Kultur

Advent med deckarbloggen

Artikel Kultur och Nöje
Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Hörby

Hörbys egen ”prepper” hamnar på vita duken

Skyddsvärnets skapare, Karl-Göran Persson, dog redan 1975. Men legenden om honom lever vidare och hans bygge står kvar ute på åkern i Söderto.
Foto: Toomas Laagus
Hörby
SÖDERTO Lantbruksarbetaren Karl-Göran Persson ägnade årtionden åt att bygga ett skyddsvärn som skulle klara ett anfall från Sovjetunionen. Legenden om hans liv lever vidare långt efter hans död. Nu förbereder filmregissören John Skoog en långfilm om Södretobon och hans hemmabyggda fort.

I coronatider har människor börjat inse vikten av att förbereda sig för det värsta. Hyllmeter med toapapper har tömts fler och fler förvandlas till så kallade ”preppers”, som rustar sig för att stå emot de värsta kriserna och en hotande samhällskollaps.

I lilla Söderto, i trakten av Lyby, fanns en riktig föregångare till dagens ”preppers”. Där levde Karl-Göran Persson fram till sin död 1975. Men redan efter Andra världskrigets slut började han anlägga sitt hemmabyggda skyddsvärn. Sida vid sida med stugan han bodde. Till slut hade byggnaderna vuxit ihop och till sist bodde han också i sitt värn.

Skyddsvärnet, fortet, bunkern. Byggnaden har fått många namn genom åren.
Foto: Tomas Laagus

Den hemmabyggda fästningen byggde han med allt han kom över. Armeringsjärnen som höll ihop cementen kunde bestå av skrot, cykeldelar eller gamla metalldelar han hittat.

Värnet byggde han mot öster, för det var från det hållet han tänkte sig att fienden skulle komma. Rysskräcken var det som drev honom och hans primitiva skyddsvärn tänkte han skulle klara det han fruktade mest - ett anfall från Sovjetunionen. Broschyren ”Om kriget kommer” var hans lilla bibel och hans eget exemplar var sönderläst.

– Värnet har fått något nästan organiskt över sig och har blivit nästan som naturen själv, på ett väldigt spännande sätt. Det ser ut som en stor betongklump ute på ett fält. Det ser mer ut som en ruin nuförtiden, menar filmregissören John Skoog.
Foto: Toomas Laagus

”Var där som liten”

Efter hans död har fortet stått kvar där ute på ett fält i Söderto, som en ruin och ett minnesmärke.

För den nu 34-årige fimregissören Johns Skoog, uppvuxen i Kvidinge utanför Klippan, blev skyddsvärnet en del av barndomen.

– Det är en plats som jag har besökt ända sedan jag var liten, med mina föräldrar. Min mamma tog mig dit. Jag kommer ju från Kvidinge, så det var en lagom söndagsutflykt när man kom över åsen, att ha värnet som slutmål.

När han som vuxen utbildade sig till filmregissör kunde han inte släppa tankarna på det hemmabyggda skyddsvärnet, som i folkmun kallats både fortet och bunkern. År 2013 gjorde John Skoog en kortfilm om byggnaden.

Redan för sju år sedan gjorde John Skoog en kortfilm om värnet. Då träffade Skånska Dagbladet honom på platsen.
Foto: Claes Hall

Under arbetet med filmen pratade han med många äldre människor, som hade minnen av Karl-Göran Persson. Efter det har John Skoog slagit igenom som filmregissör. Men tankarna på skyddsvärnet och dess upphovsman har han inte kunnat släppa.

Skriver manus

Lite stödpengar gav honom en skjuts på vägen och tillsammans med annan manusförfattare sitter han nu och skriver ett manus som ska kretsa kring fortet och dess skapare. Manuset bygger på arkivmaterial och intervjuer som Johns Skoog också gjort själv.

– Men det är viktigt att säga att det jag gör är en fiktionsfilm. Materialet om honom är en utgångspunkt. Det är inte så att vi kommer berätta om hans liv biografiskt, från början till slut. Det är snarare så att vi tar fasta på olika händelser i hans liv.

Fortet har blivit ett besöksmål för många som fascineras av bygget och dess märkliga tillkomst.
Foto: Toomas Laagus

Han har svårt att förklara varför han inte kan sluta fascineras av särlingen som rustade sig mot en sovjetisk invasion.

– Mycket av det jag gjort hittills har handlat om människor som väljer att leva livet som de själva vill. Jag tycker det representerar en slags frihet, som upptar mig och som jag blir tagen av. Att man vågar leva livet så.

Inredningen har förfallit och träkonstruktionerna börjar murkna.
Foto: Toomas Laagus

”Snäll och stark”

Han är inte ensam om sin fascination. Åtskilliga tidningsartiklar har skrivit om värnet och dess konstruktör. John Skoog har svårt att förklara vad han själv har för bild av Karl-Göran Persson.

– Det är därför jag gör en film av honom. För att ta reda på vad min bild av honom är. Men av det jag hört och fått fram så står det klart att han var en väldigt snäll och väldigt stark person. Han han hade väldigt lätt att överdriva och var envis. När han tog sig för något så blev det ofta lite för stort, på ett eller annat sätt.

Filmregissören John Skoog slog igenom med filmen ”Säsong”. Nu riktar han blicken mot Lybytrakten och Söderto. Han vill göra en film om särlingen Karl-Göran Persson, som byggde ett eget skyddsvärn.

Trots att han var en särling verkar folk i hans närområde haft en välvillig inställning till värnets arkitekt.

– Han var väl på något sätt lite ”galen”, även om jag inte tycker om det uttrycket. Men han hade ett eget sätta att läsa tiden. Men det var också ett underlig tid.

”Fick inte bygga”

– När jag gjorde förra filmen om honom och åkte runt och pratade med folk i bygden så pratade alla med honom med en slags respekt. Men också förundran. Sedan finns det också uppgifter att folk kom och kastade sten genom hans fönster. Det var nog inte helt lätt för honom. Men allt det här är olika anekdoter, säger han och fortsätter:

– En sak som är säker är att kommunen inte ville att han skulle bygga. Han hade inte bygglov och de förbjöd handlare att sälja material till honom. Så han fick cykla längre och längre för att handla sitt material.

”En bild av 1900-talet”

John Skoog är minst lika fascinerad av själva bygget som av dess upphovsman.

– På ett sätt har han gjort ett väldigt fin bild av det moderna projektet. Blandningen av funktionalism och rädslan för krig, undergång och våld. Det kan man säga är rätt talande för hela 1900-talet och framförallt för den del av 1900-talet som han levde på.

Plats för kungen

I sitt bygge ville Karl-Göran Persson också ge plats år riktigt fint folk, om kriget kom.

– De sista åren byggde han ett rum år kungen också. Så om Stockholm föll så skulle även kungen kunna komma dit. Men han hade också gjutit in mjölkkannor i huset, för att alla som bodde i Lyby skulle kunna komma dit om kriget kom. I mjölkkannorna skulle man kunna ha sina värdesaker, Han tog sitt ansvar om kriget kom. Det är en väldigt fin idé, att man vill ta hand om alla.

Skyddsvärnet blir mer och mer ett med naturen.
Foto: Toomas Laagus

En fransk skådespelare, Denis Lavant, har redan gett klartecken till att han kan tänka sig att spela huvudrollen och gestalta Karl-Göran Perssons levnadsöde. Planen är att bygga upp en kopia av skyddsvärnet och som filmen ska spelas in i.

– Om allt går som det ska så kommer vi börja filma nästa sommar. Men i filmsammanhang är nästa sommar snart, det är nästan som att säga i morgon. I värsta fall blir det året därpå.

Efterlyser mer information

Även om filmen inte blir en exakt återgivning av Karl-Göran Persson liv så vill John Skoog ändå veta mer om honom. Därför skickar han med en efterlysning och en uppmaning att folk som har minnen av Karl- Göran Persson ska höra av sig till honom.

– Jag vill jättegärna prata med fler. Även om det inte bara blir hans liv som vi berättar om i filmen. Så det vore fantastiskt att träffa fler som har minnen av honom.

Skurup

Stängd kyrka kan öppnas nästa år – men ska inte användas

Kyrktorn i bakgrunden, framför en skylt med texten Avspärrat område och rödvita avspärrningsband.
I oktober 2012 stängdes Västra Vemmenhögs kyrka efter oro för ras. I början av nästa år ska torn och tak rustas upp. Men kyrkan kommer knappt att användas ändå.
Foto: Johan Nilsson / SCANPIX
Skurup
V VEMMENHÖG Renoveringen av Västra Vemmenhögs kyrka skulle ha startat under hösten men skjuts till nästa år. Våren 2021 kan kyrkan som varit stängd sedan 2012 öppnas igen. Men den kommer inte att användas.

Det uppger kyrkoherde Gunnar Pelinka. Med fem kyrkor att underhålla och värma upp i församlingen finns det inte mycket som talar för att kyrkan i Västra Vemmenhög ska användas mer än vid enstaka tillfällen.

– När allt är färdigt kan man eventuellt öppna för vigslar eller någon högtid. Kanske kan man ha någonting kring jul – om inte församlingsborna ändrar sig,. Vi har ju bara två-tre personer. Det finns inget ekonomiskt incitament att göra någonting, åtminstone inte vintertid eftersom det kostar så mycket att värma upp, säger Gunnar Pelinka.

Närbild på spricka i kyrktornet.
Sprickor i tornet.
Foto: Jari Markkanen

Jordbävning

Västra Vemmenhögs kyrka har varit stängd sedan 2012 sedan man konstaterade sprickor i tornet, byggt 1846.

Sprickorna tros ha förvärrats efter en brand 2004, en brand som den så kallade Gryningspyromanen misstänktes ha anlagt (han friades dock i hovrätten för just den branden) och av jordbävningen i södra Sverige 2008.

Utöver tornet måste taken renoveras plus fönster och fasader.

Räcker inte

Församlingen har fått viss hjälp från staten/stiftet, drygt 2,5 miljoner i kyrkoantikvarisk ersättning.

– Men det blir tornet och taket som ska åtgärdas, vi har inte råd att lägga pengar på det övriga nu, säger Gunnar Pelinka.

Torn- och takrenoveringen skulle egentligen ha startat nu i höst. Men byggfirman som ska göra jobbet har på grund av coronapandemin hamnat på efterkälken så jobbet i Vemmenhög har skjutits till nästa år.

Kyrkoherden Gunnar Pelinka i Skivarps församling. Fotograferad på kyrkogård.
Gunnar Pelinka.
Foto: Klas-Göran Bäck

Vinterstängning

Kyrkan i Västra Vemmenhög har som sagt varit stängd sedan 2012. Svenstorps kyrka har bara varit öppen då och då för dop, vigslar och konserter men inte under vintern. Gudstjänsterna har fördelats mellan de tre övriga kyrkorna i församlingen, Skivarp, Västra Nöbbelöv och Östra Vemmenhög. Men det kan komma att ändras.

– Jag skulle gissa att kyrkorådet inför den här vintern tar ett beslut att förlägga alla gudstjänster till Skivarps kyrka eller till församlingssalen, som redan är uppvärmd, och sedan öppna de andra kyrkorna igen under sommarperioden. Vi gör som man gör i övriga Europa och har en sommarkyrka och en vinterkyrka. Det är förslaget i alla fall.

Låser upp med app

På sikt kan man kanske med teknikens hjälp på ett enkelt sätt öppna församlingens övriga kyrkor med en app från Skivarp – när bredbandsutbyggnaden nått alla församlingens hörn

– Då kan man så småningom, det ligger i pipeline, att vi kan ha wifi i kyrkorna. Då kan man installera tidlås så att allmänheten kan komma in i kyrkorna. Det finns ett allmänintresse rent byggnadshistoriskt och kyrkohistoriskt. I dag får man kontakta församlingen och fråga om man får komma och titta.

Lund

Badet i byn firar 50-årsjubileum

Mattias Petersson från Flyinge by tycker att badet har allt som man kan förvänta sig.
Foto: Joakim Stierna
Lund
södra sandby Den 15 maj 1970 invigdes friluftsbadet i Södra Sandby. Det är lite mer än 50 år sedan, men på grund av coronakrisen väljer kommunen att fira först nu denna lördag, den sista dagen badet är öppet för allmänheten.
Mattias Petersson badade på fredagen tillsammans med dottern Iris Heurlin, 5 år.
Foto: Joakim Stierna
Denna sommar är Mathilda Ohlsson och Kirill Zakharov verksamhetsledare. De berättar hur mycket badet betyder för Sandbyborna.
Foto: Joakim Stierna
Kommunens badchef Magnus Haara hoppas att badet ska få glädja byborna i ytterligare 50 år.
Foto: Joakim Stierna
Barnbassängen är det senaste tillskottet på badet.
Foto: Joakim Stierna
Varför åka till stranden när man kan bada och sola på friluftsbadet i Södra Sandby? Men det gäller att hålla avstånden i dessa tider av pandemi.
Foto: Joakim Stierna

– Vi går inte ut med detta och jubilerar med pompa och ståt. Vi är fortfarande mitt i en pandemi. I annat fall hade vi nog haft gratis inträde, hoppborg och ansiktsmålning. Nu firar vi istället lite mer stillsamt genom att bjuda på isglass och fika. Det passar bra att göra detta den sista lördagen, säger Magnus Haara, badchef i Lunds kommun.

Men badet kommer nog ändå att få många gäster, även utan marknadsföring om jubileet, tror Matilda Ohlsson, som tillsammans med Kirill Zakharov är verksamhetsledare för Sandbybadet.

– Det är sista helgen för säsongen och det ska bli 29 grader, säger hon.

Magnus Haara har försökt att få fram lite fakta om Sandbybadets tillkomst och bilder från den tiden, men han har inte hittat något i kommunens arkiv. Inte heller vet han mycket om hur badet har utvecklats genom åren.

Christer Sörleden, verksamhetsutvecklare, tror detta kan ha något att göra med kommunsammanslagningen. Södra Sandby var en egen kommun fram till 1974 och det var vanligt att mindre kommuner, inför sammanslagningen, passade på att satsa ekonomiska reserver på projekt som kom de egna invånarna till gagna. Christer Sörleden betonar att han inte har några belägg på att detta var historien bakom Sandbybadet.

Året säsong har varit bra för Sandbybadet, som liksom de andra anläggningar av samma slag är undantaget regeln om maximalt 50 besökare.

– Som friluftsbad är vi väderberoende. Juni och augusti har vi haft väldigt många besökare. Det märks att folk har hemester, säger Kirill Zakharov.

De senaste åren har friluftsbaden successivt har tagits över organisatoriskt av Högevall. Badet i Veberöd är undantaget. Det drivs fortfarande av scouterna.

– Mycket har förändrats genom detta. Vi har fått nya rutiner, som i kundbemötande och städning. Som badvärd är vi levande marknadsförare, säger Kirill Zakharov.

Inför årets säsong har Sandbybadet också fått en ny bastu, och alla friluftsbaden har uppgraderats med liftar för funktionshindrade, vilket förbättrat tillgängligheten.

Magnus Haara har under sitt första år som badchef märkt hur mycket baden betyder för invånarna.

– Friluftsbaden är som oaser. De är oerhört omtyckta. Vi vill att kommunen fortsätter att erbjuda den servicen och förhoppningsvis kommer vi att sitta här om 50 år och fira 100-årsjubileet.

Malmö

Räliga drycker ackompanjerar äcklig mat

Man bakom bardisk med olika flaskor
Andreas Ahrens med några av dryckerna som kan betraktas som äckliga, beroende på vem du är och var du kommer ifrån.
Foto: Jeanette Thelander
Malmö
Malmö Nu får mask-osten, den ruttna hajen och haggisen sällskap av alkoholhaltiga, riktigt räliga drycker. Museet för äcklig mat i Caroli köpcentrum utökar sin meny med dryckjom.

– Vi kommer att ha 18 olika alkoholhaltig drycker i den första dryckesutställningen, berättar museidirektören Andreas Ahrens, framöver blir det andra teman som präglar utställningen.

På disken där några smakprov från den kommande utställningen står uppställda är en behållare särskilt iögonenfallande. Det är en bärnstensfärgad vätska med små obestämbara varelser på botten. Vid en närmare inspektion visar det sig vara möss. Receptet låter som något taget ur en samling häxbrygder från medeltiden och dess verkan tycks minst lika tillförlitlig:

100 musungar, max en dag gamla dränkta i risvin.
Foto: Jeanette Thelander

– Det är musvin från Kina, förklarar Andreas Ahrens. Man tar 100 nyfödda möss, högst en dag gamla, de får inte ha hår på kroppen. Sedan häller man över risvin och låter det dra. Man dricker det inte till maten precis, det är mer som medicin. Det sägs vara bra för levern.

Inträdesbiljetten till museet för äcklig mat är utformad som en spypåse och ja - det händer att folk behöver använda den.

– Hittills har det hänt 96 gånger. En belgisk journalist som var här en hel dag behövde använda den flera gånger. Men han var heroisk och fullföljde hela dagen och provsmakade allt.

Bäverhojt gjort av bland annat analkörtlarna från bäver och inträdesbiljett i form av spypåse (ja, de kommer till användning emellanåt).
Foto: Jeanette Thelander

En del av dryckerna kan man på eget bevåg avsmaka efter museibesöket. Bland de räliga dryckerna finns till exempel både Gammeldansk och Fernet Branca, liksom en malörtssnaps från USA.

– Vi tycker kanske inte att de är så märkvärdiga, men kommer man från ett annat land tycker man den bittra smaken är fullkomligt vidrig. Och det är kanske inte så konstigt egentligen, bittra ämnen ute i naturen är som regel giftiga. Och den här typen av drycker måste man lära sig dricka, det är nog ingen som tycker det är gott från första början, säger Andreas.

På museet finns även jäst stomjölk, kumys, som var en av Leo Tolstojs favoritdrycker. Den kan jäsas två gånger beroende på hur stark man vill att den ska vara.

Jäst stomjölk, uppskattat av bland andra Leo Tolstoj.
Foto: Jeanette Thelander

Bland de dyrare dryckerna finns också myr-gin, där varje flaska förutom gin också innehåller extrakt från 62 myror och kostar ungefär 3000 kronor flaskan.

På tal om dyrt, finns även öl bryggd på halvfermenterade kaffebönor, samma bönor som man gör världens dyraste kaffe av, kopi luwak. Palmmårdar äter kaffebönorna och bajsar ut dem halvsmälta, sedan plockas de, tvättas och används alltså till både kaffe och öl.

– Men man måste se upp så att det är etiskt producerat, säger Andreas Ahrens. Man har avslöjat att det finns palmmårdar som hålls i fångenskap under väldigt otrevliga förhållanden. Men det här ölet kommer från djur som lever i det fria.

Skål med bajskorvar, mestadels bestående av kaffebönor
Bajs från den indiska palmmården. När den äter kaffebönor passerar de nästan intakta genom matsmältningssystemet och kaffet som bryggs på de halvsmälta bönorna är världens dyraste. Nu finns även öl bryggd på bönorna.
Foto: Jeanette Thelander

Att den mänskliga uppfinningsrikedomen är stor när det handlar om att komponera både mat och dryck ges otaliga bevis för på museet. Här finns till exempel även prov på ryskt rakvatten och parfym som förvandlades från toalettartiklar till dryck när man försökte begränsa alkoholtillgången i Ryssland genom att höja priserna på vanlig sprit.

– Tyvärr innehöll rakvattnet metanol och det var flera tusen som dog, berättar Andreas Ahrens.

Någon brist på utställningsföremål lär museet, som enbart håller öppet på helger i dessa coronatider, inte ha inom överskådlig framtid. Besökarna delar nämligen gärna med sig av sina bästa tips på äckliga saker de ätit och druckit.

Man och kvinna sorterar postit-lappar vid bardisk
Andreas och Judith Ahrends sorterar bland alla tips som besökarna lämnar på äcklig mat och dryck.
Foto: Jeanette Thelander

Hörby

Ägaren är själv arkitekt

Värnets ägare, Christer Rosenlöf, är arkitekt och är själv bosatt i Hörby kommun. När han var arkitektstudent blev han så fascinerad av det gamla värnet att han köpte tomten med byggnaden.
Foto: Toomas Laagus
Hörby
SÖDERTO/ÖSTRA SALLERUP Värnets nuvarande ägare är arkitekt och är bosatt i Hörby kommun. Det var den fascinerande arkitekturen som gjorde att Christer Rosenlöf en gång köpte det gamla skyddsvärnet.

Från hemmet i Östra Sallerup till skyddsvärnet i Söderto har 59-årige Christer Rosenlöf en dryg mil att köra.

Den sträckan kör han då och då för att titta till värnet och för att klippa gräset runt den den gamla hembyggda fästningen.

Värnet har varit i hans ägo sedan 1985. Eftersom han är uppvuxen i Hörby kommun kände han till byggnaden sedan tidigare. Men då på 80-talet, på arkitektskolan i Lund, gled det gamla skyddsvärnet upp som ett ämne i undervisningen.

Christer Rosenlöf minns det som att temat var säregna arkitektoniska skapelser, som var byggda av egen kraft, utan fackkunskap. Fascinationen växte och det slutade alltså med att han köpte tomten med det gamla värnet för en billig peng.

Genom åren har han tänkt att han kanske skulle inrätta någon slags sommarbostad eller ”retreat” i byggnaden, men samtidigt behålla dess säregna utseende. Men livet och arbetet har kommit emellan.

Nu ser han mest till att klippa gräset runt fästningen, så att man kan gå runt huset. Mest för att alla besökare inte ska börja trampa runt i den omgivande åkern och på så vis förarga bonden.

Han är lite kluven till att hans egendom har blivit en turistattraktion, där många inte drar sig för att klampa rakt in i byggnaden.

– Det är väl okej att man hår en runda runt värnet, men jag tar inget ansvar. Golvet på ovanvåningen är inte säkert. Det ju privat tomtmark, så man får egentligen inte gå in på tomten, även om det är ett ödehus. Men jag kan inte göra så mycket eftersom jag inte bor där.

Som arkitekt är han ändå lite imponerad av fortet som den gamle lantbruksarbetaren Karl-Göran Persson byggde.

– Han hade ju inga kunskaper men försökte ändå bygga i lite funkisstil. Han hade en egen stil och var inte så noga med rätvinklighet. Så det är ett intressant bygge. Jag tycker det är häftigt att man bygger något mot ett tänkt krig.

Sedan taket gav vika har Christer Rosenlöf märkt att det börjat rinna in vatten i byggnaden, vilket gör att förfallet tilltagit. Hans plan är att lägga nytt tag den dag tiden räcker till.

Han har själv haft kontakt med filmaren John Skoog när han gjorde en kortfilm om värnet för ett antal år sedan.

– Det är roligt att han nu vill göra en film om det hela, säger Christer Rosenlöf men blir samtidigt lite fundersam kring att fler kommer besöka värnet om det blir en hel långfilm om huset och dess ägare.

– Själv har jag inte så mycket planer för byggnaden, mer än att hålla det i ordning och kanske lägga nytt tak.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

CasinoGuide.se

Nya förslag för den svenska spelmarknaden

CasinoGuide.se

De senaste veckorna har det diskuterats flitigt angående restriktioner för spel online. Den 23 april hölls en presskonferens för den gällande frågan. Många länder har infört bland annat insättningstak och andra restriktioner på grund av rådande omständigheter med målet att främja ansvarsfullt spelande. Inget är ännu bestämt, men nedan går vi igenom några av förslagen som ska verka för ytterligare skydd för konsumenterna.

Nytt maxtak för insättningar

Enligt de lagar och restriktioner som just nu gäller i Sverige kan man alltid sätta sina egna spelgränser och därmed styra över hur mycket man kan sätta in per dag, vecka och månad hos varje casino. Vill man göra ändringar och höja sin spelgräns så gäller en veckas väntetid. Den nya regeln skulle innebära att alla spelare får en maxgräns om 5000 kr per vecka per casino, men självklart bör det även vara möjligt för spelare att sätta egna lägre gränser.

Maxtak för välkomstbonusar

En annan av åtgärderna som föreslås är ett begränsat tak på vilken summa man kan få i välkomstbonus när man börjar spela på nya casinon. Även i nuläget gäller att casinon endast får erbjuda en bonus på den första insättningen, alltså kan man som spelare enbart få bonus en gång per casino. Det finns i nuläget inga maxtak för hur denna bonus ska se ut, det som dock gäller är att alla bonusar måste vara tillgängliga för alla spelare. Det nya förslaget innebär ett maxtak på 100 kr i bonus på den första insättningen.

Obligatorisk tidsgräns

Ännu en del av det nya förslaget är en tidsgräns per dag. Även denna ska vara obligatorisk för alla spelare. Hur lång denna tidsgräns ska vara och fler detaljer om hur detta skulle implementeras har inte framkommit i nuläget.

Så påverkas casinospel online av de nya reglerna

De nya reglerna har målet att beskydda dig som spelare. Regler och lagar är redan tillsatta i och med den nya spellagen med den svenska spellicensen som infördes i januari 2019. De nya restriktionerna har alltså som mål att skydda svenska spelare ytterligare. De eventuella regler som sätts av regeringen gällande ansvarsfullt spelande omfattar alla spelare som spelar på svenska casinon. Det återstår att se om, samt exakt hur, de nya reglerna kommer att se ut.

Hörby

”Värnet har blivit en turistattraktion”

– Värnet har blivit en turistattraktion, konstaterar Marie Wester. Hon och familjen bor grannar med värnet, som skymtar i bakgrunden på bilden.
Foto: Toomas Laagus
Hörby
SÖDERTO Det gamla ödehuset och värnet i Söderto är långtifrån bortglömt. Det vet Marie Wester som bor granne med byggnaden. Varenda helg kommer det nyfikna som vill titta på värnet.

Bara ett fält och omkring 200 meter skiljer det gamla värnet från huset där Marie Wester bor med sin familj.

– Det kommer en hel del för att titta på byggnaden. Den har blivit lite av en turistattraktion. Det kommer folk varje helg för att titta.

Många kommer bara för att kika, men Marie Wester har också varit med om att det spelats in musikvideos vid värnet. Vissa besökare drar sig inte för att ta en riktigt nära titt på huset.

– En del är uppe och klättrar på huset och går runt.

För egen del var det länge sedan hon själv var framme vid värnet för att kika närmare.

– Vi kallar det för ”funkishuset” i familjen. Det har blivit som ett riktmärke för oss, när folk ska hälsa på oss. ”Kör ni förbi det där värnet så har ni kört för långt”, säger vi. Jag har själv läst på lite om Karl-Göran Persson som byggde huset. Jag har fått bilden av att han var rätt stark och att vissa var lite rädda för honom.

Inrikes

Vattnet i Malmö och Lund drickbart igen

Boende i Svedala kommun får fortsätta koka sitt vatten. Arkivbild.
Boende i Svedala kommun får fortsätta koka sitt vatten. Arkivbild.
Foto: Christine Olsson/TT
Inrikes
Inrikes

Nu är det fritt fram att dricka kranvattnet i Malmö och Lund. Prover visar att vattnet nu håller den höga kvalitet som Livsmedelsverket kräver, meddelar Va syd i ett pressmeddelande.

Det innebär att boende i Björnstorp, Lunds kommun, samt Fosie och Oxie i Malmö inte längre behöver koka vattnet före användning.

Rekommendationen att koka vatten i Svedala kommun gäller fortfarande.

Det var i torsdags som en vattenläcka i Vombverket utanför Malmö orsakade missfärgat eller grumligt dricksvatten i flera kommuner i sydvästra Skåne. Arbetet med att laga läckan fortsätter och väntas bli klar tidigast nästa vecka.

Inrikes

"Coronasäkra" fartyg vänder i Stockholms hamn

Tuis fartyg Mein Schiff var i måndags ute på 'scenic view' med en timmes stopp i Stockholm. Under fredagen kom fartyget Europa 2 in – men stannade inte, utan vände om.
Tuis fartyg Mein Schiff var i måndags ute på "scenic view" med en timmes stopp i Stockholm. Under fredagen kom fartyget Europa 2 in – men stannade inte, utan vände om.
Foto: Birgitta Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes Nästan 290 planerade anlöp av kryssningsfartyg under 2020 har blivit tre – knappt. Två har lagt till, utan att någon fått gå i land, och det tredje vände i Stockholms hamn under fredagen.
– Det är "coronasäkra" kryssningar, säger Ingrid Hansson vid Stockholms hamnar.

Det förväntades att bli ett rekordår vad gäller antalet kryssningspassagerare som skulle besöka Stockholm. Nästan 290 anlöp med kryssningsfartyg var planerade under 2020 – men hittills har bara tre kommit in i Stockholms hamnar – utan att låta besättning eller passagerare gå i land. Under fredagen kom fartyget Europa 2 in och vände vid bojarna på Strömmen utanför centrala Stockholm – och kryssade sedan vidare.

"Allt inställt"

– Sedan coronapandemin tog fart har hela kryssningssäsongen gradvis avbokats. Vi har inte haft en enda kryssning fram till den här veckan. I måndags kom de första två in till Stadsgården, där de lade till utan att någon fick gå i land, säger Ingrid Hansson.

Anledningen till att man nu kan skymta några enstaka fartyg längs Sveriges kust är att kryssningsarrangörerna gett sig in på att ordna "coronasäkra" kryssningar, förklarar hon.

– Det är kryssningsfartyg som smygstartar lite, med extrema säkerhetsåtgärder. Man är ute på "scenic view", och njuter av vyerna, får se staden, men går inte i land överallt. Det är också betydligt färre passagerare ombord.

Karantänshamn i Stockholm

Enligt Ingrid Hansson är det rederierna själva som beslutat att inte gå i land. Hamnarna kan i vissa fall neka passagerare att gå i land, men så är inte fallet i Stockholm.

– Vi är en karantänshamn, vi har förberedelser och möjligheter att kunna ta emot kryssningsfartyg där smitta finns. Men det är väldigt ovanligt.

Resten av säsongen väntas en handfull kryssningsfartyg komma in i hamnen.

– Men inget har planerat att lägga till, eller att gå i land.

Hilda Djupenström/TT

NÄSTA ARTIKEL