krävs för att samhället ska inse allvaret i denna situation och ta krafttag för att minska de utsatta barnens lidande? Vi vet ju att barn som upptäcks tidigt och får bra stöd kan gå stärkta ur en svår barndom.

I de rapporter Junis publicerat har vi lyft fram effektiva metoder för att upptäcka fler barn och goda exempel från stödverksamheter.

Nyckelord för dem som lyckas väl är kunskap, struktur, samarbete och lyssnande.

• Alla vuxna som möter barn, särskilt i förskola och skola, har kunskap om barn i familjer med missbruk.

• Det finns strukturer för att kunna upptäcka barn, till exempel att man ställer frågor till alla föräldrar på BVC, till alla elever vid hälsosamtal eller till alla vuxna som kommer till beroendevården.

• Olika verksamheter samarbetar, till exempel skola och socialtjänst samt psykiatri och stödgruppsverksamhet för barn.

• Vuxna lyssnar på barnen och ser dem som experter på den egna situationen.

Det funkar!

Tillsammans kan vi göra positiv skillnad för barn i familjer med missbruk!

Mona Örjes, förbundsordförande Junis

Jenny Bolting, ordförande Junis Skåne

Debatt

Gårdsförsäljning stärker den nära livsmedelsproduktionen

org-8a3c89aa-2e66-426d-ab14-f4689dc0f766.jpg
Debatt
Debatt

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

Den pågående coronapandemin har visat att mycket som tagits för givet inte längre är det. Leveranserna slutar helt plötsligt att komma. Nu mer än tidigare är det tydligt att vi behöver en nära livsmedelsproduktion i hela Skåne.

En nära produktion av livsmedel ökar självförsörjningsgraden och därmed samhällets beredskap i kristider. Det är också bra för miljön med korta transporter, för att inte tala om den stora nyttan med att livsmedel produceras enligt svenska djur- och växtskyddsstandarder.

Men livsmedel är inte bara mat. Sverige har under det senaste decenniet fått se en kraftig ökning av små bryggerier och andra hantverksmässiga dryckesproducenter. En utveckling som vi i Centerpartiet är mycket glada över. Alla kvalitetslivsmedel är viktiga att värna och är en växande näring som utgörs av små bryggerier, destillerier och vinodlingar. Dessa dryckesproducenter är dessutom viktiga jobbskapare på framförallt mindre orter och landsbygden och är viktiga företag inom besöksnäringen.

För Centerpartiet är det angeläget att denna viktiga branschkunskap får stärkta möjligheter att verka och utvecklas samtidigt som möjligheten till ökad självförsörjningsgrad förbättras. Det kan ske på flera sätt och ett av dem är att – precis som det idag är tillåtet att sälja lokalt producerade ostar och korvar på en gård – tillåta att sälja egenproducerat öl och vin till gårdens besökare.

Gårdsförsäljning skulle vara en viktig satsning på närproducerade livsmedel. De folkhälsomässiga argument som förs fram mot gårdsförsäljning är viktiga men tar inte hänsyn till hur gårdsförsäljning är tänkt att ske och till vem. Gårdsförsäljning tar sitt sikte på den som bevistar en vingård eller ett bryggeri och i samband med besöket köper en hantverksmässig producerad dryck.

Centerpartiet vill kombinera gårdsförsäljning med att ha kvar Systembolaget. Det är också fullt möjligt. En sådan lösning finns redan i Finland, utan att EU-kommissionen har agerat. Med andra ord ligger det i linje med EU-lagstiftningen att ha kvar Systembolaget och samtidigt tillåta gårdsförsäljning. Genom en mindre fyrkantig lagstiftning skulle det vara möjligt att stärka besöksnäringen och skapa förutsättningar för fler jobb, företag och ökad självförsörjning.

För Centerpartiet är det självklart att hålla två tankar i huvudet samtidigt. Det går att både främja närproducerade livsmedel och landsbygden, samtidigt som folkhälsan främjas.

Stina Larsson (C)

tjänstgörande ersättare, riksdagen

Anneli Kihlstrand (C)

ledamot, regionala utvecklingsnämnden

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Smartstudies

Ökat intresse för läxhjälp i Skåne

SmartStudies Allt fler skånska familjer vill ha läxhjälp.

Det beskriver läxhjälpsföretaget SmartStudies som menar att intresset ökar i de flesta av de skånska kommunerna.

Fram till 2015 var det möjligt att få RUT-avdrag för läxhjälp. Men även fast RUT-avdraget för läxhjälp har avskaffats, så har det fortsatt funnits ett stort intresse för att anlita privat läxhjälp. SmartStudies är ett företag som särskilt profilerat sig på mattehjälp. SmartStudies identifierar att intresset för läxhjälp ökat avsevärt bland de skånska kommunerna, det gäller läxhjälp både för elever i grundskolan- och gymnasieskolan. Men SmartStudies får också in förfrågningar om att hjälpa elever med exempelvis tekniker för uppsatsskrivande, men även om att hjälpa elever med kurser på avancerad nivå på högskolor och universitet.

Undervisning både fysiskt och online

SmartStudies erbjuder både läxhjälp fysiskt, hemma hos eleven eller på ett bibliotek eller på annan plats. Men också digital studiehjälp, vilket det nu finns en stor efterfrågan på med anledning av Coronavirusets spridning. Det finns även elever och familjer som efterfrågar kombinationer av fysisk och digital studiehjälp. Ett annat företag som erbjuder mattehjälp både fysiskt och digitalt är Allakando, läs mer om Allakando läxhjälp här.

Läxhjälp som leder till förbättrade kunskapsresultat

Läxhjälp är en beprövad metod för att höja en elevs kunskapsresultat. Självstudier är bra, nyttigt och oundgängligt, men forskningen är samtidigt tydlig med att en av de viktigaste faktorerna för att en elev ska lära sig så mycket som möjligt i skolan är att den får tillbringa så mycket tid som krävs med en ämneskunnig lärare. Svenska elever har dessutom mindre undervisningstid än elever i jämförbara länder och läxhjälp kan på så sätt vara en möjlighet att få mer tid med en kunnig lärare. 9 av 10 av SmarStudies elever höjer sina betyg efter slutförd undervisning.

Privatlärare som kan ämnena och pedagogiken

En förklaring till att SmartStudies privatundervisning har varit så framgångsrik är att de har varit noggranna med att rekrytera de bästa privatlärarna. För att bli anställd som privatlärare, eller mattelärare, hos SmartStudies ska du genomgå en lång rekryteringsprocess som innefattar flertalet intervjuer, tester och en mycket noggrann referenstagning. SmartStudies ställer höga krav på att personen har en bra pedagogisk förmåga och djupa kunskaper i de ämnena som han eller hon ska undervisa i - för det är det som i slutändan avgör läxhjälpens kvalitet. Många av privatlärarna är studenter på framstående utbildningar på exempelvis Lunds Tekniska Högskola, Chalmers OCH Kungliga Tekniska Högskolan.

Ett upplägg som passar dig

SmartStudies anpassar ett upplägg på undervisningens som passar dig och din familj. Undervisningen kan ges i de allra flesta ämnena och oavsett var du bor i Skåne, eller var du bor i landet. Om du vill veta mer om SmartStudies läxhjälp, klicka här.

Debatt

Hållbar mat behövs

Arbetsklädd man vid stor potatishög.
Öka mängden ekologisk mat i kommuner och regioner, skriver debattörerna. Arkivbild.
Debatt
Debatt

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

Den svenska självförsörjningsgraden har årtionde efter årtionde skalats ner. Vi är idag beroende av import av livsmedel, djurfoder, konstgödsel och drivmedel. Nu är tiden inne att vända den trenden. Miljöpartiet ser att ett robustare samhälle behöver byggas och att självförsörjningsgraden behöver öka.

Kommuner och regioner kan och bör bidra till en klimatsmart, hållbar, svensk livsmedelsproduktion. Det finns ett stort värde i att knyta ihop hela kedjan från jord till bord. Vi vill erbjuda barn, elever, äldre och vårdtagare, måltider baserade på näringsriktiga, ekologiska och lokalt producerade råvaror.

Vi förfasas över hur Region Skåne och flera skånska kommuner skär ned på ekologiska livsmedelsinköp. De försämrar därmed förutsättningarna för såväl lokala producenter som för arbetet med att uppnå miljö- och klimatmål. Det är definitivt ingen besparing vi ställer oss bakom. Särskilt inte i tider där det är påtagligt att den svenska livsmedelsförsörjningen behöver öka och där larm om klimatförändringar och hot mot den biologiska mångfalden avlöser varandra.

Den förändrade inköpspolitiken för livsmedel får flera konsekvenser. Den drar undan mattan för lantbrukare som investerat i hållbar produktion. Den dränerar den stolthet och yrkeskompetens som arbetats upp i kommunala och regionala kök. Konventionell livsmedelsproduktion är dessutom i högre grad än den ekologiska beroende av att importera djurfoder och konstgödsel.

Miljöpartiet ser en stor potential i det svenska ekologiska lantbruket. Här finns kunskaper om modern vallodling och hållbara växtföljder. Här finns teknik och redskap för att hantera ogräs utan kemikalier, smarta system för betesdrift och utevistelse för alla djur. Ska vi genom offentlig upphandling bidra till att öka Sveriges självförsörjningsgrad så ska vi göra det på ett hållbart sätt. Genom att efterfråga ekologiskt kan vi öka den biologiska mångfalden, stärka djurvälfärden och minska klimatpåverkan.

Kommuner och regionen behöver också lyfta blicken och ta ett helhetsgrepp kring måltiderna. Exempelvis sparar ett strategiskt arbete med minskat matsvinn inte bara på naturens resurser. Det ger också ett ekonomiskt utrymme att öka de ekologiska inköpen.

Att säsongsanpassa frukt och grönt och servera mer grövre grönsaker och rotfrukter ger samma effekt och blir dessutom mer näringsriktigt. Hållbara, långsiktiga förutsättningar för såväl offentliga verksamheter, matgästerna och näringslivet måste vara målsättningen.

Vi uppmanar därför Region Skåne och de skånska kommunerna att:

- Följa Sveriges klimat- och miljömål

- Öka de svekologiska livsmedelsinköpen

- Verka för att matsvinnet minimeras

- Öka det vegetariska utbudet av måltider

- Säsongsanpassa frukt- och grönsaksinköp

Angela Everbäck, gruppledare Miljöpartiet Vellinge

Maria Ivansson, gruppledare Miljöpartiet Skurup

Emil Samnegård, gruppledare Miljöpartiet Trelleborg

Debatt

Bra att sjukhusköken räddas

org-c386c7ed-6c1f-4a28-8923-cd653b55f9b2.jpg
Debatt
Debatt

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

Nyligen presenterades hur och var patientmåltiderna i Region Skåne framöver kommer att tillagas. Vi i Centerpartiet ser det som en viktig politisk framgång att sjukhusköken i Hässleholm, Ystad och Ängelholm inte läggs ned. Dessutom byggs en helt ny anläggning i Kristianstad.

För oss är frågan betydelsefull av flera olika skäl. Vi är övertygade om att god, näringsriktig mat kan hjälpa människor med läkandet. Och vi tycker att det är viktigt att matlagningen sker på flera olika platser i Skåne.

Det nya beslutet innebär att ett nytt sätt att arbeta med maten byggs upp, en så kallad ”kallmatslina”. I korthet går det ut på att maten tillagas och läggs upp i speciella förpackningar, kyls, syret avlägsnas och sedan transporteras förpackningarna till sjukhusens avdelningar där maten värms. Det gör att maten ser godare ut och bibehåller mer av sin näring.

När servicenämnden fick göra ett studiebesök på Södersjukhusets (SÖS) kök i Stockholm förra året, blev vi riktigt imponerade av hur de arbetar med den här metoden. Duktiga kockar lagar och lägger upp maten som de vill att den ska serveras, eftersom man äter ”även med ögonen”. Det är viktigt särskilt för patienter, som ibland behöver hjälp att återfå sin lust för mat.

På varje förpackningslock står portionens namn, näringsinnehåll och ingredienser. Sedan värms maten på avdelningarna, när patienten själv vill äta. Genom att Södersjukhuset har haft så många olika standardmenyer att välja mellan, har specialkosten minskat från 30 procent till 3 procent av antalet portioner.

Kök som kan ta fram denna ”kallmatslina” kommer nu att byggas upp. Dels genom en ombyggnad av sjukhusköket i Ängelholm, dels i en helt ny byggnad i Kristianstad.

Varm mat kommer att fortsätta att lagas i Ängelholm, men också i Hässleholm och Ystad. För oss är detta en viktig politisk framgång.

Vi har mött starka krafter som vill centralisera sjukhusmaten och lägga hela produktionen på en plats. Vi tycker istället att det är viktigt att de mindre köken får fortsätta att utvecklas, eftersom de är populära både hos patienter och personal.

Dessutom är det av säkerhetsskäl viktigt att all mat inte produceras på ett ställe. Tänk om något, en smitta, en brand eller något annat, skulle utbryta där? Nu får vi istället flera kök som kan täcka upp för varandra. Vi lägger inte alla ägg i samma korg, utan sprider istället riskerna vilket gör måltidsmaten mindre sårbar.

Vi ser det som att hårt politiskt arbete nu har burit frukt, och vi centerpartister är väldigt glada att sjukhusköken räddas.

Annette Linander (C)

Regionråd och gruppledare Centerpartiet i Region Skåne

Mikael Stamming (C)

Ledamot servicenämnden i Region Skåne

Debatt

Nämndemannasystemet ska utvecklas

STOCKHOLM 20200420I dag inleds rättegången mot två män, 23 och 30 år gamla i Säkerhetsdalen i Stockholms tingsrätt. De misstänks för mordet på en 18-årig kvinna sköts ihjäl i en lägenhet i Vällingby i västra Stockholm i augusti förra året.Foto: Jonas Ekströmer / TT kod 10030
Fotograf: Jonas Ekströmer/TT
Debatt
Debatt Nämndemännens Riksförbund (NRF) är en intresseorganisation som tillvaratar nämndemännens gemensamma intressen och består av 53 lokalföreningar spridda över hela landet. En av NRF:s främsta uppgifter är att inom ramen för det av regering och riksdag beslutade nämndemannasystemet, verka för att nämndemannasystemet ska utvecklas, inte avvecklas!

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

I dag fungerar nuvarande nämndemannasystem i allt väsentligt bra. Trots det finns det områden som måste få ökat fokus och utvecklas ytterligare. Senast dagens nämndemannasystem utreddes var 2017 (SOU 2017:85). Det finns således ett behov att utveckla och förbättra nämndemannasystemet för att bättre spegla dagens förutsättningar.

Ett sådant område är att bredda basen för rekryteringen av nya nämndemän. Ett annat utvecklingsområde är föryngring av nämndemannakåren. I dag är medelåldern 59,2 år. Tidigare var medelåldern 57,2 år.

NRF noterar vidare att det kort tid efter ett val så är det, relativt sett, flera nämndemän som entledigas och/eller nämndemän som själva väljer att lämna uppdraget. Detta beror sannolikt på dålig information vid rekrytering om vad uppdraget innebär, dåliga arbetsvillkor, låga arvoden och dåliga ersättningsvillkor. NRF har genom förhandlingar med Domstolsverket ett flertal gånger försökt få stöd för nämndemännens arbetsvillkor, utan att få gehör. Regeringen bör därför skyndsamt agera i denna mycket viktiga fråga.

Att vara nämndeman är ett svårt, viktigt och ansvarsfullt uppdrag. I det svenska rättsystemet gäller principen; ”hellre fria än fälla”. När den dömande nämnden inte är enig i ett domslut, kan det innebära att två av nämndemännen vill fria i skuldfrågan (nämndemannadom). Vid dessa sällsynta domar ställs det stora krav på de dömande nämndemännens mod och integritet att våga stå upp för vad hen menar är den korrekta domen. Självfallet skall domen vara inom lagens ramar. I annat fall har juristdomaren och/eller nämndemännen gjort fel. I samband med rättens överläggning är det juristdomarens ansvar att inför nämnden redogöra för vad lagen säger. Det är relativt sällan nämndemännen röstar emot juristdomaren. I endast drygt en procent av alla tingsrättsdomar är utfallet så kallade nämndemannadomar. Dessa domar överklagas regelmässigt till högre instans som fastställer drygt 30 procent av domarna.

Tyvärr framförs det ibland i debatten att hela nämndemannasystemet borde avskaffas. Emellertid konstateras i flera statliga utredningar att nämndemannasystemets fördelar överväger dess nackdelar och att nämndemännen bidrar högst väsentligt till Sveriges oberoende domstolar.

NRF ställer sig bakom kraven på att nämndemannasystemet bör reformeras, men då i betydelsen att nämndemannasystemet ska utvecklas. Förbättringsområdena ligger främst inom frågor som rör breddad rekrytering, fördjupad/förlängd utbildning, ökade arvoden och förbättrade ersättningar. Tillsammans måste vi våga, värna och utveckla nämndemannasystemet.

Linda von Beetzen

NÄSTA ARTIKEL