Pontus Törnqvist upptäcte stärkelsens användbara egenskaper av en slump. Foto: Marcus Andersson
Nu handlar arbetet mest om att skapa en industriell process för uppfinningen.
Stärkelse och vatten kokas ihop.
Pontus Törnqvist vann James Dyson Award för sin innovation.
Besticken löses snabbt upp i naturen.

Han vill ersätta plasten – med helt vanlig potatis

På landet Ett misstag ledde studenten Pontus Törnqvist till en upptäckt som väckt stort intresse, gett en prestigefylld utmärkelse och kanske kan minska vårt plastberoende på sikt. Han tillverkar engångsbestick med potatisstärkelse som bas.

Plastbesticken som bland annat används av många snabbmatskedjor har en livslängd på 450 år, men används bara i 20 minuter. Det var den skevheten som fick LTH-studenten Pontus Törnqvist att börja experimentera på sitt studentrum för att tillverka mer miljövänliga bestick.
– Min första idé var att använda sjögräs och för att binda ihop materialet tillförde jag stärkelse från potatis. Men så råkade jag spilla ut lite av stärkelsen och när jag några timmar senare kom tillbaka så hade den förvandlats till en plastliknande film på bordsytan. Jag förstod nästan direkt att det var detta jag skulle arbeta vidare med.

Experimentet var en del av Pontus Törnqvists examensarbete på industridesignprogrammet på LTH. Han fortsatte med att testa olika tjocklek och olika processer för att göra materialet så väl lämpat som möjligt för att göra just bestick.
– Materialet påminner väldigt mycket om plast i textur och egenskaper, men om man lägger det i vatten så löses det upp efter en stund. Det är det som gör det så intressant eftersom det är totalt ofarligt för naturen, förklarar Pontus Törnqvist.
Arbetet med potatisbesticken – produkten är döpt till potato plastic – gav Pontus Törnqvist förstapriset i den svenska upplagan av tävlingen James Dyson Award. Förutom 22 000 kronor i prispengar innebar utmärkelsen dessutom att han under hösten har fått tillfälle att jobba med sin innovation på en praktikplats på Material design lab i Köpenhamn.

– Jag har fått tillfälle att utveckla produkten vidare, bland annat genom att tillföra ämnet glycerol som utvinns ur olika växter. Det har gjort materialet mycket mer flexibelt, säger Pontus Törnqvist.
Rent konkret går tillverkningen till så att ingredienserna blandas och värms upp till en trögflytande massa som sedan bres ut i en form. När vattnet avdunstar i en ugn så bildas ett torrt material. Genom ångning blir materialet formbart så att man exempelvis kan stansa ut bestick ur det.
– Allt är fortfarande under utveckling, men jag har gjort bestick som det går alldeles utmärkt att äta med. Nu arbetar jag vidare för att omsätta den här kunskapen i en industriell process, så att det blir möjligt att tillverka besticken i större skala.
En inte oviktig aspekt av uppfinningen är att stora mängder potatis idag aldrig når butikshyllorna eftersom de är missfärgade eller på andra sätt inte håller måttet. Potatisodlare som Pontus Törnqvist har varit i kontakt med uppger att mellan 5 och 20 procent av skörden kasseras av de här anledningarna.
Potato plastic har väckt stor uppmärksamhet och han har haft kontakt med ett antal olika företag som är nyfikna på produkten. I takt med att allt fler länder överväger förbud mot plastbestick växer givetvis marknadens intresse för att hitta alternativ.

– Min dröm är att potato plastic ska vara i produktion inom tio år, men också att jag har utvecklat produkten vidare så att det går att använda andra former av stärkelse, från andra grödor. Det skulle öka potentialen ytterligare, avslutar Pontus Törnqvist.

Dagens fråga

Det ser ut som att det blir en regnig midsommar. Bryr du dig?

Loading ... Loading ...

Nyhetsbrev