Blandad skog ger bättre tillväxt, visar ny forskning från SLU och universiteten i Umeå och Göteborg. Foto. Jörgen Johansson/Arkiv

Blandning ger bättre tillväxt

På landet Det lönar sig att odla blandskog – men det gäller att blanda rätt träd. Det visar ny forskning från SLU och universiteten i Umeå och Göteborg.

Forskarna från de tre lärosätena har använt data från riksskogstaxeringen och med hjälp av sina analyser tagit fram en rad goda råd för skogsägare. Deras resultat visar att blandskog ger både bättre trädtillväxt och mer bär och vilt. Dessutom gynnas den biologiska mångfalden och friluftslivet.

– Blandade skogar tillgodoser ekosystemtjänster bättre än monokulturer men vilka blandningar som presterar bäst beror på var skogen finns. Vi har tittat på skillnaden mellan norra och södra Sverige, säger Micael Jonsson.
Studien visar att kombinationen gran och björk är allra bäst i norr, medan tall och björk gynnar fler ekosystemtjänster i södra Sverige – dock inte trädtillväxt.
– Att blandskogar med björk och gran växer bättre än monokulturer är ingen nyhet. Det bygger på att två arter kan utnyttja platsens resurser bättre än en monokultur. Vår metod för att analysera detta är också använd tidigare och kommer ursprungligen från jordbruksforskningen. Däremot är det nytt att vi också tar in fler ekosystemtjänster än tillväxten, berättar Jan Bengtsson.
I södra Sverige ger blandningen mellan gran och björk visserligen mer blåbär och lika hög trädtillväxt som monokulturer av gran, men ökar inte de andra ekosystemtjänsterna som forskarna undersökt. Där är blandskogar med tall och björk ett mer vinnande alternativ. Det ger både mer blåbär, mer viltfoder och ett rikare växtliv. Trädtillväxten är också högre än i monokulturerna, dock inte lika hög som i bestånd där gran ingår.
I dag dominerar monokulturer av framförallt gran det svenska skogsbruket.
– En enskild skogsägare som satsar på mer löv och tall kan få problem med betande vilt. Om man istället gör förändringar på landskapsnivå och därtill minskar viltstammarna så kommer betesskadorna att minska. Det skulle såväl naturvård, skogsbruk som friluftsliv kunna tjäna på, säger Tord Snäll.
För en av ekosystemtjänsterna, kolinlagringen i markens övre skikt, hade blandskogarna inga fördelar framför monokulturerna. Tvärtom lagrades mindre kol in i sydliga skogar med gran-björk och tall-gran.
– Nej, det är tydligt att man inte kan räkna med extra kolinlagring i blandskogar. Men om man väljer rätt trädslag så är de heller inte sämre, säger Jan Bengtsson.

Studien visar även att andelen löv i barrskogar är av betydelse.
– I nuläget är målet att svenska skogar ska ha tio procent lövinslag, medan våra resultat visar att man måste upp till åtminstone 20 procent för att se positiva effekter av trädslagsblandningen, menar Jon Moen.
Studien leddes av Micael Jonsson på Umeå universitet, tillsammans med Jan Bengtsson och Tord Snäll på SLU, Lars Gamfeldt på Göteborgs universitet samt Jon Moen, också på Umeå universitet.