Opinion

Slå vakt om svenska språket

Opinion
Opinion Krönika Håller eng­els­ka på att ta över som do­mi­ne­ran­de språk i Sverige?
PREMIUM

Är svens­kan hotad i Sverige. Håller eng­els­ka språket på att ta över som do­mi­ne­ran­de språk?

Det är en över­dri­ven slut­sats, men allt of­tare an­vänds eng­els­ka i olika re­klam­sam­man­hang och som namn på allt fler fö­re­te­el­ser, inte minst med kopp­ling till nö­jes­in­du­strin.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Opinion

Lås fängelsedörren

Peter Madsen sitter på marken omringad av polis.
Foto: Nils Meilvang
Opinion
Opinion

Sverige ska normalt sett inte ha åsikter om hur Danmark sköter sina fängelser, eller gärningsmännen som sitter däri. Men att dörren ska hållas låst kan ses som ett minimikrav som man även från svenskt håll bör kunna ställa.

Många lär ha förbluffats av nyheten om Peter Madsens flykt från fängelset. Danska nyhetsmedier har rapporterat rykten om att Madsen hotat att spränga en bomb och militära sprängämnestekniker fanns på plats under jakten. Kanske har fångvårdare och polis verkligen tänkt sig att uppfinnaren på något sätt lyckats tillverka en bomb inne i fängelset. Bombhot från en man som är smart nog att bygga sina egna ubåtar skrämmer säkert. Å andra sidan är det väl just därför Peter Madsen sitter i högsäkerhetsfängelse: han är en farlig person och bör övervakas med den vetskapen.

Vad som motiverade Madsen att försöka sig på ett nästan garanterat misslyckat flyktförsök är i skrivande stund inte gott att veta: sannolikt var det inget självmordsförsök, eftersom dansk polis inte är snabba på avtryckaren. Även om flykten hade liten chans att lyckas är det allvarligt att han lyckades lämna fängelset: Fängelseförvar av Madsen handlar lika mycket om att han inte kan få vistas på fri fot ute i samhället som om vedergällning. Det rör sig om en synnerligen blodtörstig mördare utan empati. Extra profilstarka gärningsmän som Peter Madsen är av naturen högriskfångar eftersom det beteende som gjort att de hamnat i förvar från början visar på en gränslöshet och ett ointresse för att följa regler, så fångvården av dem måste ske med det i åtanke. Fängelseledningen måste förklara hur och varför detta kunde ske och hur de ska se till att han aldrig mer ges möjligheten till ett flyktförsök.

Av respekt för Kim Walls anhöriga och hennes minne bör dörren till friheten åtminstone vara låst för Madsen: det är det minsta man kan begära för en mördare dömd till ett för Danmark ovanligt livstidsstraff.

Opinion

Nya tider i Danmark

Opinion
Opinion

Köpenhamns överborgmästare och Socialdemokraternas vice partiledare Frank Jensen avgår efter sexuella kränkningar mot kvinnor. Jensen har varit överborgmästare i elva år och vice ordförande för Socialdemokraterna i åtta år, så det är en politisk veteran som faller på dessa anklagelser. Han gick trots att han sade sig ha fått fortsatt förtroende av partiets Köpenhamnsavdelning och av partikamraterna på rådhuset att fortsätta. Så sent som under söndagskvällen sade Jensen att han tänkte sitta kvar, men vaknade enligt egen utsago på måndagsmorgonen med insikten om att detta i alltför stor utsträckning skulle överskugga det politiska arbetet. Cecilie Sværke Preiss, ordförande för socialdemokraternas ungdomsförbund i Köpenhamn, skrev på Twitter att hon hade egna negativa erfarenheter av Jensen och att flera unga kvinnor hade kommit till henne med historier om att Jensen betett sig illa, så alla i Köpenhamnskretsen hade med andra ord inte kvar förtroendet för överborgmästaren. Jensen medger att trakasserier skett, men att han och kvinnorna har olika syn på vad som skett.

Danmarks statsminister Mette Fredriksen säger att det var rätt beslut av Jensen, men att hans ”problematiska personliga relationer” inte bör få överskugga hans gärning som överborgmästare som hon menar har fått Köpenhamn att blomstra. Det är tveksamt om det blir på det sättet. Jensen kommenterade att han givetvis hade önskat sig att hans politiska karriär hade slutat annorlunda och visst är det snöpligt för en i övrigt kompetent yrkesman att få avsluta karriären på det här sättet när han kanske kunde ha suttit kvar ytterligare 11 år om han respekterat sina kvinnliga kollegors integritet som han borde.

I början av månaden lämnade Radikale Venstres partiledare Morten Østergaard sin post, också han på grund av anklagelser om sexuella övergrepp. Den andra vågen för metoo-rörelsen ser ut att bli kraftigare än den första i Danmark.

Opinion

Wallraff på hjul

Opinion
Opinion

Sydsvenskans journalist Dan Ivarsson tog anställning på Foodora för att se hur cykelbuden har det. I en text med kritik mot gigekonomins brist på anställningstrygghet berättas om hur cykelbuden drivs orimligt hårt och inte ens racercyklande räcker för att de ska slippa hotas med sparken om de inte ökar takten. Det är ingen överraskning att buden får dålig lön eller att de måste cykla orimligt snabbt för att klara jobbet. Det räcker med att öppna appen och titta på leveranstider för att inse hur kort tid buden har på sig. Priset för att beställa leverans är inte högt, vilket gör att en låg timlön är given.

Foodoras affärsmodell är som gjord för coronatider med hemmajobb och social distansering och företaget har växt i snabb takt när andra gått omkull. Lathet nämns många gånger i texten som anledning till att folk beställer hemleverans. I rättvisans namn kan kontaktlös leverans vara ett sätt att få tillgång till mat om man man inte vill gå och handla vid misstänkt covid-19. Det är inte moralisk förkastligt att utnyttja en tjänst för att man tycker det är bekvämt. Däremot kan det vara det om man gör det trots att man vet att kurirerna utnyttjas, så detta är en förtjänstfull granskning som lägger till en dimension på frågan om man ska kosta på sig att beställa hem mat.

Gigekonomin är en utmaning för den svenska modellen, eftersom vi valt att inte ha någon minimilön för att bevara den. I det här fallet innebär frånvaron av minimilön att man kan betala Foodora-buden så lite som 47 kronor efter skatt. Lägger man till de hårda villkor som Ivarsson beskriver till det känns det givetvis inte rättvist.

Om folk slutar använda Foodora efter granskningen återstår dock frågan om var Hamza och de andra i artikeln kan få arbete istället. Den bästa lösningen på problemet vore om Foodora betalade något så när anständigt och slutade jaga sina anställda. Tyvärr lär det vara del av framgångsreceptet att ligga på personalen.

Gigekonomin förblir ett svårlöst problem för den svenska modellen.

Opinion

Företagande kan vara risk för politikerjäv

org-5ff4fc34-af8c-45fc-a404-f66cee9eca44.jpg
Opinion
Opinion

Förtroende borde vara viktigt för politiker, de kallas ofta förtroendevalda. Då gäller det att väljarna känner att de kan ha tillit för sina politiker och att politikerna sätter det allmänna före sina egna intressen. Det ska inte finnas den minsta tvekan om det.

Därför blir det mer än anmärkningsvärt att kommunstyrelsens ordförande i Skurup, Johan Bolinder (M), och kommunstyrelsens vice ordförande tillika ordföranden i samhällsbyggnadsberedningen, Nicklas Olsson (M), ger sig på att bilda ett fastighetsbolag och köpa en fastighet i den egna kommunen. Ingen ointressant fastighet utan en som ligger centralt i Skurups tätort, med god potential att utveckla.

Skurup har beredningar vilket innebär att Nicklas Olsson inte fattar myndighetsbeslut, men det gör han i stället i kommunstyrelsen. Dessutom får han genom sin ordföranderoll en god inblick i samhällsbyggnadsfrågor i stort, där förstås fastighetsfrågor ingår. Som oppositionsrådet Magnus Alm (S) säger skulle det kunna bli föremål för jävssituationer. De båda moderatpolitikerna slår ifrån sig kritiken och verkar inte förstå vilka risker de olika rollerna kan medföra. De verkar heller inte förstå vad det innebär att vara kommunens högsta politiker. Johan Bolinder säger att de inte är politiker utan entreprenörer med politiska uppdrag, ett mycket konstigt uttalande från en som är kommunstyrelsens ordförande, arvoderad för ett heltidsuppdrag. Det duger inte att kommunpolitiker, särskilt inte i en liten kommun, negligerar risker med jäv och korruption.

Opinion

DEBATT: Skånsk vindkraft för klimatet

Skånsk vindkraft räddar klimatet och leder till många jobb.
Foto: Emil Langvad/TT
Opinion
Opinion

Det finns behov av att bygga ut vindkraften i Skåne, enligt Naturvårdsverket och Energimyndigheten. Det skapar stora möjligheter för Skåne och länets kommuner.

Klimatkrisen är en ödesfråga och de globala utsläppen av växthusgaser måste halveras mellan 2020 och 2030. Parallellt måste våra ekonomier återuppbyggas efter Coronapandemin.

Det kan verka omöjligt, men det finns lösningar. Vindkraften kan snabbt minska klimatutsläppen, samtidigt som den skapar nya jobb, pressar elpriset och kan attrahera nya industrier till Skåne.

Naturvårdsverket och Energimyndigheten utvecklar nu en strategi för en hållbar vindkraftsutbyggnad. De vill öka vindkraftens elproduktion från 20 TWh år 2019 till 100 TWh 2040, varav cirka 20 TWh till havs. Det motsvarar mer än halva Sveriges framtida elanvändning. Trots denna ökning kommer det att behövas färre vindkraftverk än i dag, tack vare den tekniska utvecklingen med större, högre och effektivare verk.

Nu har myndigheterna fördelat utbyggnadsbehovet för den landbaserade vindkraften (80 TWh) på Sveriges länsstyrelser, som i samarbete med kommunerna ska fortsätta arbetet med att identifiera lämpliga områden för vindkraft.

För att vi ska klara energi- och klimatomställningen behöver det produceras 2,5 TWh (miljarder kWh) landbaserad vindkraft i Skåne, vilket kan jämföras med den nuvarande (2019) nivån om 1,6 TWh. Det finns flera fördelar med en sådan utbyggnad av vindkraften.

För det första kan vi kraftigt minska klimatutsläppen, främst genom en snabb och omfattande elektrifiering av fordon och industrin i Sverige. Utbyggnaden i Skåne kan minska utsläppen av växthusgaser med 520 000 ton, vilket kan jämföras med länets utsläpp under 2018 på 5,4 miljoner ton.

För det andra skapas nya jobb. Utbyggnaden i Skåne kommer både skapa många nya jobb under byggnationen och långvarig sysselsättning för drift under hela vindkraftverkens livslängd. Dessutom pressar vindkraften elpriset vilket kan locka elintensiva företag att etablera sig i länet.

Det finns ett starkt stöd för vindkraftsutbyggnaden, också i den egna kommunen. I en ny nationell Sifo-undersökning svarar 61 procent ja på frågan: ”anser du att din kommun bör bidra till den fortsatta vindkraftsutbyggnaden i Sverige”. Bara 25 procent svarar nej.

För att underlätta utbyggnaden bör kommunerna få ta del av fastighetsskatten från vindkraft. Samtidigt bör klimatnyttan viktas tyngre i tillståndsprocessen, vilket vi skriver mer utförligt om i en debattartikel i Dagens Nyheter.

Vi hoppas att Skåne vill vara med och göra Sverige till ett föregångsland i klimatomställningen, samtidigt som det skapar nya jobb i länet.

Anders Wijkman, ordförande nätverket Vindkraftens klimatnytta

Linda Burenius, ordförande Svensk Vindenergi

Hans Carlsson, vd Siemens Gamesa Renewable Energy

Maria Röske, vd wpd

Paul Stormoen, vd OX2

Peter Zachrisson, vd Stena Renewable

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Effectory

Så påverkas företagens HR-data av GDPR

Effectory Europeiska unionen införde en ny förordning 2019. Skillnaden på en förordning och en bestämmelse är att en förordning måste införas och en bestämmelse är valfri för varje medlemsland, att införa efter eget önskemål.

GDPR är den senaste förordningen som EU har påfört medlemsländerna. Förordningen reglerar hantering av data och annan typ av information som bland annat rör personuppgifter. Vad betyder detta svenska företag?

Vad är skillnaden på GDPR och dataskyddsförordningen?

På svenska heter den relativt nya förordningen dataskyddsförordningen. Den reglerar i det stora hela all hantering av personuppgifter och ett speciellt avsnitt är avsett för information som klassas som känslig. Alla bolag måste följa förordningen, det har en avgörande effekt för bolag som samlar in information om sina kunder, vilket i princip alla företag som säljer och köper varor gör.

För att kunna vara konkurrenskraftig på marknaden behöver företag samla in information om sin målgrupp. Den förordning som nu gäller i EU innebär att det ska föreligga ett medgivande av alla privatpersoner, som företagen samlar in information omkring och särskilt när det gäller information som förordningen klassar som känslig.

Känslig information är uppgifter som kan spåras till en individ. Det kan exempelvis vara personnummer, adress och namnuppgifter. Men även digital information såsom en IP-adress och liknande.

Påverkas företagens HR-data av förordningen?

De uppgifter som företagen samlar in om sina kunder är viktigt för att kunna skapa en framgångsrik verksamhet rent ekonomiskt. Företagen behöver veta vad kunderna vill ha för att kunna skapa tjänster och produkter som kunderna i sin tur vill köpa och använda.

Även information om företagens egna medarbetare är viktig i förhållande till företagens effektivitet, något som är avgörande för hur konkurrenskraftigt ett företag kan vara på marknaden. Genom att samla in information om personalen kan personalresurserna fördelas på bästa möjliga sätt inom företaget.

På engelska kallas begreppet, inom företagsvärlden, ofta för employee engagement, på svenska resursfördelning eller personalinitiativ, beroende på vad man syftar på specifikt. Praktiskt taget handlar det om att ha rätt typ av personal, med rätt kompetens, som utför rätt typ av arbetsuppgifter. Dataskyddsförordningen fastslår rent juridiskt att all personal ska godkänna att arbetsgivaren kan samla in och spara all den typ av information, som handlar om medarbetarna.

HR-data är information som företag samlar in om sin personal. Det kan exempelvis vara information om utbildningsbakgrund, ålder, meriter och arbetslivserfarenhet. Information kan användas för att fördela företagets personalresurser på ett effektivt sätt. Rent praktiskt kan det innebära att personalens kompetens inte används till fullo.

Varför är HR-data viktigt?

Konkurrensen på marknaden blir allt hårdare för företagen och det ställer allt högre krav på att vara konkurrenskraftig. I förhållande till konkurrenskraftighet kan HR-data ha en avgörande roll för många bolag. Sänkta priser till konsumenterna är inte alltid ett möjligt alternativ eller svaret på att bli ett konkurrenskraftigt företag – alternativet kan vara att ta del av employee engagement index, som ger en tydlig överblick över de personalresurser som finns att tillgå.

Med den informationen kan bolagen nämligen omfördela resurserna och därmed effektivisera processerna inom företaget. Det gör det möjligt att profitera på de resurser som redan finns inom bolaget, vilket sannolikt leder till att utgifter och kostnader minimeras.

Opinion

Dödad för att han stod för yttrandefrihet

Opinion
Opinion

Frankrike är det kanske tydligaste landet i världen där den officiella doktrinen för de grundläggande värderingarna bygger på att staten skall vara sekulär. Landet är också sinnebilden för demokrati och frihet ända sedan 1700-talets folkliga uppror mot monarkin. I konsekvens med detta råder det religionsfrihet men också en vidsträckt yttrandefrihet.

Men att yttrandefriheten är hotad har vi sett flera exempel på, som morden på medarbetare på satirtidskriften Charlie Hebdo och mordorgien 2015 då konsertlokalen Bataclan och ytterligare sex platser i Paris attackerades med 130 dödade och 350 skadade.

Nu har ett nytt skakande terrordåd skett där en historielärare attackerades och fick sitt huvud avskuret av en ung man med tjetjensk bakgrund. Ännu en gång sker mordet dessutom mot bakgrund av mannens muslimska övertygelse. Efter dådet ropade han muslimska slagord.

Idag återvänder 800.000 franska lärare till sina skolor för att undervisa sina elever. I dessa lärares sinnen finns den brutala avrättningen av kollegan Samuel Paty för att han talat om yttrandefrihet. Givetvis skapar det rädsla i klassrummen, skolkorridorerna, på skolgården och ute i samhället i stort.

Det går inte att skylla dådet på religionen islam och dra alla muslimer över en kam. Många muslimska ledare fördömer dådet. Men det oroande är att islam verkar ha en så djup oförmåga att reformera sig och ta till sig grundläggande demokratiska värderingar. Istället är det de fundamentalistiska strömningarna inom islam som vinner ökad terräng i de muslimska länderna och inspirerar terrorister. Detta kan bara muslimer själva sätta stopp för.

Opinion

Vi har fått en ny grön våg

Opinion
Opinion

När pandemin slog till trodde många, jag är inget undantag, att bostadspriserna skulle sjunka till följd av ökande arbetslöshet och ekonomiskt sämre tider. Men ack vad jag bedrog mig. De senaste tolv månaderna har priserna på bostadsrätter stigit med 5 procent och på villor med 10 procent. Det sker alltså stora rörelser på bostadsmarknaden.

Det finns troligen många förklaringar till det vi ser. En är förstås den närmast permanenta bostadsbrist vi haft sedan 1980-talet. En annan förklaring är att när människor inte kan spendera pengar på resor styr man över mot boendet men även annat så som husbilar.

Men det finns troligen en annan mer strukturell förändring som kan få långsiktiga konsekvenser.

Nu när människor får jobba på distans, något som kan bestå i oöverskådlig tid, så börjar många fundera över andra boendelösningar. I Svenska Dagbladet läste jag nyligen en artikel där en expert pekade på att överhettningen på bostadsmarknaden beror på att människor i coronans spår flyttar till mindre lägenheter och bosätter sig på landsbygden eller i mindre städer. Det driver upp priserna både på lägenheter och hus.

Jag och min sambo är ett sådant exempel. Hon arbetar normalt i veckorna i danska Aalborg, men där har hon i praktiken inte kunnat eller fått jobba sedan mars månad. Därför har vi funderingar på att bo i en lite mindre lägenhet i Malmö och söka efter ett hus någonstans i Skåne.

Nyligen var vi på en husvisning på Österlen. Det var kö av intresserade. Plötsligt såg jag ett bekant ansikte, en tidigare kollega boende i en Stockholmsförort. Nu hade familjen bestämt sig för att skaffa ett boende i Skåne eftersom han och hustrun kan jobba på distans en stor del av sin arbetstid.

Slutsatsen av min framtidsspaning är att vi står inför en ny grön våg och fullt ut börjar tillämpa it-teknikens möjligheter till distansarbete som egentligen funnits i tjugo års tid.

Lars J Eriksson är skribent på Skånska Dagbladet och Norra Skåne.

Opinion

I väntan på vaddå?

Världen står fortfarande handfallen inför pandemin.
Foto: Martin Meissner
Opinion
Opinion

Att världen skulle stå så handfallen inför coronapandemin har överraskat. Den medicinska vetenskapen har lång kvar till vägs ände. Det finns inget vaccin eller läkemedel som botar de som smittats. Istället provar sjukvården runt om i världen med olika läkemedel och terapier. En del erfarenheter har vunnits som räddar liv hos de svårt sjuka t.ex att ge patienterna blodförtunnande medel. Men fortfarande råder ett kritiskt läge med fler smittade i en andra våg och ett ökat antal dödsfall.

Redan från start formerades två strategier, en som agerat kraftfullt med så kallade lock-downs och stängde ner delar av samhället och införde hårda restriktioner. Relativt framgångsrika exempel har varit Tyskland, Sydkorea, Nya Zeeland och Finland. Andra har försökt med en mjukare linje, med restriktioner men inte omfattande nedstängningar. I den kategorin finns USA, Brasilien och Sverige. Gemensamt för länder som valt de två skilda strategierna är att alla nu har en andra våg med smittspridning och krav om ytterligare nedstängningar. Den enda slutsats som kan dras är att valet har stått mellan två ofullkomliga strategier. Coronapandemin gäckar alla försök att stoppa den.

Nu går en stor del av världen, framförallt på norra halvklotet där vintern väntar och ger ett klimat där coronaviruset trivs, en dyster framtid till mötes.

I ett stort upprop, Great Barrington Declaration, föreslår 5200 experter från olika länder att alla lock-downs skall hävas och världens länder istället satsa på flockimmunitet. Samtidigt skall de äldre skyddas. Det går på tvärs mot WHO som nyligen varnade för en sådan strategi.

Sverige försökte, även om Folkhälsomyndigheten dementerade, sikta på flockimmunitet. Det misstaget drev fram de höga dödstalen bland våra äldre i början av året.

Men det är också en farlig strategi gentemot människor i andra åldrar. Tio procent av de avlidna är i yrkesaktiv ålder. Nedsatt immunförsvar finns hos många yngre t.ex cancersjuka och rökare. Troligen finns det också genetiskt ärvda svagheter hos en del.

I brist på bättre - vacciner eller läkemedel som fungerar - får vi välja den gyllene medelvägen, en kombination av nedstängningar och restriktioner men försöka hålla viktiga samhällsfunktioner igång. Då köper vi oss den tid vi behöver tills vi kan hantera pandemin.

Lars J Eriksson

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL