Sam­ver­kan är kom­mun­mo­dellen

Kommer kom­munerna att klara fram­tiden? Inte minst kom­munernas egen or­ga­ni­sa­tion SKL oroas över att kost­naderna ökar snabbare än skat­te­in­täkterna.
Kom­munernas fram­tid tas upp av SNS Kon­junk­tur­råd i sin års­rap­port. Den van­liga dys­ter­heten är inte så fram­trä­dan­de och nå­gon rev­o­lu­tion fö­re­språkas inte i rap­porten.
De tre fors­ka­rna i rådet har kon­cen­trerat sig på de två do­mi­ne­ran­de sek­torerna i kom­munernas verk­sam­het – sko­lan och äld­re­om­sorgen. Båda över­togs av kom­munerna i bör­jan av 1990-talet då sko­lan kom­mu­na­li­serades och då kom­munerna fick hel­hets­an­svaret för alla pen­sio­närer ge­nom Ädel-re­formen.

SNS-rådet kan avliva myten att sko­lan blivit så myc­ket säm­re på grund av kom­mu­na­li­se­ringen. Re­sul­taten i sko­lan hade börjat gå ned re­dan in­nan, och större skill­nader mel­lan kom­muner blev det inte hel­ler till följd av kom­mu­na­li­se­ringen, en­ligt ut­vär­der­ingar som gjorts.
Äld­re­om­sorgen är de flesta nöjda med. Någ­ra tyd­liga skill­nader mel­lan olika kom­mun­grupper finns inte. Det finns allt­så inget som säger att större kom­muner sköter äld­re­om­sorgen – el­ler sko­lan – bättre.
Kom­mun­sam­man­slag­ningar är inte lös­ningen på kom­munernas pro­blem slår rådet fast. Risken är ökad by­rå­kra­ti­se­ing och att ”kon­kur­rens” mel­lan kom­muner vil­ken kan ut­veckla verk­sam­heterna ute­blir.
Rådet hän­visar ock­så till ut­vär­der­ingar av kom­mun­sam­man­slag­ningar i andra länder, som Danmark och Ne­der­län­der­na. Stor­drifts­för­de­lar saknas näs­tan helt.

Istäl­let fö­re­språkar rådet, på goda grunder, ökad sam­ver­kan mel­lan kom­muner. Ny lag­stift­ning från förar året har ökat möj­lig­heterna. Re­dan finns det över 100 kom­mun­för­bund, 114 ge­men­samma nämnder och cir­ka 180 ge­men­samma bo­lag, där kom­muner sam­verkar om olika frå­gor. Det handlar inte säl­lan om tek­niska verk­sam­heter som vat­ten och av­falls­han­ter­ing, men ock­så om so­ci­ala frå­gor som överfömyndarverksamhet el­ler hem för barn och ung­domar i be­hov av stöd.
Rådet avvisar riktade stats­bi­drag, som ökade i an­tal oer­hört un­der den för­ra rege­ringen. En­bart Skol­ver­ket han­terar ett 70-tal sådana. De för­svårar lång­sik­tig pla­ne­ring, in­ne­bär om­fat­tan­de ad­mi­ni­stra­tion och ger fel­ak­tiga in­ci­ta­ment. Den nya rege­ringen bör snarast ta bort de flesta el­ler alla, på så­väl sko­lans som andra om­rå­den. Styr­ning bör hell­re ske med lag­stift­ning, tycker rådet.

En tan­ke från rådet är att in­föra en asym­me­trisk mo­dell, där mind­re kom­muner inte har sam­ma an­svars­om­rå­den som större. Sko­lan tas som ex­em­pel.
Men det skulle ris­kera att leda till skol­ned­lägg­ningar i mind­re kom­muner utan möj­lig­het för de be­rörda att på­verka. Före kom­mu­na­li­se­ringen fick inte mind­re kom­muner ordna gym­na­sie­ut­bild­ning utan stat­liga läns­skol­nämndernas till­stånd, vilket ledde till bru­tal ojäm­lik­het i möj­lig­heten att gå gym­na­si­et. Den vore fel att gå den vägen. Sam­ver­kan mel­lan kom­muner för att för­bättra led­ning och styr­ning är bättre.
Där­emot kan gär­na staten ta över till­syns- och till­stånds­upp­gifter, som skett med djur­skydds­till­synen.
Men kom­munerna klarar sig nog bra, om staten minskar de­talj­styr­ningen och ger bättre ge­ne­rellt stöd.

Dagens fråga

Ska du fira jul hemma?

Loading ... Loading ...