Evelina Stenbeck. Foto: Privat

Litterär händelse utöver det vanliga

Tips:
Missa inte Lunds konsthalls nya utställning Historia i stygn av den internationellt uppmärksammade konstnären Britta Marakatt-Labba. Marakatt-Labba arbetar med motiv och tekniker från den samiska kulturen. Utställningen pågår 17 november 2018 – 13 januari 2019.

Lyrikspalten

Inte sedan Tomas Tranströmers Sorgegondolen har Augustpriset i den skönlitterära klassen gått till ett poetiskt verk. Men i år hände det igen. Linnea Axelsson tilldelades priset för sitt versepos Ædnan.
Utan att göra avkall på den poetiska formen har Axelsson skrivit en berättande politisk dikt som dokumenterar en viktig del av svensk och samisk historia. Axelssons poetiska språk bygger upp ett existentiellt och känslomässigt landskap som är både vackert och gripande. Dessutom är boken, trots sina nästan åttahundra sidor, något av en bladvändare.

Ædnan utgår från tre samiska generationer under 1900-talet. Från modernitetens inträde med utbyggnad av vattenkraft, lagar och föreskrifter och in i vår samtids klimatförändringar.
I sitt tacktal betonade Axelsson sin erkänsla gentemot de samer som har ”berättat om sina liv och om vad de varit med om långt innan någon var intresserad av att lyssna utanför den innersta kretsen.” Axelsson fortsatte sitt tal med att betona att deras berättelser ”är en kunskap som jag inte tror vi haft utan deras vittnande”.

Det står ingenting om vittnandets poesi i juryns motivering till priset, men jag tror att Axelsson fångar något för poesin mycket väsentligt med sina ord. Inte bara om sitt eget verk, utan om en viss typ av poesi.
Flera av 1900-talets mest nyskapande poeter har haft vittnesmålet som poetisk grund. Jag tänker på poeter som Paul Celan, som genom sina dikter försökte fånga den avgrund som uppstod efter förintelsen. Jag tänker på Audre Lorde, som med sina dikter vittnar om Medborgarrättsrörelsens kamp i USA. De, och många, många fler med dem, skriver mot glömskan.

Poeternas ansats att med språket försöka göra rättvisa åt den mänskliga erfarenheten av förtryck, ensamhet och sorg, men också av glädje, gemenskap och lycka återfinns i Ædnans tre generationer.
Axelsson fångar in betydelsebärande detaljer i en livsberättelse och bryter ner de historiska förloppen till konkreta beståndsdelar. Ett exempel på det är hur Axelsson använder den samiska kolten som symbol för samernas historia:
För varje ny årsring
ska den kämpa
för varje knäckt
släktled

ska den vittna
och minnas

Kolten förvandlar den som bär den till en storartad krigare. Ædnan är därför inte enbart en sorgesång över det som har gått förlorat eller ett vittnesmål över den svenska statens övergrepp och förtryck, utan en litterär händelse utöver det vanliga. Med eller utan Augustpris.

Tips:
Missa inte Lunds konsthalls nya utställning Historia i stygn av den internationellt uppmärksammade konstnären Britta Marakatt-Labba. Marakatt-Labba arbetar med motiv och tekniker från den samiska kulturen. Utställningen pågår 17 november 2018 – 13 januari 2019.