Med Jamåhonleva (Albert Bonniers) har Anders Roslund har skrivit sin andra Ewert Grens deckare på egen hand och även om jag ibland saknar den riktigt tydligt politiska agenda från de tidigaste Roslund & Hellström-böckerna som till exempel Box 21, Flickan under gatan och Två soldater så är det här samtidigt en av seriens bästa böcker. Inte minst för den snygga kompositionen där historien bildar en slags ödesbestämd cirkel och låter slut och början mötas. Det låter kanske kryptiskt men mer vill jag inte avslöja just där.