En

Filmklassiker tar plats på scen

Regissör Ada Berger hamnar i kläm mellan pjäsens båda intriganter, markisinnan de Merteuil och greve de Valmont. Bilderna är från en repetition utan kostym och smink. Foto: Ralph Bretzer
Artikel En ond lek där en mästermanipulatör ger en annan i uppdrag att förföra en oskuldsfull ung kvinna har överlevt århundradena och färdats från litteraturens till filmens och scenens värld. På fredag tar Farliga förbindelser plats på Malmö stadsteaters scen.

Farligt begär
– som en av fyra filmversioner kom att heta på svenska
– var en av 1988 års stora filmsuccéer med John Malkovich, Glenn Close och Michelle Pfeiffer i huvudrollerna och det finns naturligtvis med i bakhuvudet för Ada Berger som regisserar föreställningen.


– Jag tror att vi som jobbar med den här produktionen har behövt tvätta filmen ur oss steg för steg. Vi har upptäckt att Glenn Close spökar i gestaltningen av markisinnan, säger hon.


– Det tog ganska lång tid att förstå att på teaterscenen så behöver hon visa vad hon känner. Vi ser spelet karaktärerna emellan när det hon visar är väldigt motsägelsefullt medan Glenn Close med en enda liten skiftning i blicken kan berätta så otroligt mycket. Det har varit en ganska konkret översättning av ett filmiskt språk och även ett filmiskt manus till en teaterversion. Jag tror att filmen spökar både för oss som gör den och för publiken.

Ada Berger var tidigare ledare för Unga Teatern på Malmö Stadsteater men gick 2016 till Dramaten i Stockholm. Nu är hon temporärt tillbaka i Malmö.


– Det är roligt att vara här, det känns som hemma.

Choderlos de Laclos brevroman Farliga förbindelser kom ut 1782, bara några år före den franska revolutionen, och i pjäsens ursprungliga scenanvisningar står det att man på slutet ser en skugga av en giljotin.


– Hela berättelsen andas att den här typen av dekadens och kicksökande bär sin egen död inom sig. Den kommer att självdö och det är vad den gör i vår berättelse också.

I Malmö Stadsteaters uppsättning har man valt att inte vara slaviskt tidskorrekta utan snarare presentera ett slags stiliserat 1700-tal. Man använder såväl tidstypisk som modern musik och kostymen är inte heller helt rätt historiskt sett.


– Till exempel är Tourvel, som är den här dygdiga kvinnan som Michelle Pfeiffer spelade i filmen, den enda som har den riktiga 1700-talsöverdelen eftersom den plattar till och är dygdig och proper medan de kvinnor som har en mer utlevande sexualitet har fått en annan typ av korsetter. Vi har snarare valt att förstärka karaktärer och berättande men ändå velat ge ett slags överdåd åt föreställningen.


– Det är få epoker som är mer kittlande och erotiska än det franska 1700-talet. Ska man leka den här leken ska man väl göra det i den tiden.

Berättelsens båda intriganter, markisinnan de Merteuil och greve de Valmont, i filmen spelade av Close och Malkovich, görs av Erik Olsson och Susanne Karlsson som följts åt genom sina teaterkarriärer. De gick på scenskolan, har drivit fri grupp och jobbar på Malmö Stadsteater tillsammans. De har även jobbat med Ada Berger tidigare, däremot har de aldrig spelat kärlekspar.


– Det är något fint med att det känns att de känner varandra väl, att den här 20 år långa relationen
– som naturligtvis är fullständigt olik den som de gestaltar
– blir ett slags metakvalitet som har varit roligt att utforska.


– Man kan se på dem, i små rörelser och beröringar, att de är trygga med varandra. Dit kan man komma ändå, naturligtvis, för de är ju skådespelare men jag tror att det har varit en lite annan ingång som har varit till hjälp och glädje.

För Ada Berger har det inneburit något nytt att sätta upp en klassisk text. Tidigare har hon antingen skrivit själv eller bearbetat andras texter men var nyfiken på att ge sig in på det.


– Jag har väl känt att den här har något slags laddning. När Kitte Wagner [Malmö Stadsteaters chef, reds anm.] bad mig läsa den var det lite bladvändarkänsla och jag blev sugen på att gå tillbaka till berättelsen igen. Jag har jobbat mycket med mer uppluckrad dramaturgi.

Vad var det du fastnade för i texten?


– På något konstigt sätt är det som att materialet väljer mig, att jag inte riktigt vet varför. Om jag vet det så föds inte samma nyfikenhet. En bit in i en repetitionsprocess börjar jag ana varför jag valde det.


– Den har enorma teatrala kvaliteter. Jag lockades av att de två huvudkaraktärerna leker en lek och att den leken i sig också är väldigt mycket teater. Det blir något slags metanivå. Form och innehåll var en lockelse. Sedan finns allt inom det mänskliga varat inom pjäsen; alla typer av högintensiva känslor som gör att man får resa mellan sorg, lidande, död, attraktion, kärlek och svek och allt däremellan.

Det är en ganska ond lek …


– Det är det verkligen. Vi har letat ganska mycket efter värme och lätthet för att inte cynismen ska ta överhand helt. De måste vara begripliga och man måste känna att deras motiv är existentiella så att de inte blir onda i största allmänhet.

Vad är det som gör att den här historien har levt så länge?


– Det är väl att den på ett effektivt sätt kommer åt frågor kring till exempel skillnad på olika typer av kärlek som läggs tätt inpå varandra: den romantiska kärleken, den fria sexualiteten, att äga varandra eller släppa varandra fria, sann intimitet och spelad intimitet … det finns hela registret av det som är aktuellt även idag. Den har inte åldrats så mycket tematiskt. Den är också ganska koncentrerad så att man får syn på de här sakerna på ett ganska effektivt sätt.

Utrikes

Protesterna fortsätter mot juntan i Sudan

Demonstranter i Sudans huvudstad Khartum på måndagen.
Foto: Marwan Ali/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Tusentals sudaneser gick ut på gatorna i huvudstaden Khartum och andra städer på måndagen för att protester mot militärjuntan som tog makten i en kupp för tre månader sedan, enligt demonstranter.

Säkerhetsstyrkor sköt tårgas för att skingra demonstranter på flera platser i huvudstaden, inklusive området runt det befästa presidentpalatset. Filmer som publicerats på nätet visar hur säkerhetsstyrkor försöker skingra demonstranterna med tårgas, samt demonstranter som tar skydd och kastar sten mot säkerhetsstyrkorna.

Det militära maktövertagandet har satt käppar i hjulet för Sudans övergång till demokratiskt styre efter tre årtionden med den auktoritära presidenten Omar al-Bashir, som tvingades från makten i april 2019 efter ett folkligt uppror.

Fler än 70 människor har dödats och hundratals skadats i protester sedan kuppen den 25 oktober, enligt en lokal läkargrupp.

Utrikes

EU fördömer Ryssland: Trappa ned!

Utrikesminister Ann Linde (S) på väg in till måndagens EU-möte i Bryssel. Senare ska hon och finländske kollegan Pekka Haavisto (till höger) även träffa Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg.
Foto: Virginia Mayo/AP/TT
Utrikes
Utrikes Vi vill inte ha konflikt, betonar EU efter ännu ett möte om krisen kring Ukraina. Men man fördömer också Rysslands aggressivitet och varnar återigen för massiva sanktioner. Och Nato förstärker sina styrkor i öst.

I ett gemensamt uttalande från EU-ländernas utrikesministermöte i Bryssel är kritiken hård.

"Rådet fördömer Rysslands fortsatta aggressiva agerande och hot mot Ukraina. Talet om 'intressesfärer' har ingen plats på 2000-talet", heter det bland annat.

EU-länderna betonar vikten av att alla fritt får välja sin egen säkerhetslösning, inklusive vilka organisationer man vill söka sig till.

– De krav som handlar om det här i de ryska förslagen (som framförts till USA och Nato) är helt oacceptabla, betonar utrikesminister Ann Linde (S) på väg ut från mötet.

"Vill ha diplomati"

I uttalandet uppmanas Ryssland att trappa ned, följa internationell rätt och engagera sig i en "konstruktiv dialog".

– Vi är väldigt, väldigt tydliga. Vi vill inte ha en militär konflikt. Vi vill ha diplomati, säger Linde.

Men det betonas också att de sanktioner som västvärlden förberett vid en eventuell ny rysk aggression mot Ukraina kommer att bli tuffa. Det var något som EU-ländernas utrikesministrar också tog upp när deras USA-kollega Antony Blinken kopplade upp sig under måndagsmötet.

– Vi diskuterade gemensamma sanktioner som kommer att komma och klargjorde också att det inte bara är om det är en stor invasion, utan också vid militära eller andra angrepp, säger Linde.

Enigt med USA

De ryska "säkerhetsförslagen" är i praktiken är en lista med krav på Nato för att militäralliansens räckvidd och medlemskap ska begränsas. Denna har avvisats helt av Natoländerna, men under ett möte mellan Blinken och hans ryske motpart Sergej Lavrov i fredags kom utrikesministrarna överens om att USA ska ge Ryssland något slags skriftligt svar denna vecka. Det är oklart hur konkret USA:s svar kommer att bli.

Blinken sade i fredags att man kommer att lägga fram egna betänkligheter snarare än att direkt bemöta Rysslands krav. Han vidhöll att USA och dess allierade är beredda att agera om och när diplomatin går i stöpet och Ryssland genomför en regelrätt invasion av östra Ukraina.

Blinkens digitala möte med EU-länderna på måndagen får gott betyg av Ann Linde.

– Det var en stor transatlantisk enighet, väldigt bra faktiskt. Han är väldigt öppen, säger Linde efteråt.

Vapenexport?

Inom framför allt Nato pågår samtidigt diskussioner om vilken typ av hjälp som Ukraina kan få. Tyskland har tills vidare stoppat Nato-kollegan Estland från att skicka tyskbyggda vapen till Ukraina, vilket väckt irritation i Kiev.

Från svensk sida finns inga planer på att leverera vapen.

– Vi har ju väldigt starka regler om vapenexport så det är inte aktuellt för vår del. Men vi stödjer ju Ukraina på många sätt, framför allt genom ett mycket högt bistånd för reformer i Ukraina som vi tror att är något av det viktigaste, säger Ann Linde.

Fartyg och flyg

Samtidigt förstärker Nato den egna närvaron i sina östliga medlemsländer. Danmark skickar en fregatt till Östersjön och fyra jaktplan till Litauen. Nederländerna har utlovat två jaktplan till Bulgarien i vår samt ytterligare fartyg och trupp till Natos snabbinsatsstyrka. Även Spanien, Frankrike och USA aviserar förstärkningar.

"Nato kommer att fortsätta att vidta alla nödvändiga åtgärder för att skydda och försvara alla medlemsländer. Vi kommer alltid att svara på all försämring av säkerhetsläget, inklusive genom att stärka vårt gemensamma försvar", säger Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg i ett uttalande.

Stoltenberg ska under måndagseftermiddagen också hålla ett separat möte med utrikesminister Ann Linde och hennes finländske kollega Pekka Haavisto.

Wiktor Nummelin/TT

FAKTA

Fakta: Öppen konflikt sedan 2014

Relationerna mellan Ryssland och Ukraina har varit bottenfrusna i många år.

Länderna befinner sig i öppen konflikt sedan 2014, då Ryssland i strid med internationell rätt annekterade den ukrainska halvön Krim och gick in med styrkor i Donbass i östra Ukraina. Områdena Donetsk och Luhansk styrs än i dag av ryskstödda separatister med nära ekonomiska och militära band till Moskva.

Under 2021 mobiliserade Ryssland i olika vågor stridsfordon, artilleri och tiotusentals soldater till gränsområdet mot Ukraina. Strax före jul lade Kreml fram en kravlista som bland annat skulle innebära att USA och Nato måste dra sig tillbaka från samtliga länder som ingick i det tidigare östblocket, och samtidigt lova att varken Ukraina eller andra länder tillåts ansluta sig till den västliga militäralliansen. Västmakterna har avfärdat kraven som orimliga.

Omkring 14 000 människor har dödats i Ukrainakonflikten, däribland tusentals civila.

FAKTA

Fakta: Rysslands krav på Nato

Här är några av de krav – av Ryssland kallade ”säkerhetsförslag” – som Ryssland vill att Nato och USA ska gå med på:

* Utesluta att Ukraina eller andra länder ansluter sig till Nato.

* Inte tillföra fler styrkor och vapen till länder som blivit medlemmar i Nato efter 1997 (det vill säga samtliga länder från det forna östblocket).

* Inte genomföra Nato-insatser i Ukraina, Östeuropa, Kaukasien och Centralasien.

* Inte starta USA-baser i länder som tidigare ingått i Sovjetunionen och inte är med i Nato.

Dessutom föreslås bland annat att Ryssland och USA gemensamt ska enas om att inte placera kärnvapen utanför det egna territoriet, inte beteckna varandra som motståndare, inte utbilda andra länder i hantering av kärnvapen och inte placera bombplan eller fartyg i områden där de kan anfalla motparten.

Kultur och nöje

Björn Ulvaeus leder radioprogram om Abba

Björn Ulvaeus leder i veckan radioprogrammet 'Björn from Abba and friends' på den digitala radiokanalen Apple Music Hits. Arkivbild.
Foto: Adam Ihse/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje I radioprogrammet "Björn from Abba and friends" tar Björn Ulvaeus plats bakom mikrofonen för att snacka Abba med inbjudna gäster.

"Björn from Abba and friends" sänds på den digitala radiokanalen Apple Music Hits och består av fyra avsnitt. Björn Ulvaeus gästas i programmet av samarbetspartners och artister som på något sätt har haft med succégänget Abba att göra genom åren.

Tanken med programmet är att få svar på frågan om varför Abbas låtar, som har över 40 år på nacken, har stått emot tidens tand så pass väl och håller än i dag.

"Jag har såklart pratat med flera personer om det här redan, men ingen har kommit med ett riktigt bra svar. Det handlar om att äntligen få svar på frågor som jag har funderat över länge", säger Björn Ulvaeus i ett pressmeddelande.

Först ut att gästa programmet är producenten Nile Rodgers, medgrundare av den legendariska discogruppen Chic. Tillsammans med Björn Ulvaeus ska han snacka låtskrivarhemligheter och Abbas bestående inflytande. Kommande gäster är bland andra dramatikern Catherine Johnson, som skrev manus till filmen "Mamma Mia!", samt regissören Johan Renck, kreativ chef för de kommande abbatar-konserterna.

"Björn from Abba and friends" har premiär i kväll, den 24 januari klockan 21.00. Ett nytt avsnitt sänds sedan varje dag denna vecka. Hela programserien finns även tillgänglig som poddradio för Apple Music-prenumeranter.

Ekonomi

Air leap ställer in alla flygningar

All flygverksamhet hos Air leap har ställts in från och med måndag den 24 januari. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Ekonomi
Ekonomi

Flygbolaget Air leap ställer in all sina flygningar från och med måndag den 24 januari. Anledningen är ekonomiska problem. Bolaget har beslutat att ansöka om företagsrekonstruktion.

"Huvudorsaken till beslut, är att det inte är ekonomiskt försvarbart att driva verksamheten vidare i nuvarande form med de förutsättningar som finns idag", skriver Air leap i ett pressmeddelande.

Air leap är ett svenskt regionalt flygbolag med destinationer i Sverige, Norge och Finland. Bland annat berörs flyglinjer från Stockholm till Örnsköldsvik, Mariehamn och Visby.

Norska medier rapporterar om inställda flygningar i Norge.

Den som har köpt biljetter hänvisas till flygbolagets hemsida de närmaste dagarna för mer information.

Utrikes

Skottlossning på tyskt universitet – minst en död

Foto: Johan Hallnäs/TT
Utrikes
Utrikes Flera personer har blivit skjutna på ett universitet i tyska Heidelberg.
Minst en person uppges ha skjutits till döds.

En ensam gärningsman öppnade eld med ett gevär i en föreläsningssal på ett universitet i Heidelberg, som ligger i sydvästra Tyskland, vid 13-tiden på måndagseftermiddagen.

Fyra personer uppges ha blivit skjutna. En av dessa har avlidit av sina skador, enligt tyska medier som tidningen Rhein-Neckar-Zeitung och nyhetsbyrån DPA.

Gärningsmannen är också död efter att ha tagit sitt eget liv. Han uppges själv ha varit studerande. Så vitt känt hade han inget politiskt eller religiöst motiv och polisen avråder folk från att spekulera.

Polisen har uppmanat människor att hålla sig borta från campusområdet, som ligger i stadsdelen Neuenheimer Feld. Där har ett stort område spärrats av runt den byggnad där brottet ägde rum.

Heidelberg ligger söder om Frankfurt och har runt 160 000 invånare. Stadens universitet, med samma namn, är ett av Tysklands äldsta och mest välrenommerade.

– Vi är oändligt chockade. Det här är en katastrof bortom allt man kan tänka sig mellan föreläsningar, tentor och campusliv, säger studentkårens ordförande Peter Abelmann till Rhein-Neckar-Zeitung.

Polisbilar står på rad utanför universitetet Heidelberg i Tyskland efter att en ensam gärningsman skjutit flera personer.
Polisbilar står på rad utanför universitetet Heidelberg i Tyskland efter att en ensam gärningsman skjutit flera personer.
Foto: R Priebe/AP/TT
ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Finanso.se

Bitcoin: vad är sant om krypto-boomen?

Finanso.se Om du inte är en av de som har investerat och följt utvecklingen av Bitcoin under det senaste decenniet kanske du undrar lite vad alla Bitcoin-rubriker egentligen handlar om.

Du har säkert hört talas om det höga värdet på kryptovalutan, och om hur mycket en Bitcoin blivit värd på kort tid. Kanske har du dessutom hört om den plötsliga nedgång som drabbade valutan tidigare i våras, helt utan egentlig förvarning. Vad handlar allt detta om? Vad är Bitcoin? Hur fungerar det och varför svänger värdet så otroligt mycket på kort tid? Här ska vi ta upp lite om krypto-boomen kring Bitcoin.

Det började i Japan

I takt med globaliseringens framfart upptäckte japanen Satoshi Nakamoto att det både fanns ett behov av och en marknad för en obunden valuta, helt decentraliserad från någon stat och fri att skicka över jorden som man ville. Problemet hade länge varit att dessa typer av transaktioner alltid funnits vara osäkra och lätta att korrumpera genom att kopiera valutorna som man skickade. Nakamotos genidrag bestod i vad som kallas asymmetrisk kryptering, vilket i sin tur innebär att en överföring kräver två olika krypteringssteg för att kunna genomföras. För att göra en lång historia kort, Nakamoto lanserade Bitcoin 2009, och det tog 2 år innan ett mynt var värt 1 dollar. Blott 2 år efter detta var en Bitcoin värd $1000 och sedan dess har priset mångdubblats nästintill gränslöst. 2017 nådde en Bitcoin nästan $20,000, men gick sedan stadigt nedåt under det följande året. När pandemin bröt ut i mars 2020 drabbades många statliga, företags- och privata ekonomier hårt medan Bitcoin steg till ett värde av $64,895. I dag är det möjligt att handla med Bitcoin genom att utvinna dem själv, genom att använda sig av olika robotar som Bitcoin Revolution eller helt enkelt genom att köpa dem. Finanso skriver mer om Bitcoin Revolution och annan matnyttig information om du vill investera i kryptovaluta.

En motpol för inflation

Bitcoin har länge fungerat som en motpol för inflation. När ekonomin går nedåt generellt, så visar Bitcoin upp sig som en bättre investering på väg mot nya höjder. Det var bara under en period 2018 som kryptovalutan genomgick en ganska tydlig nedåttrend. Utvecklingen på valutans styrkor under 2020 syns tydligt. Det är därför nu intressant att samtidigt som länder och företag börjar se tillväxt och en starkare ekonomisk uppgång igen, så har Bitcoin-bubblan spruckit som en för högt stigande ballong. Många säger att det var väntat efter den otroliga prisökningen i april, medan det samtidigt finns flera förklaringsmodeller som också kan tillämpas.

Inflation, Kina, Elon Musk och framtiden

Under den senaste veckan har vi sett börsen stiga stadigt, och kanske ger det hopp inför hösten. Det innebär såklart också olika orosmoln, eftersom det i många länder finns ett hål att fylla efter pandemin, vad gäller statliga tillgångar, bland annat, men också i många privatpersoners sparkonton. Till följd av ekonomisk instabilitet kommer politisk instabilitet, och i mindre transparenta länder kan inflationen användas i syfte att täcka dessa kostnader. Vi har redan sett hyperinflation drabba några sydamerikanska länder, och vad som kommer i höst är svårt att förutse. Det är därför mycket märkligt att Bitcoin samtidigt drabbas av en enorm nedgång då detta kan vara en långt säkrare valuta att använda sig av än vad en nationell valuta är. Simultant med nedgången hände dock två saker; Kina förbjöd företag från att möjliggöra betalningar med Bitcoin och Elon Musk twittrade först tvetydligt, sedan desto tydligare, att man inte kommer att kunna köpa sig en Tesla med Bitcoin, vilket man först spekulerade i. Både Musk och Kina har tydligen tillräckligt stora ekonomier för att hota en kryptovaluta, men frågan är om skadan består på lång sikt.

Vad kan man förvänta sig?

Ekonomi är ingen exakt vetenskap, och det finns ingen som egentligen kan teoretisera sig fram till en sanning om vad som kommer att ske inom världsekonomin under de närmsta åren. Som vi lärt oss under 2020 kan otroligt dramatiska omvälvningar sätta hela världen ur balans på bara ett par dagar, och denna lärdom är något vi alla bör ta med oss när vi investerar för framtiden. Bitcoin är, precis som alla liknande investeringar i form av aktier, fonder och värdepapper, eller för den delen en bostad eller mark, aldrig en säker investering. Det finns tydliga tendenser som pekar på fortsatt uppgång under några år framöver, men det finns precis lika tydliga tecken på att den ekonomiska bubbla av evig tillväxt som vi lever i idag, förr eller senare kommer att spricka.

Ekonomi

Börsen rasar över fem procent

Stockholmsbörsen rasar i måndagens handel. Arkivbild
Foto: Lefteris Pitarakis AP/TT
Ekonomi
Ekonomi Stockholmsbörsen rasar med över fem procent. Ränteoro som späds på med Ukrainakonflikten förklarar måndagens ras, enligt analytiker.
– Det blir som ett självspelande piano, nedgång spär på nedgång, säger Mattias Isakson, strategichef på Swedbank.

OMXS-index har strax efter klockan 16 rasat 5,2 procent och har därmed tappat över 12 procent av sitt värde sedan årsskiftet. Fallet är det största sedan pandemivåren 2020 då Stockholmsbörsen rasade med över fem procent ett otal gånger, allra värst den 12 mars 2020 med jätteraset på över elva procent, enligt statistik från börsens ägare Nasdaq.

Nedgången ligger i linje med kraftiga kursfall på ledande Europabörser, samtidigt som det pekar fortsatt nedåt i terminshandeln inför det att veckans handel på Wall Street inleds.

Mattias Isakson konstaterar att USA-börserna föll mer förra veckan än vad Europa tappade.

– Det är det vi nu får ta del av här.

"Ukraina som lök på laxen"

Det är framför allt tillväxtaktier, högt värderade aktier, som tar den värsta smällen. Bakom den utvecklingen ligger stigande räntor.

– Sedan har vi det spända läget i Ukraina som lök på laxen, säger Isakson.

Och när börsen faller så här markant når index tekniska nivåer där fler säljare vaknar till. Och då hamnar vi i ett läge där nedgång föder nedgång, resonerar Mattias Isakson.

Bland de mest omsatta aktierna i OMXS30-index rasar tungviktare som Atlas Copco och Electrolux med över 5 procent var. Men nedgången är bred, med samtliga 30 aktier i OMXS30 på minus.

Biltillverkaren Volvo Cars och riskkapitalbolaget EQT tillhör dem som tar mest stryk, med ett kursras på över nio procent.

Räntefrossan har eskalerat

Räntefrossan har eskalerat i takt med kraftigt ökad inflation runt om i världen. Den tilltar nu inför onsdagens räntebesked från USA:s centralbank Federal Reserve (Fed), som följs av färska BNP- och inflationstal från USA i slutet av veckan. Fed väntas flagga för en räntehöjning i mars, som blir den första sedan 2018. Marknaden räknar med en serie räntehöjningar efter detta, både i år och nästa år.

Men på lite sikt, närmaste halvåret, tror Mattias Isakson ändå på ett positivt scenario. För egentligen är ekonomin fortsatt stark, bolagen går bra överlag, enligt honom.

– Jag tycker att man ska ha is i magen.

Bitcoin pressas nedåt till 33 600 dollar per bitcoin, den lägsta noteringen sedan sommaren 2021. Samtidigt kretsar världsmarknadspriset på råolja kring 87 dollar per fat – nära den högsta nivån sedan 2014.

Spänning kring Ukraina

Till oron för effekter av räntehöjningar – som särskilt slår mot högt belånade tillväxt- och förvärvsbolag – kommer den geopolitiska spänningen kring Ukraina. Enligt bedömare skulle en rysk invasion kunna leda till kraftigt högre energipriser.

Orosvågen tar fart samtidigt som rapportsäsongen sätter i gång på allvar i veckan, med tunga rapporter från flera teknikbjässar på Nasdaqbörsen, däribland Apple, Microsoft och Tesla.

Även i Stockholm kommer flera tunga bokslut under veckan, bland annat från Ericsson, SEB och AB Volvo.

FAKTA

Fakta: Börsfall vi minns

Under 2000-talet har Stockholmsbörsen fallit med mer än fyra procent eller mer 39 gånger.

Största raset någonsin i modern historia noterades 12 mars 2020, ner 11,1 procent, följt av 29 oktober 1987, minus 9,1 procent, och 27 juni 2016, ner 7,7 procent dagen efter britterna folkomröstat sig ur EU.

Senast börsen rasade över fyra procent var 11 juni 2020, ner 4,6 procent.

Tidigare i år, alltså bara sedan årsskiftet, har börsen fallit mer än två procent vid tre tillfällen.

Källa: Nasdaq

Ekonomi

TT-FLASH: Börsen rasar över 5 procent

Ekonomi
Ekonomi Stockholmsbörsen rasar med över 5 procent. Oro för högre räntor och Ukrainakrisen ligger bakom kursfallet.

Skåne

Polisen varnar för sms-bedrägerier

Skåne
Skåne Polisen uppmanar de som fått smsen att inte svara på dem och att anmäla händelsen.

”Vi misstänker bedrägligt beteende på ditt konto, vänligen kontakta spärrservice”, är text i sms som många skåningar nu fått och kontaktat polisen om. Därefter uppmanas mottagaren att ringa ett telefonnummer.

Polisen varnar nu för smsen, som är bedrägeriförsök där bedragarna försöker vilseleda mottagaren för att få vinning. Varken polis, bank eller kreditinstitut skickar ut sms på det sättet om det sker något märkligt på ens konto.

Den som får ett liknande sms uppmanas att inte ringa telefonnumret eller svara på smset utan istället anmäla det till polisen på 114 14.

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL