Opinion

Även ve­ganer är beroende av kött­

Opinion
Opinion Krönika När­ingen i göd­seln från djuren är en för­ut­sätt­ning för växternas till­växt.
PREMIUM

Pro­pa­gan­dan mot att äta kött är in­ten­siv. Ak­ti­va ve­ganer har bom­bar­derat tid­ningarna med in­sän­da­re på det te­mat, och även se­riösa de­bat­törer har i kli­mat­de­batten pekat ut djur­upp­föd­ning som en vik­tig or­sak till växt­hus­gas­ut­släpp.

Vad ve­ganerna glömmer är att även för att odla växter är djur­håll­ningen vik­tig. För att pro­du­cera livs­me­del från växt­ri­ket be­hövs näm­li­gen göd­sel, om pro­duk­tionen ska ha en chans att för­sörja en större grupp män­ni­skor med mat. För att få fram göd­sel krävs djur. Det glömmer all­tid ve­ganerna i sin pro­pa­gan­da.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Opinion

Snillrikt av Boris Johnson

Opinion
Opinion

Det är inte ofta politiska förslag kan betecknas som genialiska, men häromdagen såg ett sådant dagens ljus i Storbritannien.

När Hongkong förlorade sin status som en brittisk koloni tecknades ett avtal mellan Storbritannien och Kina om att jättestaden skulle få bevara sin självständighet långsiktigt. Men Kina har alltmer stärkt sitt grepp om Hongkong och har nyligen färklarat att man vill införa en nationell säkerhetslag som beskär friheten för hongkongborna. Det bryter mot avtalet och riskerar att staden alltmer blir en del av kommunistkina med begränsning av invånarnas frihetsgrader.

Häromdagen kom premiärminister Boris Johnsons svar. Hongkongbor som vill lämna staden och flytta till Storbritannien kan få göra det om Kina gör verklighet av sina planer. Det kan innebära att uppemot 3 miljoner Hongkongbor får bli britter.

Utspelet är förstås taktiskt. Men det har också en kärna av krass intressepolitik. Hongkongborna är enormt driftiga och flitiga. Dessutom är de mycket välutbildade, inte för inte brukar skolbarn i staden prestera i världstopp när det gäller PISA-mätningarna om elevers kunskaper. Om stora mängder Hongkongbor flyttar till Storbritannien får landet en enorm påfyllning av intellektuellt kapital som kommer att lyfta landet som välfärdsnation med toppkrafter inom områden som forskning, industri och tjänstesektorn. Dock finns en hake, att inte Kina stänger Honkongs gränser för de som vill flytta.

Opinion

Tragiskt sista inlägg från Borgström

Opinion
Opinion
PREMIUM

För någon vecka sedan dog advokaten och tidigare jämställdhetsombudsmannen Claes Borgström. Han var en av våra mest kända advokater och förekom flitigt som kommentator i radio och TV i en rad sammanhang. En sak som gjorde honom mycket känd och senare kontroversiell var när han agerade försvarsadvokat för Thomas Quick som åtalades för 8 mord och senare också erkände ytterligare tio. Jag minns de åren väl på 1990-talet, där det utbröt en seriemördarhysteri. Stämningen i den allmänna debatten var helt hysterisk, det fanns något slags fascination över tanken att också vi i Sverige fått en riktig seriemördare och inte minst medierna bidrog med sin bevakning till att pumpa upp stämningen. Dessvärre föll också enskilda åklagare och poliser för lockelsen att ta fast en riktigt kuslig seriemördare, dessutom en som vid förhör älskade att ta på sig nya mord.

Från första stund ringde varningsklockor i mitt huvud, jag var en av ytterst få i svensk press som skrev kritiskt kring mordmisstankarna och domarna. Tre saker påverkade mig starkt. Den ena var att mamman och styvfadern till ett av pojkoffren inte trodde på Quicks erkännande utan med stöd av advokat Pelle Svensson väckte enskilt åtal. Den andra var att Leif GW Persson och Jan Guillou i övertygande artiklar sågade tanken på att Quick var en seriemördare. Den tredje var bristen på logik i misstankarna t.ex att Quick var starkt sexfixerad men mördade såväl unga pojkar som flickor och ett vuxet holländskt par. Dessutom var den tekniska bevisningen ohållbar och Quicks erkännanden kom under stark medcinpåverkan.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Opinion

Klicka hem lite judehat

En bild på mördaren Anders Behring Breivik när han gör Hitlerhälsningen.
Anders Behring Breivik i rätten.
Fotograf: Lise Åserud
Opinion
Opinion Det är rimligt att vara kluven till censur, särskilt när det gäller böcker. Det luktar diktatur att förbjuda böcker, som nazisternas ”entartete kunst”. Kanske finns det ändå en gräns för vad som bör säljas.

Det är rimligt att vara kluven till censur, särskilt när det gäller böcker. Det luktar diktatur att förbjuda böcker, som nazisternas ”entartete kunst”. Även osympatiska böcker ska kunna läsas, ingen har dött av att bli lite förbaskad då och då.

Barnamördaren Anders Behring Breiviks ”manifest” kring hur man begår terrordåd ska kanske inte kunna klickas hem på Adlibris, vilket man i omgångar har kunnat, tillsammans med antisemitisk propaganda från samma ”förlag”.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Opinion

Svensk självrannsakan

STOCKHOLM 20200603Anders Tegnell, statsepidemiolog, Folkhälsomyndigheten, under tisdagens dagliga myndighetsgemensamma pressträff om om covid-19.Foto: Anders Wiklund / TT / kod 10040
Fotograf: Anders Wiklund/TT
Opinion
Opinion Statsepidemiologen Anders Tegnell har väckt uppmärksamhet med ett uttalande om att Sverige hade satt in fler åtgärder från början om man hade vetat vad man vet i dag.

Förmodligen fick han på det sättet lära sig något nytt om medielogik, eftersom de flesta har rapporterat det som att han erkänt ett stort misslyckande för Sveriges del. Tegnell är dock inte ensam om att önska att han vetat mer om sjukdomen när han valde linje.

I den mån att man ska se strategin som ett misslyckande, så är det geografiskt, eftersom huvudstaden och Sörmland drabbats svårt, medan Skåne klarat sig ganska bra. Man kan förvånat konstatera att Skåne har 14 procent lägre överdödlighet bland äldre än vanligt såhär års. Strategin har funderat som man hoppats på i de södra delarna av landet. Stockholm har haft otur: deras skollov låg illa till smittmässigt och i rättvisans namn är det lättare att undvika trängsel i södra Sverige än i en storstad med tunnelbana.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Opinion

Hållbar mat viktig också efter coronakrisen

org-926144c9-e056-419e-9bc4-de17d0d57879.jpg
Opinion
Opinion

Coronakrisen påverkar hela samhället, vissa branscher mer än andra. Ett hållbart matsystem har diskuterats under många år, men corona har gett nya insikter och kunskaper. Det LRF Media-ägda Agfo har nyligen kommit med en rapport kring pandemins påverkan på matsystemet.

Ett intressant område är automatisering. Jordbruket har gått mot mer och mer automatisering och kanske är pandemin anledningen till ett stort skutt framåt för fler maskiner. Vi har redan hört om svårigheterna att få arbetskraft till de gröna näringarna då gränserna är stängda och många av lantarbetarna kommer från andra länder. Även rädslan för smitta via människors händer kan öka efterfrågan på automatisering. Rapporten diskuterar kring att nya maskiner kan lösa en sårbarhet, bristen på arbetskraft, men att nya problem kan skapas.

Jordbruket kan då bli beroende av avancerad teknik. Hur gör man vid en pandemi eller annan kris om maskinen krånglar och reservdelar och experter bara finns i andra länder? Höga kostnader för ny teknik kan trigga stordrift, vill vi ha det? Det tål att funderas på om en robot kan uppfatta eller agera lika snabbt som en människa, som på en sekund kan se om vitkålen är dålig eller gurkan lagom mogen.

Sårbarheten i samhället ger incitament att satsa på lokal produktion. Det finns mark som idag inte odlas och det finns nya odlingsmetoder så det finns självklart utrymme för att öka den lokala matproduktionen. Lokalproducerat började bli populärt redan innan coronakrisen, men det finns stor potential framöver.

Risken är att coronakrisen gör att hållbarhetsfrågor prioriteras ner. Om företag är hårt pressade minskar benägenheten till nytänkande och innovationer. De som har förmågan att hålla näsan ovanför ytan kan få det lättare att överleva krisen. Om mindre matproducenter slås ut och grossisterna blir starkare genom ökad e-handel kan det slå hårt mot det lokala. Det viktiga är att vara medveten om de fallgropar som finns, för möjligheten till ökad självförsörjningsgrad och minskad sårbarhet torde ändå vara stor i dessa tider.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Miljonlotteriet

Miljonlotteriet testar på en ny strategi för sin annonsering!

Miljonlotteriet Miljonlotteriet är ett av Sveriges största lotterier och har funnits med sedan 1964.

För dig som inte vet något om lotteriet sedan tidigare, så är Miljonlotteriet grundat av iogt.se som sedan start haft som mål att låna lotteriet finansiera deras arbete mot droger i samhället. I och med regleringen av spelmarknaden förra året så har också de svenska lotterierna och spelbolagen kunnat ändra sin marknadsföring och i samband med dessa ändringar så är det bestämt att Miljonlotteriet blir digitalt, för att dra in ännu mer pengar till välgörenhetsarbetet som IOGT fokuserar på. Om du är intresserad av att kika in Miljonlotteriet så kan du göra detta här eller läsa mer om dem i denna artikel om Miljonlotteriet.

Eftersom att den svenska spelmarknaden har blivit annorlunda, så är detta en stor fördel för det svenska Miljonlotteriet eftersom att de kan använda förändringarna till något positivt. Den nya strategin för lotteriet är helt enkelt att visa mer var pengarna från Miljonlotteriets överskott går, så att fler människor får vara delaktiga i välgörenhetsarbetet som IOGT arbetar med. Sedan starten har lotteriet bidragit med över 2 miljarder kronor totalt till välgörenhetsarbete och detta är något som lotteriets överskott ska fortsätta att gå till, precis som det gjort sedan start.

Miljonlotteriet blickar framåt!

Miljonlotteriet har bestämt sig för att satsa bredare på just den digitala annonseringen där lotteriet riktar in sig på ansvarsfullt spelande och behöver numera uppfylla de hårda kraven som ställs på svenska spelbolag. Eftersom att lotteriets grundidé är att minska missbruk i samhället, så är detta något som de också är väldigt noga att fortsätta med och det är också här som den största kraften kommer att läggas även framöver. Genom de digitala kanalerna så har Miljonlotteriet redan nu lyckas komma en bra bit på vägen och det är också på denna bana som vi kan se dem fortsätta på framöver.

Den digitaliserade annonseringen kommer med andra ord att hjälpa lotteriet att nå ut till svenska folket så att de får se med egna ögon vad överskotten från försäljningen av spel hos dem bidrar till. Några av de saker som lotteriet hjälper till med är bland annat att rikta in sig på att tillföra gemenskap för barn och ungdomar som växer upp i stökiga familjer som kantas av missbruk genom årliga läger och evenemang. Via deras lotteri så kan du som spelar vara med och tävla om fantastiska vinster men också samtidigt vara en del av det stora välgörenhetsarbete som överskottet bidrar till. Sedan start så har de hjälpt både hemlösa att få tak över huvudet samt bidragit till många behandlingshem runt om i landet.

Opinion

Det är lätt att vara efterklok

STOCKHOLM 2020-05-03Svenska Dagbladet har följt livet på IVA på Södertälje sjukhus under coronakrisen 2020.En sjuksköternska tvättar skyddsmask 90 efter passet inne på IVA-avdelningen.Foto: Staffan Löwstedt / SvD / TT / Kod: 30312** OUT DN, Dagens Industri (även arkiv) **
Fotograf: Staffan Löwstedt/SvD/TT
Opinion
Opinion

Mer eller mindre dagligen kommer det upp diskussioner på temat efterklok. Det rent av vimlar av sådana trådar på Facebook. Hela coronakrisen finns det lösningar på av alla dessa förståsigpåare, det är bara det att ingen kunde veta något om coronaviruset i förväg.

Några få försöker leva efter devisen att man alltid ska vänta sig det värsta och därför ta det säkra före det osäkra. Men så fungerar inte människan, vi lever oftast i nuet och planerar utifrån det vi känner till idag.

Därför är det kanske inte så konstigt att det inte funnits beredskapslager för sjukvårdsutrustning. De avskaffades samtidigt som andra beredskapslager för över tjugo år sen, men ansvaret gick över till regionerna att se till att ha tillgång till sjukvårdsmaterial.

Så sent som i december 2019 beslutade Region Skåne om en beredskapsplan för pandemier, men där stod ingenting om lagerhållning av utrustning till sjukvården. Med facit i hand var det ett dumt beslut, men ingen hade då tillgång till en kristallkula utan man beslutade enligt vad som verkade rätt och rimligt vid tidpunkten.

Det politiker, företagare och även privatpersoner kan lära sig inför framtiden är att det värsta kan hända. Det värsta händer, även om det kan dröja till nästa gång. Hur kan vi vara bättre förberedda i den situation som kan tänkas råda då? Det är beslutsfattares uppgift att analysera sannolikheter och föreställa sig olika scenarier och ta beslut därefter. Det är svårt och kräver konsekvensanalys. Lägg tiden här i stället för på oviktiga detaljer.

Opinion

Höjningen får inte försenas

Ardalan Shekarabi under en presskonferens
Socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi (S)
Fotograf: Jonas Ekströmer/TT
Opinion
Opinion Höjningen av pensionsåldern kan försenas av att tillägget för dem med låga pensioner måste administreras först av Pensionsmyndigheten. Det vore olyckligt.

Det är rimligt att höja pensionsåldern. Att gå för tidigt kan bli en ekonomisk fälla, särskilt för den med låg pension. Skillnaden för den som stannar längre kan bli tusenlappar. Att gå senare innebär dessutom att pengarna inte behöver räcka till lika många år. Den tidigaste pensionsåldern ska enligt planerna höjas från 62 till 63 år och det skulle tidigast gå att få garantipension från 66 års ålder, från och med 2023. Man skulle ha möjlighet att stanna kvar på arbetsmarknaden till 69 års ålder.

Det är oroande att pensionsmyndigheten larmar för att det tillägg som ska ges till dem som har en pension på mellan 9000- 17000 kronor kommer att göra det administrativt omöjligt att hinna höja pensionsåldern i tid, vilket kan göra svenska pensioner ännu sämre än de är nu.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Opinion

En viktig strid

Opinion
Opinion Januaripartierna har hamnat i en oundviklig strid om LAS och turordningsreglerna. Fälls samarbetet är det sannolikt av detta.

Socialdemokraterna gjorde stora eftergifter kring LAS och turordningsreglerna för att få med sig mittenpartierna i januariöverenskommelsen. Det är begripligt att de nu inte tycker det är särskilt roligt att hantera verkligheten kring detta, där de antingen kommer att alienera sina samarbetspartners eller sina egna anhängare.

Debatten kring detta är och bör vara hetsig: allt annat vore konstigt. Det är trots allt en viktig fråga med stor prestige i för alla inblandade. Att detta skulle bli en stötesten för samarbetet visste man från början och den så kallade borgfreden omfattar krisen, och har varit synnerligen välkommen i det sammanhanget, men kan inte omfatta inte alla politikområden.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
NÄSTA ARTIKEL