The house that Jack built.Foto: Christian Geisnaes, Zentropa,

Visuell slagkraft men allt för skruvat

film
The house that Jack built
Regi: Lars von Trier Medverkande: Matt Dillon, Bruno Ganz, Uma Thruman med flera
ppp

Den som i djupet av sina dunklaste skrymslen drömt om att få veta vad som försiggår i en seriemördares huvud bör få sitt lystmäte nu när den som vanligt kontroversielle Lars von Trier börjar lägga pussel. Reaktionerna på hans nya film The house that Jack built har som vanligt redan delat publik och recencenter.
Att filmen inte skulle rätta in sig i ledet av genrens gängse utbud hade väl ingen förväntat sig.

I fem så kallade ”incidenter” får vi genom seriemördaren Jacks (Matt Dillon) synvikel föja med på hans makabra sysselsättning under tolv år. Varje mord betraktar han som ett konstverk som ger hans ego näring, något som han med välbehag delar med sig av till den övernaturliga varelsen Verge (Bruno Ganz) som kommenterar och ifrågasätter. Verge kan vara allt från ett illa dolt samvete till en av självaste Lucifer.
Att von Trier gör djupdykningar i sin egen lilla värld av sjuka fantasier och går i närkamp med egna demoner råder inget tvivel om och till och med Hitler får passera revy när han konstaterar att ondska faktiskt existerar som självändamål .
Är ondskan dessutom en psykopat kan den som här till och med maskeras till skön konst.

Jag är själv lite kluven till helhetsbilden av den danske demonregissörens nya botanisering i djävulsens trädgård. Ingen kan förneka filmens visuella slagkraft och att von Trier stilistiskt alltid lyser men samtidigt känner man att han ibland skruvar effekterna ett varv för mycket varför de passerar gränsen för vad vi brukar kalla självändamål.
Nåväl, de som brukar knäböja vid Lars von Triers tron kommer att fullfölja ritualen men å andra sidan vinner han säkert inga nya beundrare med Jacks ofullbordade kåk.

film
The house that Jack built
Regi: Lars von Trier Medverkande: Matt Dillon, Bruno Ganz, Uma Thruman med flera
ppp