Huvudrollerna i Till drömmarnas land görs av Andreea Peter, som är en romsk tjej från Bukarest, och Elin Marklund. Båda två är amatörer. Foto: Rasmus West

Hett ämne i övertydlig film

Film/recension

film
Till drömmarnas land
Regi: Victor Lindgren
Medverkande: Andreea Petre, Elin Marklund, Ingrid Nyström, Erik Lundholm, Mandalin Mandin
Betyg: 2

Titelns drömland är förstås Sverige. Dit, eller för att vara mer exakt till den gamla bruksorten Holmsund har Sabina och hennes två äldre bröder kommit från Rumänien för att finna sig ett levebröd. Av en händelse träffar Sabina den två år yngre Elin, som precis avslutat läsåret med att sjunga Den blomstertid i kyrkan inför klasskamraterna.
De blir snabbt vänner och finner gemenskap, och även om det är si och så med språkförståelsen är det uppenbart att det finns kemi mellan dem. Båda ungdomarna delar en längtan efter något annat och bättre, trots att deras världar är väsensskilda.

Det behöver väl knappast påpekas att Till drömmarnas land är en välmenande film om ett brinnande hett ämne, och med det följer också ett visst stilmässigt grepp som jag i ärlighetens namn börjar tröttna lite på. Det brukar rutinmässigt gnällas på det ”förutsägbara” upplägget vad gäller genrefilm i allmänhet, men det är sällan det görs när det gäller skapelser av det slag som sorteras in under art house eller viktigt.

Sådant som skakig kamera i närbild på ansikten, ett lite murrigt och förment vackert foto, entoniga deppiga syntslingor på ljudbandet och en mix av realism och smått vemodig stämning av det lite mörka slaget har redan blivit en mindre stapelvara när sådana här berättelser ska avhandlas – i alla fall inom svensk film. Tänk till exempel Stefan Jarls Innan vintern kommer och Jesper Ganslandts Jimmie. Och Till drömmarnas land illustrerar detta med all önskvärd tydlighet.
Nu ska det erkännas att nämnda stilgrepp inte riktigt är min kopp av te, men även om man nu bortser från detta är det inte svårt att se att det här inte riktigt håller. Inte minst skildringen av den inhemska befolkningen i Holmsund har sina brister. Med något undantag ter sig alla inskränkta och löjliga utan att för den sakens skull vara det minsta våldsamma. Man kom inte alls osökt att tänka i termerna svenska hillbillys och det kan väl aldrig har varit regissören Victor Lindgrens mening.

Sedan blir det väl mycket bilder på Sabine och Elin då de ägnar sig åt att allt från att köra moped och göra graffiti till att snatta och skjuta med gevär. Visst, vi förstår både att de har kul tillsammans och att de vill revoltera, men måste det bankas in?
Övertydligheten är ett aber i den här filmen. Därför blir Till drömmarnas land aldrig bättre än när Sabine och Elin är själva med varandra i de helt dialogorienterade scenerna. Då blir det hela helt plötsligt, det den vill vara, det vill säga stark, relevant och personlig på allvar.

film
Till drömmarnas land
Regi: Victor Lindgren
Medverkande: Andreea Petre, Elin Marklund, Ingrid Nyström, Erik Lundholm, Mandalin Mandin
Betyg: 2