”Vad är det för månad och år?” Med den enkla frågan kan patienter med kognitiv svikt identifieras. Oavsett om det är en demenssjukdom, hjärntumör eller annat problem kan insatser från vårdcentral och hemvård göra att mängder av onödiga inläggningar på sjukhus undviks. Förutom onödigt lidande är demenspatienter storkonsumenter av slutenvård. Foto: SCANPIX

Banal fråga stoppar onödiga inläggningar

Malmö/Skåne 2016 beslöt Region Skåne att införa en strategisk demensplan. Nu kommer de första resultaten. Med en enkel fråga kan personer med kognitiv svikt identifieras. Förutom målet att minska enskildas lidande kan mycket pengar sparas om en ny rutin införs i vården.

Medellivslängden hos befolkningen ökar. Det är glädjande. Samtidigt innebär det att allt fler drabbas av kognitiv svikt eller kognitiv sjukdom.
21 000 skåningar beräknas ha en demenssjukdom i dag. År 2037, om knappt tjugo år, beräknas de vara femtio procent fler eller omkring 32 000.
Patientgruppen är dyr för både landstingen och kommunerna. En demensplats kostar uppåt en miljon per år. Patienterna är dessutom storkonsumenter av så kallad slutenvård. De blir ofta inlagda, och många gånger helt i onödan.
– Det kan röra sig om en urinvägsinfektion som gått för långt, hjärtsvikt, trycksår som uppkommit och felaktigt intag av läkemedel, säger Håkan Toresson.
Han är forsknings- och utvecklingsprojektledare vid Region Skånes Kunskapscentrum för demenssjukdomar, som ligger i Malmö.

Sedan 2016 har de ett särskilt uppdrag att jobba med regionens strategiska demensplan. Det handlar om att förbättra livskvaliteten för en stor patientgrupp samt inte minst få bättre koll på de skenande kostnaderna.
Orsaken till de onödiga inläggningarna kan bero på att patienten inte uppfattar att denne behöver söka vård. Patienten kan bli mer förvirrad om denne glömt att äta. Fallrisken ökar.
Förvirring och ökad fallrisk kan också bero på att medicinintaget inte görs enligt läkarens ordination. Patienten kommer kanske inte ihåg när mediciner togs sist.
Många inläggningar skulle kunna undvikas om patienten fick stöd av till exempel hemvården, menar Håkan Toresson. Men eftersom många patienter inte har sjukdomsinsikt behöver vården hitta patienterna.

Kunskapscentrum för demenssjukdomar har haft ett pilotprojekt på Hälsostaden i Ängelholm. Under två år har sjuksköterskor på verksamhetens fem avdelningar ställt en enkel fråga.
– De har frågat vad det är för månad och år, berättar Håkan Toresson.
Tusentals patienter har fått frågan och statistiken visar att 72 procent av patienterna som redan har en demensdiagnos inte kunde svara eller svarade fel på frågan.
– Med en snabb fråga kan sjukvården bilda sig en uppfattning om patientens kognition, konstaterar Håkan Toresson.
I dag är rutinen att en patient som läggs in ska bedömas för fallrisk, trycksår och nutrition. Nu vill Kunskapscentrum för demenssjukdomar att man till rutinen inför en första fråga om månad och år.
– Kan patienten inte svara på den frågan råder fallrisk, risk för trycksår och att patienten inte äter ordentligt.

Hittills har alldeles för få patienter som identifierats som riskgrupp vid Hälsostaden i Ängelholm fått en remiss för vidare utredning.
– Det är möjligt att läkare kan känna sig obekväma med att skicka en remiss baserat på en enkel fråga, säger Håkan Toresson.
Därför föreslås att en tidsfrågan blir en övergripande rutin i hela regionen, och att detta gör att läkare inte tvekar att skriva en remiss.
– Vi behöver ett beslut på hög nivå och håller på att informera de politiska partierna, berättar Håkan Toresson.

Dagens fråga

Har du drabbats av inbrott eller stöld?

Loading ... Loading ...

Nyhetsbrev