Kultur

Skånsk stödkonsert i punkens tecken

Kerry Bomb, sångerska i The Headlines, och gitarristen Jake Lundtofte.Foto: Ralph Bretzer
Artikel Kultur och Nöje The Headlines, Existenz, VA Rocks och Herr Gårman intar Babelpå fredag.

Inspiration till stödkonserten kom sig bland annat från Musikhjälpen.

– De gör ju verkligen något rejält. Inom punk och rock är det mycket så att texterna betyder något. Istället för att sjunga ”I love you” tar man upp aktuella samhällsproblem. Men det är väldigt få band och musiker som verkligen gör någonting. Och tittar man lokalt, vem har det tuffast? Jag vet att det finns stora problem i världen men om man tittar i till exempel Malmö så är hemlöshet ett stort problem. Och en stor del är ensamkommande flyktingbarn till exempel. Det är förjävligt. Man blir helt knäckt om man läser Stadsmissionens senaste rapport. En stor del är också pensionärer. Det är ett akut lokalt problem. Det ligger helt i linje med att spela musik där man har ett budskap.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Gripna släpps i Belarus – rapporter om tortyr

Bilarbetare i en demonstration i Minsk på fredagen.
Bilarbetare i en demonstration i Minsk på fredagen.
Foto: Sergej Grits/AP/TT
Utrikes
Utrikes Stora skaror demonstranter har släppts efter protesterna mot valet i Belarus. Många vittnar om misshandel och tortyr.
Samtidigt manar Lukasjenkos utmanare i valet, Svetlana Tichanovskaja, till fortsatta protester.

– Belarusier kommer aldrig att vilja fortsätta leva med den tidigare regeringen. Majoriteten tror inte på hans seger, säger Svetlana Tichanovskaja i ett videouttalande, enligt nyhetsbyrån AFP.

Hon uppmuntrar även borgmästare i alla landets städer att anordna manifestationer under helgen. Tichanovskaja lämnade landet för Litauen i tisdags.

Under natten till fredagen kom det överraskande beskedet om att alla som gripits i samband med demonstrationerna ska släppas.

Hur många det kan handla om är högst oklart. Tidigare har siffror så höga som uppemot 7 000 gripna nämnts. Men talesmän för myndigheter i Minsk sade i samband med nattens besked att det handlar om ungefär 1 000 personer. Under fredagen sade regimen i stället att det är 2 000 som återfått friheten.

Sexuellt våld

Nyhetsbyrån AFP:s utsända i Minsk bekräftar stora skaror frigivna. Men de har skräckfyllda vittnesmål om dygnen som inlåsta.

– De brände mina händer med cigaretter, säger exempelvis 25-årige Maxim Dovtjenko, som säger sig ha tagits av polis trots att han inte ens deltog i någon demonstration.

Även Alesia Rudnik, analytiker på den Minskbaserade tankesmedjan Center for new ideas och ordförande för föreningen Sveriges belarusier, säger att det rapporteras om tortyr från arresten.

– Det är mycket tortyr som pågår i fängelserna. Det har rapporterats om våld och sexuellt våld som också bekräftats av sjukhus, säger hon.

Påtryckningar

Regimens eftergift kom efter intensiva internationella påtryckningar. Även inom landet har protesterna bara vuxit efter återvalet av sittande president Aleksandr Lukasjenko som enligt valkommissionen fick 80 procent i söndagens val.

De landsomfattande protesterna och strejkerna väntas fortsätta på fredagen och över helgen.

– Det är tusentals människor ute på gatorna, det verkligen myllrar av folk, säger Inga Näslund, programansvarig för Östeuropa på Palmecentret, och poängterar att folk fortfarande vågar vara ute trots att många grips.

En annan sak som är tydligt är de landsomfattande strejkerna.

– I dag ska tunnelbanan i Minsk stå stilla, säger Inga Näslund och lägger till att landets internet kommer och går – men att telefonnätet i landet fungerar.

– Så fort internet fungerar lägger demonstranter upp bilder och rapporter på sociala medier, säger hon.

Bett om ursäkt

Utländska observatörer bedömer att inget val i landet har varit fritt och rättvist sedan självständigheten från Sovjetunionen 1991.

Inrikesminister Jurij Karajev har delvis bett om ursäkt för våldet under demonstrationerna.

– Jag tar ansvar och ber om ursäkt för de som slumpmässigt skadats under protesterna, sade han i statlig tv.

Troy Enekvist/TT

Henrik Samuelsson/TT

Ekonomi

Finländsk ekonomi klarade krisen bättre

BNP-utvecklingen sjönk under andra kvartalet 2020 jämfört med första i många länder.
BNP-utvecklingen sjönk under andra kvartalet 2020 jämfört med första i många länder.
Foto: Ingela Landström/TT
Ekonomi
Ekonomi Finlands ekonomi har klarat covidkrisen bättre än den svenska. Trots att finländarna har stängt ned sitt samhälle i större utsträckning.
– Jag är förvånad över Finland, att det inte blev ett större fall, säger Robert Bergqvist, chefsekonom på SEB.

Det går inte att prata om någon vinnare i det här läget, anser Robert Bergqvist. Snarare går det att peka på olika grader på förlorarskalan och för de flesta länder handlar det om historiska BNP-ras som noterats.

I Danmark sjönk bruttonationalprodukten (BNP) 7,4 procent under andra kvartalet, jämfört med det första. För Finlands del blev fallet 3,2 procent. I förra veckan kom siffran för Sverige – minus 8,6 procent.

– Om någon vecka får vi in Norge. Då har vi sista pusselbiten för de nordiska länderna. Men det ser ut som de nordiska länderna har klarat sig bättre än övriga Europa, säger Robert Bergqvist.

Senare i augusti kommer även siffror för Island.

Finland sticker ut

Det stöts och blöts huruvida den svenska mer öppna strategin har varit bättre för ekonomin än de mer långtgående nedstängningarna av samhällena som gjordes i grannländerna. För Sveriges del pekas exportberoendet ut som en förklaring till det historiska raset.

Robert Bergqvist tycker dock inte att det är relevant att stirra sig blind på enbart andra kvartalet.

– Det är nästan bättre att titta över två kvartal. Då hamnar Sverige och Danmark ganska nära varandra. Vad gäller Finland har jag svårt att peka på varför fallet blev så begränsat. Nu blev det drygt tre procent fall på kvartalet men de gick tidigare in i recessionen.

– Finland sticker ut. Det man har pratat om är att man har haft en högre beredskap på att ställa om.

Totalt sett under första halvåret föll Finlands BNP med runt 5 procent och Danmarks ekonomi krympte omkring 9 procent. För Sverige, som hade en svag tillväxt under första kvartalet, blev fallet runt 8,5 procent jämfört med BNP-nivån vid årsskiftet.

– Min bild är att ekonomierna träffades som hårdast i månadsskiftet mars/april. Vissa länder såg effekter redan under första kvartalet och för andra kom det först i april, säger Bergqvist.

Bättre än EU

Jämfört med EU där BNP föll med 15 procent under första halvåret har de nordiska länderna klarat sig betydligt bättre. En mer diversifierad industristruktur och ett mindre beroende av tjänstesektorn och turismsektorn är en del av förklaringen, enligt Bergqvist. Han tror också att det spelar in att de nordiska länderna har kommit längre i digitaliseringen än många andra länder i Europa.

Samtidigt påpekar han, som många andra, att det är tidigt att göra jämförelser då de data som kommer nu ännu är att se som preliminär.

– Statistikbyråer världen över varnar för hur svårt det är att mäta vad som faktiskt händer i våra ekonomier. Vi vet inte vad slutfacit kommer att bli, säger Robert Bergqvist.

Helena Wande/TT

Information från danska Sundhedsstyrelsen på en busshållplats vid Rådhusplatsen i Köpenhamn i samband med att Danmark i slutet av april åter började öppna samhället.
Information från danska Sundhedsstyrelsen på en busshållplats vid Rådhusplatsen i Köpenhamn i samband med att Danmark i slutet av april åter började öppna samhället.
Foto: Johan Nilsson/TT

FAKTA

Fakta: BNP-utvecklingen under andra kvartalet

Utveckling i procent jämfört med första kvartalet 2020.

Danmark –7,4

Finland –3,2

Sverige –8,6

Spanien –18,5

Italien –12,4

Frankrike – 13,8

Tyskland – 10,1

EU-länderna samlat –11,7

Euroländerna –12,1

Storbritannien –20,4

USA –9,5

Källa: Eurostat

Inrikes

Polisen vill ha tips från Karlskrona skärgård

Robert Loeffel, presstalesman vid polisen. Arkivbild.
Robert Loeffel, presstalesman vid polisen. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes Sedan den 25 juli är en man i Blekinge försvunnen – polisen tror att han utsatts för människorov. Nu söker polisen kontakt med alla som rörde sig i Karlskronas skärgård söndagen den 26 juli.

Uppmaningen gäller alla som gjort observationer till sjöss den dagen, från tidig morgon till sen kväll i hela Karlskrona skärgård, oavsett om man sett något misstänkt eller inte, skriver Kvällsposten.

– Det är viktigt att också de som inte sett något kontaktar oss. Det är en lite annorlunda åtgärd, men utredarna har övervägt detta noga och säger att de är behjälpta av detta, säger polisens presstalesperson Robert Loeffel till TT.

Polis och åklagare har fortfarande förhoppningar om att den försvunne mannen, som är i 55-årsåldern, ska vara vid liv och ett intensivt sökande pågår.

– Vi jobbar vidare vitt och brett och på många platser, inte bara i skärgården, säger Loeffel.

Polisen har också gått ut med bild på mannen och efterfrågar särskilt tips om en mindre bohusjolle, en knappt sex meter lång båt, som tros ha en avgörande betydelse för utredningen.

Två män, 21 och 22 år gamla, sitter häktade för misstänkt människorov. Båda nekar till brott. En av dem omhäktades av Blekinge tingsrätt under förmiddagen och för den andre väntar omhäktningsförhandling under eftermiddagen.

Inrikes

Antiken och Bibeln kvar i ny kursplan

Mer fakta och mindre analys för yngre elever i de nya kursplanerna, berättar utbildningsminister Anna Ekström (S).
Mer fakta och mindre analys för yngre elever i de nya kursplanerna, berättar utbildningsminister Anna Ekström (S).
Foto: Jonas Ekstömer/TT
Inrikes
Inrikes Antikens historia, nationalsången och Bibeln står kvar i skolans kursplaner, efter regeringens beslut om nya kurs- och ämnesplaner. Men för att få plats med allt utreds nu fler undervisningstimmar.

När Skolverket förra året kom med förslag om att dumpa till exempel antikens historia i de nya kursplanerna blev kritiken massiv, och myndigheten ändrade sig. När regeringen nu klubbat igenom nya kursplaner för grundskolan och ämnesplaner för gymnasieskolan finns antiken kvar, försäkrar utbildningsminister Anna Ekström (S).

– Det är viktigt att vi har en kunskap om de landvinningar och förutsättningar som vi har för dagens samhälle som uppstod redan under antik tid, säger hon.

Lärarkåren behöver dock inte kursplaner som är alltför detaljerade, anser Johanna Jaara Åstrand som är ordförande för Lärarförbundet och nämner nationalsången som exempel.

– Det viktigaste är inte att det står svart på vitt i styrdokumenten. Lärare kan själva omsätta vilka olika typer av musikstycken och sånger som är bra att kunna som svenska samhällsmedborgare utan att få det skrivna på näsan, säger hon.

Inte mindre lov

Men medan skolans kursplaner allt eftersom fylls på med nytt innehåll uppstår "stoffträngsel" när inte lika mycket tas bort. En del innehåll har strukits, och som exempel nämner Ekström skrivningar om entreprenörskap i samhällskunskap och repetition från grundskolan i gymnasiematematik.

Men Skolverket har också fått uppdraget att se över timplanerna.

– För att se om det är något ämne som behöver fler timmar för att klara av allt det man ska lära sig, säger Anna Ekström.

TT: Innebär det mindre lov?

– Nej. Så långt vill jag inte dra det.

TT: Hur ska det gå till? Blir skoldagarna längre?

– Det är upp till Skolverket att komma med förslag.

Men fler undervisningstimmar kommer inte vara möjliga samtidigt som lärarbristen är ett faktum, menar Lärarnas riksförbund som är kritisk till Skolverkets uppdrag att se över timplanerna.

– Det finns bara ett visst antal lärare att tillgå och då är risken att de får jobba mer och får sämre arbetsmiljö, säger Svante Tideman, vice ordförande för Lärarnas riksförbund.

Fakta och analys

En stor del av förändringarna handlar om faktakunskaper. Kritiker har hävdat att skolan i dag kräver allt för mycket analysförmåga av barn, på bekostnad av bildning och kunskap.

I de nya kursplanerna som träder i kraft den 1 juli 2021 står fakta framför analys för de yngre eleverna.

– Vi ökar betydelsen av fakta när barnen är små och i takt med att barnen blir äldre, mognare och lär sig mer ökar vi kraven på analys, säger Anna Ekström.

TT: Är fakta viktigare än analys?

– Faktakunskaper utan analys vill jag inte ha och jag vill inte heller ha analys utan faktakunskaper. Båda har sin plats i svenska skolan.

Både Lärarförbundet och Lärarnas riksförbund välkomnar förändringarna.

– Det är helt rätt tänkt och denna typ av förändringar har vi föreslagit, säger Svante Tideman, vice ordförande för Lärarnas riksförbund.

Erik Nilsson/TT

Bibeln tas inte bort från läro- och kursplanerna. Arkivbild.
Bibeln tas inte bort från läro- och kursplanerna. Arkivbild.
Foto: Hasse Holmberg

Sport

VM kan flyttas: "Behöver följa utvecklingen"

Massprotester i Minsk. Oroligheterna i landet kan leda till en flytt av ishockey-VM.
Massprotester i Minsk. Oroligheterna i landet kan leda till en flytt av ishockey-VM.
Foto: Sergei Grits/AP/TT
Sport
Sport Oroligheterna och det politiska läget i Belarus kan tvinga fram en flytt av nästa års ishockey-VM.
Just nu avvaktar det Internationella ishockeyförbundet (IIHF).
– Jag hade ett samtal med René Fasel (IIHF-basen) i går kväll där det konstaterades att vi behöver följa utvecklingen, säger Svenska ishockeyförbundets ordförande Anders Larsson.

Nästa års ishockey-VM för herrar ska samarrangeras mellan huvudarrangören Belarus (Minsk) och Lettland (Riga) och turneringen spelas den 21 maj-6 juni.

Sverige spelar sina matcher i Minsk.

Men efter valet i söndags, där presidenten Aleksandr Lukasjenko omvaldes med stor majoritet, kom snabbt anklagelser om valfusk och omfattande demonstrationer har slagits ned våldsamt. Runt 7 000 demonstranter har arresterats och när 1 000 av dem släpptes under fredagen kom vittnesmål om tortyr och misshandel.

"Känns inte bra"

Oppositionsledaren Svetlana Tichanovskaja uppmanar till fortsatta protester.

– Det är klart att jag som ordförande och vi i förbundet följer utvecklingen via det som rapporteras i media. Flera av de inslag som har skildrats här i Sverige beskriver ju en bild som inte alls känns bra. Sedan tror jag med det sagt att det är viktigt att vi som ishockeyförbund ser till vår roll och det är att fokusera på ishockeyn, säger Anders Larsson och fortsätter:

– Vi har ju samarbeten med många olika nationer hockeymässigt, men när det handlar om den politiska dimensionen och aspekten så följer vi riktlinjer från vårt internationella förbund och vår regering. Vi som hockeyförbund bedriver ingen utrikespolitik.

Belarus/Lettland röstades i kamp med Finland fram som arrangör i samband med IIHF-kongressen 2017. Det är bara sex år sedan Belarus, som brukar kallas Europas sista diktatur, arrangerade sitt senaste VM och det föregicks av omfattande protester internationellt.

Lettland kan hoppa av

TT: Går det att rättfärdiga ett VM i Belarus med det som händer där nu?

– De här diskussionerna kommer ju upp i samband med stora evenemang och en lärdom och erfarenhet från många andra stora internationella evenemang är att idrotten på plats kan sätta ljuset på många frågor och betyda mycket både för öppenhet och demokrati, säger Larsson.

De närmaste två veckorna ska IIHF följa händelseutvecklingen i Belarus, men enligt den ryska nyhetsbyrån Tass vill Lettlands statsminister Krisjanis Karins redan nu hoppa av samarrangemanget.

– Jag tror att händelserna i Belarus dramatiskt förändrar situationen. Nu ser jag inte hur vi som land kan organisera VM tillsammans med Belarus, säger Karins till TV-kanalen LTV7.

Anders Larsson ser problem framför sig om Lettland hoppar av:

– Vi vet alla hur stort ett VM-arrangemang är och när vi befinner oss mindre än ett år före planeringsmässigt så vore det problematiskt. Men jag har stort förtroende för att IIHF kan hantera den situationen.

Förra säsongens herr-VM, som skulle ha spelats i Schweiz, ställdes in på grund av coronapandemin.

Göran Sundberg/TT

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Privatlån.com

3 unika saker du kan använda ett blancolån till

Privatlån.com Många väljer att använda ett blancolån som ett billån eller för att samla mindre lån och krediter. Som mest kan du låna 600 000 kronor, men du kan även låna så lite som 5 000 - 10 000 kronor.

Eftersom blancolån saknar krav på säkerhet kan pengarna användas till precis vad som helst. Du kan dessutom justera lånets löptid för att hitta en månadskostnad som passar din ekonomi, vilket innebär att du kan ha råd med det mesta.

Det finns många användningsområden för denna låneform. Nedan ska vi titta närmare på tre lite mer ovanliga saker som du kan finansiera med hjälp av ett blancolån.

Köp din drömhäst

Att köpa häst är inte billigt, många gånger kostar dessa fyrbenta djur tiotusentals kronor. Har man inte sparat ihop under en längre tid kan det vara svårt att ha råd. Samtidigt vill du kanske vänta allt för länge med att köpa, särskilt inte om du råkar hitta drömhästen till salu.

Genom att ta ett blancolån kan du betala för hästen direkt och sedan dela upp betalningen i en takt som passar din ekonomi. På så sätt slipper du allt för stora påfrestningar på din ekonomi. Du kan dessutom låna lite mer om du till exempel behöver köpa till lite ny utrustning.

Res på semester till tropikerna

Många är de som drömmer sig bort till varmare breddgrader, inte minst när vintermörkret smyger sig på. Att besöka tropiska öar med kritvita stränder kan dock vara kostsamt och att finansiera hela familjeresan med eget sparkapital kan kännas i plånboken.

Även här kan ett blancolån vara ett bra alternativ. Eftersom du kan lägga upp blancolån under flera års tid kan du låna till resan och samtidigt få en mer hanterbar månadskostnad.

Eftersom de flesta blancolån betalas ut inom 1 till 2 dagar - vissa kan till och med betalas ut samma dag - kan du dessutom slå till på resan direkt utan att riskera att priset höjs.

Investera i ny hemelektronik

Behöver du byta ut hemmets TV? Eller kanske är det hög tid att köpa en ny dator? Hemelektronik är ofta dyrt och kan var svårt att finansiera utan att spara ihop under en längre tid. Då kan du med hjälp av ett blancolån delbetala inköpet under en längre tid istället för att behöva ta av ditt sparande.

Blancolån har en relativt låg ränta, särskilt om du har en god kreditvärdighet, vilket kan göra lånet till ett prisvärt alternativ till delbetalning i butik. Du kan dessutom lösa delar eller hela lånet i förtid om du har möjlighet och komma undan ännu billigare.

Eslöv

Anmäls för djurplågeri

En ung katt.
Katten på bilden är inte den katt som ska ha utsatts.
Foto: Vadim Ghirda
Eslöv
Eslöv Enligt en polisanmälan ska en åttioårig man ha kastat omkring med sin katt.

Polisen i Eslöv har tagit emot en polisanmälan som gör gällande att en åttioårig man ska ha kastat omkring med sin katt. Detta ska ha skett vid upprepade tillfällen i Eslöv. På så vis ska katten fått utstå onödigt lidande.

Ekonomi

LO klubbar fortsatta las-förhandlingar

Nyvalda LO-ordföranden Susanna Gideonsson och Torbjörn Johansson, avtalssekreterare. Arkivbild.
Nyvalda LO-ordföranden Susanna Gideonsson och Torbjörn Johansson, avtalssekreterare. Arkivbild.
Foto: Anders Wiklund/TT
Ekonomi
Ekonomi

Saklig grund vid uppsägningar är heligt och inte förhandlingsbart. LO-styrelsens mjukare linje gentemot de tidigare kritiska förbunden köptes rakt av utan debatt vid LO:s digitala representantskap.

Samtidigt beslutades, också det utan debatt, att de fortsatta förhandlingarna med arbetsgivarna kring anställningsskydd ska ske mer öppet och att ett eventuellt förhandlingsresultat måste få 60 procents godkännande av ett nytt representantskap, LO:s högsta demokratiskt beslutande organ mellan kongresserna.

Ekonomi

Astra Zeneca får vaccinavtal med EU

Tester av det potentiella covid-19-vaccinet AZD1222, som hittills visat goda försöksresultat, pågår i flera länder. Arkivbild
Tester av det potentiella covid-19-vaccinet AZD1222, som hittills visat goda försöksresultat, pågår i flera länder. Arkivbild
Foto: Claudio Bresciani/TT
Ekonomi
Ekonomi Astra Zeneca har gjort upp om leveranser av 400 miljoner doser av covid-19-vaccinet AZD1222 med EU-kommissionen, skriver den svensk-brittiska läkemedelskoncernen i ett pressmeddelande.

Uppgörelsen gör det möjligt för alla medlemsländer att få tillgång till vaccinet till självkostnadspris under pandemin, enligt Astra Zeneca. Avtalet säkrar också möjligheten att omfördela vaccindoser mellan EU-länder under krisen.

"Detta första vaccinavtal med EU-kommissionen kommer att säkra att miljontals européer har tillgång till AZD1222 när det har godkänts", skriver Astra Zenecas koncernchef Pascal Soriot i en kommentar.

Tester av det potentiella vaccinet som publicerades i juli visade att det tolererades och producerade ett robust immunförsvar mot covid-19 på alla deltagare. Fortsatta tester pågår ännu, bland annat i Storbritannien, Brasilien och Sydafrika, samtidigt som tester även planeras i USA, Japan och Ryssland.

AZD1222 har utvecklats i samarbete med University of Oxford och universitetsavknoppningen Vaccitech och avtal finns nu med länder runt om i världen för att bygga upp en leveranskapacitet på upp emot tre miljarder vaccindoser.

NÄSTA ARTIKEL