Scenografen Helle Damgård visar modellen till scenrummet i oscar Liljas försvinnande. Foto: Gunilla Wedding
Sara Bergmark Elfgren (till höger) på sin första kollationerng. Till vänster föreställningens regissör Sara Cronberg. Foto: Gunilla Wedding
Här kan man få en aning om hur pjäsens kostymer ska se ut. Foto: Gunilla wedding
Regissören och Unga teaterns konstnärlige ledare Sara Cronberg. Foto: Gunilla Wedding
Helle Damgård visar kostymerna för skådespelarna och alla andra som deltog under kollationeringen. Foto: Gunilla Wedding

En vampyrsaga tar form på scen

Scen Den 9 mars är det premiär för den nyskrivna pjäsen Oscar Liljas försvinnande på Hipp. I våras var jag med när regissören Sara Cronberg och pjäsförfattaren Sara Bergmark träffades och blev sugen på att följa arbetat fram till premiären. Första nedslaget blev förra veckans kollationering.

I seriens nästa del möter vi scenkonstkompaniet Bombina Bombast och får veta mer om hur de arbetar med det visuella materialet i Oscar Liljas försvinnande. Publiceras i början av februari.

En annorlunda vampyrsaga. Det vill författaren Sara Bergmark Elfgren, känd för Engelsforstrilogin, berätta i sin första pjäs, Oscar Liljas försvinnande, som hon skrivit direkt för Unga Teatern i Malmö. Förra veckan var det kollationering med hela teaterteamet på plats och det stod klart att det här är en föreställning som också blir annorlunda till formen.
– Vad vi vill visa i scenrummet är inte bara det vi ser och det som sägs utan också det man minns, avslöjar regissören Sara Cronberg.

I Malmö stadsteaters stora mötesrum på Stadt Hamburggatan i Malmö är det fullt med folk både runt det stora bordet i mitten och på stolar längs väggarna. På plats är alla som är inblandade i uppsättningen av Oscar Liljas försvinnande – skådespelare, regissör, scenograf, kompositör, ljud- och ljusansvariga, representanter från referensgruppen och pr-ansvariga. Och så klart pjäsförfattaren Sara Bergmark Elfgren som är på sin allra första kollationering.
– Det är så roligt att vara här, säger hon med ett lyckligt leende och berättar att hon, liksom pjäsens huvudpersoner, var ung på 90-talet.
– Precis som dem hade jag stora drömmar, både om att skriva och om teater. Och så var jag fascinerad av vampyrer.

Allt det här finns med i Oscar Liljas försvinnande där fyra ungdomar med konstnärsdrömmar möts på en folkhögskola på 90-talet. Skolan ligger på landet, i en skog och ännu längre in i skogen finns en herrgård där den kände poeten Oscar Lilja bor. Ungdomarna lär känna honom, han påverkar deras konstnärsskap, en tragisk händelse inträffar och i nutid återvänder de för att minnas vad det egentligen var som hände.
– Jag ville berätta en annorlunda vampyrsaga och när jag och Sara (Cronberg, reds. anm.) pratade kom vi bland annat in på det här med konstnären som vampyr, som en person som suger ut andra, berättar hon och ger en antydan om vad vi kan förvänta oss av handlingen.

Sara Cronberg berättar att det första hon gjorde när hon blev chef för Unga Teatern var att kontakta Sara Bergmark Elfgren
– Det har alltid fascinerat mig med andra världar och när jag kontaktade Sara visade det sig att vi brann för samma saker. Vad vi vill här är att göra något för unga, vi vill skapa konst som inte är uppfostrande och som visar på andra dimensioner. Vad gäller formen så vill vi i scenrummet visa inte bara det vi ser och det som sägs utan också det man minns. Det visar vi genom film, musik, ljud, ljus och vi arbetar med rummet på ett annorlunda sätt, med flera lager film.
– Det här är mycket av ett experiment, lägger hon stolt till.

Fyra unga skådespelare står på scen i Oscar Liljas försvinnande – Alexander Abdahlla, Lilja Fredrikson, Ana Stanisic och Philip Lithner. De spelar de fyra ungdomarna i ett helt svart scenrum som skapats av scenografen Helle Damgård som också är ansvarig för kostymerna. Med sig till kollationeringen har Helle både en modell av sitt scenrum och skisser av kostymerna.
– Det här har varit en lång resa, konsterar hon utan att se det minsta trött ut. Jag ville skapa en riktig black box, ett helt svart rum där minnen kan visas och där den där herrgården som vi så småningom kommer in i uppstår efter hand. Här finns också en skog och en brand som blir visuella på olika sätt. Det här har varit väldigt spännande. Jag har aldrig förr gjort ett helt svart rum som sedan ska fyllas av andra.

Några av dem som arbetar för att fylla Helle Damgårds svarta rum är Stefan och Emma Stanisic från scenkonstkompaniet Bombina Bombast. De gör alla föreställningens videoprojektioner och filmer.
– Vi har filmat jättemycket och har sanslöst mycket material, berättar Stefan Stanisic.
På en vit duk visar han bilder på en dimmig och vintrig skog och på ett övergivet hus från 1800-talet som använts och inspirerat filmmaterialet mycket.
– Inför det här pratade vi mycket om hur ett minne är och hur vi kan förstärka det som personerna på scen minns, säger han.

Även kompositören Toni Martin Dobrzanski har arbetat med minnen.
– När skådespelarna är på scen kan man säga att det finns olika rum de är i – ett minnesrum, ett rum som är verkligheten och ett rum som är de dödas rum. Jag har jobbat med musik som ska förstärka vilka rum de befinner sig i. Det blir en del otäck musik men också 90-tal à la Joy Division och så mer festmusik. Sedan har jag också jobbat med minnen som ljudeffekter – fåglar som lyfter, en gardin som fladdrar. Just nu försöker jag hitta hur en vampyr låter.

Oscar Liljas försvinnande är en pjäs för en publik från 15 år och uppåt och för skolklasser som ser den ska det finnas ett pedagogiskt material. Det tas fram på ett nytt sätt genom en studiecirkel med ungdomar på Garaget i Malmö.
– Det här materialet skulle inte vara moraliskt utan mer en möjlighet till förfdjupning runt pjäsen, säger Anna Hellerstedt. I vår studiecirkel, Liljorna, följer vi produktionen och fördjupar oss och det vi får fram blir det pedagogiska materialet.

Den 9 mars är det premiär för Oscar Liljas försvinnande och innan dess ska alla pusselbitar som presenteras på kollationeringen fogas ihop till en helhet. På plats på kollationeringen var också Malmö stadsteaters chef Kitte Wagner som slår fast att om man har haft en stark säsong då ska man våga satsa och göra nytt.
– Man ska experimentera och satsa på både form och innehåll, säger hon bestämt. I Oscar Liljas försvinnande har vi en helt ny text, nya skådespelare och det här känns väldigt speciellet för mig. Jag stolt och mycket nyfiken på hur det ska bli.

I seriens nästa del möter vi scenkonstkompaniet Bombina Bombast och får veta mer om hur de arbetar med det visuella materialet i Oscar Liljas försvinnande. Publiceras i början av februari.