Deckarspalten

Lyckad spänning från Doggerland till Oxford

Maria Adolfsson.Foto: Caroline Andersson
Artikel Deckarspalten Den bästa svenska kriminalroman jag läst på länge.

Den bästa svenska kriminalroman jag läst på länge. Så skrev jag om Maria Adolfssons deckardebut Felsteg förra året. När nu uppföljaren Stormvarning (Wahlström & Widstrand) är här är det bara att fortsätta med lovorden. Maria Adolfsson genomför deckarhantverket så imponerande bra och har dessutom skapat en fullständigt oemotståndlig, fiktiv miljö i sitt örike Doggerland där hon förenar nordiskt, brittiskt med den där isolerad-ö-känslan som åtminstone jag älskar i deckare.

I Felsteg befann vi oss framförallt på Doggerlands huvudö Heimö och i huvudstaden Dunker men i nya boken får vi följa med seriens huvudperson, kriminalinspektör Karen Eiken Hornby, norrut till Doggerlands nordligaste ö Noorö. På juldagen hittas nämligen en man död i ett gruvhål där och eftersom det är julhelg och mycket ledigheter är Karen den enda polisen från huvudön som kan skickas för att bistå den lokala polisen i utredningen.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Khashoggis fästmö: Kronprinsen måste straffas

Saudiarabiens kronprins får inte komma undan, anser Hatice Cengiz. Arkivbild.
Foto: Craig Ruttle/AP/TT
Utrikes
Utrikes USA har pekat ut Saudiarabiens kronprins Mohammed bin Salman som ansvarig för mordet på journalisten Jamal Khashoggi.
Khashoggis fästmö kräver att utpekandet får konsekvenser – samtidigt som Saudiarabiens FN-ambassadör ifrågasätter uppgifterna.

"Det är avgörande att kronprinsen, som beordrade det brutala mordet på en oklanderlig och oskyldig person, straffas utan dröjsmål", skriver Khashoggis turkiska fästmö Hatice Cengiz på Twitter.

USA:s nytillträdde president Joe Biden offentliggjorde förra veckan en två år gammal rapport där amerikansk underrättelsetjänst slår fast att bin Salman personligen godkände mordet på regimkritikern Khashoggi, som dödades på Saudiarabiens konsulat i Istanbul i Turkiet 2018 när han skulle hämta ut äktenskapshandlingar.

Saudiarabien dömde i september 2020 åtta personer för inblandningen i mordet.

"Vem planerade det? Vem beställde det? Var är kroppen? Det är de viktigaste frågorna, och de förblir obesvarade", kommenterade Cengiz då.

Saudiarabiens FN-ambassadör Abdallah al-Mouallimi skriver på Twitter att USA inte har presenterat några konkreta bevis för att kronprinsen var inblandad i mordet.

"Prinsen har med mod accepterat moraliskt ansvar, presenterat de skyldiga för rättsväsendet, och lovat att reformera underrättelsetjänsterna. Fallet är avslutat!", skriver al-Mouallimi.

FAKTA

Fakta: Jamal Khashoggi

Jamal Khashoggi var en uttalad kritiker av Saudiarabiens kronprins Mohammed bin Salman. Han flydde landet i september 2017 sedan prinsen utsetts till tronarvinge.

Khashoggi kritiserade bland annat Saudiarabiens inblandning i kriget i Jemen och sade att en rädslans kultur råder i Saudiarabien efter massgripanden av människorättsaktivister och oliktänkande.

Khashoggi gick in på det saudiska konsulatet i Istanbul den 2 oktober 2018 för att få dokument för att kunna gifta sig. Han kom inte levande därifrån.

Till en början hävdade saudiska företrädare att Khashoggi lämnat konsulatet efter att ha uträttat sitt ärende. Först 17 dagar efter försvinnandet medgav regimen att journalisten dödats. Förklaringen som då gavs var att han dog i samband med ett slagsmål som hade spårat ur. Regimen ändrade sig senare och sade att mördarna hade planerat dådet.

Ett 20-tal saudier har sedan ställts inför rätta, men alla kopplingar till landets blivande kung har avfärdats.

Inrikes

Kokain dödar allt fler

Kokain som beslagtogs i Uddevalla i mars förra året. Arkivbild.
Foto: Tullen
Inrikes
Inrikes

Antalet dödsfall där kokain är orsaken har ökat markant de senaste åren, skriver Dagens Nyheter.

För tio år sedan konstaterades något enstaka fall om året av Rättsmedicinalverket (RMV). Det steg till tio fall om året för 2016 och 2017. Under 2018 och 2019 ökade det till 21 respektive 19 dödsfall.

Det finns inga färdiga siffror för 2020 ännu. Men enligt Robert Kronstrand, professor i forensisk toxikologi vid RMV, finns det inget som pekar på att antalet dödliga kokainöverdoser blev färre i fjol.

– Bruket av kokain ökar och vi kommer få se fler dödliga olyckor, säger han till tidningen.

I fjol beslagtogs 216 kilo kokain att jämföra med 43 kilo året innan, visade Tullverkets beslagsstatistik som presenterades i mitten av februari.

Personligt

Minns dagar när det vägde i Kairo

Äldre vithårig man i grön tweedkavaj med blå överruta öppnar ytterdörren inifrån.
Foto: Håkan Jacobsson
Personligt
Gärsnäs Leif H Hjärre hade en karriär inom utrikesdepartementet i sikte, men fick annat att tänka på. I gengäld fick han vara med om att möblera Sveriges alla utlandsambassader.
Och han har blivit Egyptenkännare för att han inte kunde åka till Iran.

Det kom ett brev till Skånska Dagbladet. Det kom från Leif H Hjärre, som berättade om några dagar han och hans fru Anna tillbringade i Kairo jämnt tio år tidigare.

Det var den arabiska vårens dagar, då folkliga protester svepte över arabvärlden och regeringar föll till höger och vänster.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Inrikes

Sköra äldre läggs in igen – en varningssignal

Det är lika vanligt i dag som för tio år sedan att sköra och multisjuka äldre, som vårdats på sjukhus, skrivs in på nytt en kort tid efter. Arkivbild.
Foto: Jessica Gow/TT
Inrikes
Inrikes Var fjärde skör, multisjuk äldre person som vårdats på sjukhus skrivs in på nytt en kort tid efter. Det är lika vanligt i dag som för tio år sedan, visar en ny rapport från Socialstyrelsen.

Upprepade sjukhusvistelser kan vara mycket påfrestande för en äldre och multisjuk person.

– Både att läggas in, vårdas och komma hem efter en sjukhusvistelse kan vara mycket ansträngande för en äldre, skör person. Därför är det viktigt att säkerställa rutiner som gör att personen kan få tillräckligt bra vård och omsorg i hemmet, säger Johan Fastbom, medicinskt sakkunnig på Socialstyrelsen.

En varningssignal

Socialstyrelsen har på uppdrag av regeringen genomfört en undersökning som visar att 28 procent av de mest sjuka äldre, som vårdats på sjukhus, skrevs in på sjukhus på nytt inom 30 dagar under 2019. 2010 var andelen 25 procent.

– Det har inte skett några stora förändringar i andelen återinskrivningar. Det kan vara en varningssignal om att vården och omsorgen för dessa äldre inte fungerar optimalt, säger Johan Fastbom.

Sedan 2010 har mycket gjorts för att äldre ska få rätt vård i hemmet, bland annat har hemgångsteam och mobila team inrättats.

– Då borde man kunna se en förändring, men det gör vi inte. Därför ser vi att det finns behov av att göra mer för att förbättra vården.

Förebygga risker

Socialstyrelsen anser att det bland annat finns behov av att säkerställa rutiner som gör att läkarbedömningar kan göras i hemmet alla dagar och tider på dygnet.

Myndigheten ser även behov av att hemtjänsten involveras, för att i tid upptäcka om personens hälsa försämras så att rätt vård kan sättas in.

– Med tillräckligt bra vård och omsorg i hemmet kan risker förebyggas. Sjukdomar och tillstånd kan behandlas innan de blir så allvarliga att de kräver sjukhusvård. Det kan förbättra hälsan och minimera lidandet för den äldre personen, säger Johan Fastbom.

Petronella Uebel/TT

FAKTA

Fakta: Återinskrivningar av multisjuka och sköra äldre

Socialstyrelsen följer sedan lång tid omfattningen av så kallade återinskrivningar bland äldre, det vill säga hur vanligt det är att en patient som vårdats på sjukhus skrivs in på nytt inom 30 dagar, utan att det varit planerat.

Under 2019 följdes drygt var fjärde sjukhusvistelse, 28 procent, i gruppen mest sjuka äldre av en återinskrivning. Andelen var 25 procent 2010. En femtedel, 18 procent, av återinskrivningarna skedde redan inom tre dagar efter att den äldre skrivits ut från sjukhuset. I 38 procent av fallen kom patienten tillbaka inom en vecka.

I undersökningen har Socialstyrelsen intervjuat tio regioner om hur de arbetar för att förebygga återinskrivningar av multisjuka och sköra äldre.

Källa: Socialstyrelsen, rapporten Återinskrivningar av multisjuka och sköra äldre

Inrikes

Klimatförändring och pandemi ger fler isolyckor

Antalet larm om isolyckor har ökat från 58 i februari 2020 till 147 i februari i år. Arkivbild.
Foto: Tobias Röstlund / TT
Inrikes
Inrikes Isolyckorna har nästan trefaldigats i februari. Kombinationen pandemi – med nya fritidsvanor – och klimatförändring kan ha bidragit.
– Vi måste förbereda oss på att isarna snabbare blir sämre, säger Mikael Olausson vid Svenska livräddningssällskapet.

147 samtal till SOS Alarm om isolyckor. Nio dödsfall. Februari månad har i år varit ovanligt tyngt av isrelaterade tillbud och olyckor – i februari 2020 kom 58 larm.

Det finns flera tänkbara förklaringar till den dystra statistiken.

Nya vanor

– Redan före vintern förutspådde vi att det kunde bli mer att göra denna vinter än normalt. Det grundar vi på erfarenheterna från i somras, då många hemestrade. Även nu avstår många från att resa, och man kan inte umgås som vanligt. I stället rör man sig i naturen – och på isar, säger Anton Kock, distriktssamordnare och utrustningsansvarig vid Sjöräddningssällskapet.

Merparten av de 147 isrelaterade larm som kom till SOS Alarm gällde tillbud i södra och mellersta Sverige, vuxna och familjer med barn.

– Det handlar om alla möjliga varianter av isolyckor i samband med fiske och promenader på isen. Vi ser också ett antal olyckor med fordon, framför allt fyrhjulingar, säger Göran Bertilsson, brandingenjör vid SOS Alarm.

Antalet personer som drunknade i isolyckor under februari månad var nio, enligt Svenska Livräddningssällskapet preliminära statistik.

– Det är verkligen inte bra. Och då har vi kvar islossningen i norra Sverige, säger Mikael Olausson, områdesansvarig för säkerhet vid Svenska livräddningssällskapet.

Annat klimat

Han förklarar att just denna vinter bjudit på snabba väderomslag och snabbt ruttnande isar i den södra halvan av landet. Men det handlar också om en långsam klimatförändring – säsongerna är inte lika stabila som för 50 år sedan.

– Det kan vara så att gamla sanningar måste omprövas. Temperaturomställningarna gör att vi måste förbereda oss, och förstå, att isarna snabbare blir sämre. Det kan vara så att även personer med god isvana och lång erfarenhet har överskattat isens bärighet, säger Mikael Olausson.

"Snälla, gå inte ut på isen", skrev Sjöräddningssällskapet på sin webbsida härom dagen. Där påpekas också att flytoveraller kan invagga fiskare och andra i falsk säkerhet.

– En flytoverall kan vara bra, men du måste ha andra grejer också. Du måste också ha tränat och vara mentalt förberedd på att gå igenom isen. Har jag isdubbar, visselpipa och lina? Kan jag ringa från vaken? Du måste ha telefon i vattentätt fodral, uppmanar Anton Kock vid Sjöräddningssällskapet.

Anna Lena Wallström/TT

FAKTA

Fakta: Isolyckor med dödlig utgång i år

Antalet drunkningsfall i februari: Nio, enligt preliminär statistik. (Torslanda 1, Värnamo 1, Sävsjö 4, Yngaren i Sörmland 2 och Mälaren vid Bålsta 1.)

Med ett drunkningsfall i januari (Gnesta) har därmed tio personer dött i drunkningsolyckor hittills i år. I fjol inträffade inte något drunkningsfall i februari.

Källor: Svenska Livräddningssällskapet

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Allakando

Läxhjälp och mattehjälp hjälper att lyfta svenska skolresultat

Allakando Svenska elever är bland de bästa i Europa på engelska, men de har betydligt svårare med matematiken. Det finns många elever som är i behov av extraundervisning för att kunna få godkänt i matematik - eller för att bli riktigt duktig i ämnet. Många elever har ett stort behov av mattehjälp – något som läxhjälpsföretaget Allakando hjälper till med. Fungerar det? I skrivande stund har 9 av 10 elever som tar del av deras läxhjälp höjt betygen.

Kunskapsresultaten i svensk skola har länge varit en viktig fråga på den politiska dagordningen. Sedan 1990-talet har svenska elevers resultat i internationella kunskapsmätningar fallit, även om vi på senare år har sett att resultaten gått upp något. En sak är dock säker – de svenska eleverna har svårt med matematiken.

Nästan 20 procent av de svenska eleverna kan bara förstå mycket grundläggande matematik, såsom enkla algoritmer, formler och procedurer, visade den senaste PISA-mätningen. PISA-mätningen visade att Sverige idag har en lägre andel högpresterande elever i matematik, jämfört med PISA-mätningen år 2003.

Experter oroliga för att svenska elever inte lyckas ännu bättre

Det är oroande att svenska elever inte lyckas bättre med matematiken. Matematiken är en grundförutsättning för logiskt tänkande och slutledningsförmåga och behövs i alla yrken. En vanlig missuppfattning är också att matematik är bara något som läses på högskoleförberedande program – även de som läser yrkesprogram på gymnasiet läser också minst en kurs i matematik.

På samhällsnivå är det därför viktigt att alla elever förbättrar sina kunskaper och resultat i matematik. Inte minst på grund av att vi har en arbetsmarknad idag med ett stort behov av exempelvis programmerare och personer med grundläggande kunskap i programmering, vilket i sin tur förutsätter att man behärskar matematikens grunder.

Läxhjälp som leder till höjda mattebetyg

Det finns dock goda exempel på insatser som leder till höjda mattebetyg. En sådan insats är företaget Allakandos läxhjälp. Allakando har erbjudit studiehjälp i hemmet såväl i hela Sverige sedan 2007, såväl som läxhjälp online i alla ämnen. Bolagets välrenommerade pedagogiska modell har hjälpt många elever att lyckas med sin matematik – 9 av 10 av eleverna som får läxhjäp med en mattelärare från Allakando lyckas höja sitt betyg.

Det är inte bara positivt för elevernas möjligheter att studera vidare – utan ger också en enorm skjuts för elevernas självförtroende. Matematik kan kännas svårt, men när man får det förklarat för sig på ett tydligt sätt och förstår hur man ska gå tillväga för att ta sig an uppgifterna, så är det enormt positivt för elevernas självbild.

Duktiga matteläre – nyckeln till varför Allakandos läxhjälp är så framgångsrik

Kärnan i Allakandos pedagogiska modell är att erbjuda högkvalitativ mattehjälp. Med högkvalitativ menas att den som lär ut ska ha goda ämneskunskaper, samt en bra förmåga att lära ut det som kan uppfattas som svårt inom matematiken. Därför är det mycket studenter som gör skillnad genom Allakandos mattehjälp.

Just nu populärt med läxhjälp online i matematik

En allt mer populär tjänst nu när många skolor har distansundervisning är deras skräddarsydda mattehjälp online. Tack vare den kan elever få topphjälp oavsett var de bor i Sverige. Exempelvis finns det många ingenjörsstudenter från Chalmers, Lunds Tekniska Högskola och KTH som som undervisar elever i matematik från sydligaste Skåne till nordligaste Norrland. Då det är personer som har stor förståelse för matematiken och som vet vad som krävs för att kunna göra matematiken begriplig. Ingenjörsstudenter, och andra studenter med god kunskap i matematik, är därmed tillgängliga för att ge läxhjälp till alla elever i Sverige.

En mattelärare på Allakando kommer inte bara hjälpa eleven att klara nästa prov – utan kommer också hjälpa eleven att klara framtida studier och ett framtida yrkesliv. Mattehjälp är viktigt för många elever, här kan du som ingenjörsstudent göra skillnad. På riktigt.

Utrikes

Sverige: Mer FN-bistånd till Jemen – men ej nog

Biståndsminister Per Olsson Fridh (MP). Arkivbild.
Foto: Janerik Henriksson/TT
Utrikes
Utrikes Sverige hjälpte till att samla ihop 1,7 miljarder dollar från ett 40-tal länder för att stävja en hotande hungerkatastrof i krigets Jemen.
– I det här fallet pratar vi om miljontals barn som föds undernärda, säger biståndsminister Per Olsson Fridh (MP).

Sverige och Schweiz var värdar för måndagens internationella givarkonferens för Jemen, som ledde till att det 40-tal länder som deltog lovade att bidra med sammanlagt 1,7 miljarder dollar, motsvarande 14,4 miljarder kronor.

– Det är betydligt mer än förra året, mer än vad vi kanske hade vågat hoppas på, men fortsatt betydligt mindre än de 3,5 miljarder dollar som FN hade begärt, säger biståndsminister Olsson Fridh till TT.

Stridande länder deltog

Sverige bidrar med 262 miljoner kronor som ska betalas ut före månadsskiftet. Olsson Fridh säger att Sverige kan komma att bistå med mer pengar till Jemen innan året är slut.

– Vi tillsammans med Sida följer utvecklingen, och det finns utrymme att under året förstärka de här insatserna, säger Olsson Fridh.

Biståndsministern lyfter fram att Förenade arabemiraten och Saudiarabien, som strider på den jemenitiska regeringens sida i inbördeskriget, deltog i givarkonferensen.

– Det möjliggör för oss att få en bättre koordinerad insats för att få ut mat, mediciner och grundläggande hälsa till de miljoner som nu lider i Jemen. Förra året ställde sig de här länderna helt utanför den FN-ledda responsen, och det blev inte så bra. På det viset är det positivt att de är tillbaka, säger Olsson Fridh.

"Vilja och beslutsamhet"

Givarkonferensen ledde även fram till bred samsyn och större politisk enighet bland länderna som deltog, säger han.

– Jag tycker att man kunde höra det i ländernas anföranden i dag, att det finns vilja och beslutsamhet att vi måste försöka undvika svält ytterligare en gång i Jemen.

Erik Paulsson Rönnbäck/TT

En man har fått mat från FN i Sanaa i Jemen. Arkivbild.
En man har fått mat från FN i Sanaa i Jemen. Arkivbild.
Foto: Hani Mohammed/AP/TT

FAKTA

Fakta: Värsta humanitära katastrofen

Jemen är ett av världens fattigaste länder och ligger på den Arabiska halvöns spets. Landet bildades när Nord- och Sydjemen enades 1990 och är till ytan något större än Sverige.

2014 tog Huthirebellerna, som stöds av Iran, kontroll över huvudstaden Sanaa 2014. Mot dem står en militärallians, ledd av Saudiarabien, som stödjer den internationellt erkända regeringen. Dessutom verkar lokala miliser, extremistgrupper och separatister på flera håll i landet.

I december 2018 hölls fredssamtal mellan Huthirebellerna och regeringssidan på Johannesbergs slott norr om Stockholm. Det ledde till en överenskommelse om bland annat eldupphör i den viktiga hamnstaden al-Hudaydah och tillbakadragande av soldater. Men genomförandet av Stockholmsöverenskommelsens löften har gått mycket trögt.

Den mänskliga nöden växer i krigets spår. FN har beskrivit läget i Jemen som världens värsta humanitära katastrof.

Sport

Nya Uefa-regler drabbar Rosengård: Katastrof

Rosengård får bara använda 15 spelare i Champions League. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Sport
Sport Uefas regeländring gör att Rosengård bara får använda 15 spelare i Champions League.
– Jag tycker regeln är en katastrof för oss som spelar vår-höst, säger sportchefen Therese Sjögran.

Förändringen, för damlagen, som Europeiska fotbollsförbundet (Uefa) gör är att endast tre spelare som värvades under vinterfönstret får användas under vårens Champions League-matcher.

Regeln finns sedan tidigare på herrsidan.

– De har mycket större trupper och resurser. Det här problemet blir samma för bland annat alla svenska lag, säger Sjögran till Sydsvenskan.

– Får vi inte ändring på detta så får vi ändra vår strategi vad gäller värvningar helt och lägga fokus på sommarfönstret, vilket inte är optimalt mitt i säsongen. Vi har många kontrakt som går ut på vintern och därmed tappar vi spelare och måste värva.

Rosengård har värvat fyra spelare i vinter: Stephanie Labbé, Olivia Schough, Emma Berglund och Ria Örling. Till matchen mot österrikiska St Pölten på onsdag får finländskan Örling stå över.

– Vi har diskuterat och gått helt efter positioner och vad vi saknar. Det handlar inte om prestation eller något personligt att Ria får stå över, säger Sjögran.

Inte heller spelare som lånats ut till klubbens B-lag får spela i Champions League.

Ingela Ahlberg/TT

Lund

Trafiken stoppar Sandbys utbyggnad

Cyklister och gående samsas om utrymmet i det tungt trafikerade korset i Södra Sandby centrum.
Foto: Joakim Stierna
Lund
Södra Sandby Den pressade trafiksituationen i korset i Södra Sandby har diskuterats i decennier utan att något har gjorts åt problemet. Nu har mark- och miljödomstolen upphävt en detaljplan med hänvisning till att trafikfrågan inte är löst.

Detta upprör Socialdemokraterna. Lokalföreningen gjorde härom året en mätning av trafikflödena, som visade att cirka 1 000 tunga fordon passerar korset varje dag. Lastbilar och bussar samsas där med många barn som cyklar eller går till och från skolan.

Det är här i Dalbybacken som LKF vill bygga, men mark- och miljödomstolen har satt stopp för planerna.
Foto: Joakim Stierna

Resultatet av mätningen ledde till att kommunen i april beslutade att en utomstående konsult ska se om det finns lösningar som kan avlasta korset.

Socialdemokraterna kräver nu av kommunstyrelsen att arbetet påskyndas.

– Vi vill att Södra Sandby ska kunna växa och utvecklas. Då är den nuvarande trafiksituationen ett stort problem. Det handlar mycket om att både öka tryggheten och säkerheten för dem som bor i Södra Sandby, men också om att skapa bra förutsättningar för orten att växa så att fler kan flytta dit. Jag förväntar mig att vi inom en snar framtid få se konkreta resultat av det uppdrag som tekniska nämnden har fått så att vi så snart som möjligt kan påbörja åtgärdsarbetet, säger Anders Almgren (S), vice ordförande i kommunstyrelsen.

Socialdemokraterna lyfter fram, i skrivelsen till kommunstyrelsen, att partiet ser domen som ett tydligt bevis på att arbetet med att hitta en lösning på trafiksituationen måste intensifieras.

Domen från mark- och miljödomstolen handlar om detaljplanen för det stora bostadsområde Lunds kommunala fastighetsbolag, LKF, planerade i backen vid sidan om vägen mot Dalby. Här skulle 235 nya bostäder byggas.

Klas Svanberg (M), byggnadsnämndens ordförande, uppger att kommunen överväger att överklaga domen till mark- och miljööverdomstolen.

Han är också lite undrande över att det i domen inte nämns exakt på vilket sätt kommunen inte presenterat några lösningar på trafiksituationen.

– I korset är det ju mycket annan tung trafik, den som går mot Lund, Revinge och Starka. Om vi inte får prövningstillstånd hos mark- och miljööverdomstolen får vi väl göra om detaljplanen, men det vore bra att veta vad vi ska göra om, säger Klas Svanberg.

Det bakomliggande problemet för Södra Sandby är att det är svårt att bygga en ringled runt byn. Anledningen är att flera olika riksintressen - för försvaret, stenförsörjningen och naturvården - ligger som en krans runt byn.

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL