– Ska vi få svenskt lantbruk att överleva måste det offentliga köpa in mer svensk mat, säger Sverker Malmborg. Foto: Jakob Hydén
De första djuren slaktades i lokalerna 2004. Foto: Jakob Hydén
Slakteriet blev årets landsbygdsföretag i Sjöbo 2009. Foto: Jakob Hydén
Mellan 15 och 20 personer jobbar på företaget. Foto: Jakob Hydén
Jan Andersson förbereder knivarna inför morgondagen. Foto: Jakob Hydén
Staten, kommuner och landsting bör köpa mer svenskt kött menar ägarna till Sjöboslakteriet. Foto: Jakob Hydén
Sjöboslakteriet är inriktat på får och nötboskap. Foto: Jakob Hydén

Ökad efterfrågan på närproducerat kött

På landet Slakteriet Sjöbo AB märker tydligt av den ökade efterfrågan på närproducerat kött. Nu hoppas de att även offentlig sektor hänger på trenden.
– Det är viktigt, inte bara för oss utan för att svenskt lantbruk i stort ska överleva, att kommuner och landsting köper in svenskproducerad mat, säger Sverker Malmborg, en av fyra delägare till verksamheten.

Många lantbruksföretag erbjuder idag besökare att köpa kött från den egna gården. De levererar då djuren till ett slakteri där de slaktas och styckas för att sedan avhämtas vakuumförpackat och klart, så kallat återtag. På Slakteriet Sjöbo blir detta allt vanligare och här sker utlämningen på fredagar.

– På nötsidan har vi 15 till 20 återtagsdjur i veckan och vad det gäller lamm så ligger det på 70 till 80 djur. Det här har blivit lite av en profil för oss. Det fungerar mer så som det var förr i tiden och jag tycker att det är kanon, säger Sverker Malmborg.
Han berättar att de åker ut och hämtar även mindre grupper med djur, små enheter som de större slakterierna inte bryr sig om.
Sverker Malmborg hade lång erfarenhet av att jobba med slakt innan han och tre andra delägare tog över de nuvarande lokalerna för drygt 15 år sedan. Lokalerna har sedan byggts om och byggts till i flera omgångar.

– Vi slaktade de fyra första nötdjuren här den fjärde april 2004. På den tiden fick vi inte slakta så många djur i veckan. Det är mycket regler och administration. Hade jag vetat då hur mycket skulle jag aldrig gett mig in i det här. Men jag tycker att det har blivit lite bättre med åren, säger han.
Sedan dess har verksamheten vuxit stadigt och man har idag nära 20 anställda. När det är mycket att göra, som vid lammslakten på hösten och när julhelgerna börjar att närma sig, hyr man in fler styckare. Men det är svårt att få tag på kvalificerad personal i Sverige. Många av de extrajobbarna får man hämta in från Polen.

I dag slaktar man drygt 150 lamm och 65 nötdjur i veckan. De flesta leverantörer kommer inte längre bort ifrån än fem mil. Man kunde även ha slakt av häst och gris, men det avstår man ifrån.
– Vi vill inte slakta häst på grund av skandalen med hästkött för några år sedan. Vi vill inte riskera att bli misstänkta för att fuska med vårt kött och gris undviker vi eftersom det har så kort hållbarhet. Allt vårt kött hängmöras i fem till sju dagar på gammaldags vis, berättar Sverker Malmborg.
Köttet säljs sedan till butiker, storkök och restauranger över hela Skåne. Sverker Malmborg hade dock gärna sett att det offentliga köpte mer av dem, ja mer svenskproducerat livsmedel över huvud taget.
– Vi har så mycket regler här i Sverige som gör allt dyrare, men så köper kommuner och landsting in utländskt i stället för att det är billigare. Det är provocerande. Men inget ont som inte har något gott med sig. Sommarens torka har gjort att fler börjat handla svenskt.

På Slakteriet Sjöbo har man visserligen märkt av torkan men kö har man i princip hela tiden. Det är alltid fullt upp. En skillnad om man jämför idag med hur det var för 15 år sedan är att man slaktar många fler lamm. Men där kommer årets långvariga värmebölja att ge effekter.
– Värmen har gjort att det varit svårt att få tackorna dräktiga. Så det kommer att bli problem med att få fram lamm till påsk, säger Magnus Gustavsson, vd och delägare.
Han har också varit länge i yrket och började redan 1985 som slaktare.

– En granne på vår gata i Ystad hade ett litet slakteri i Skivarp som hette Nils Ohlssons slakteri så jag jobbade först där och gick sedan över till Sydkött i Ruuthsbo. Jag har aldrig jobbat med något annat.
Hur har jobbet ändrat sig under dessa år?
– Regelverket var väldigt stelbent, men med åren har det anpassat sig bättre till djurhållning och verksamhet, säger Magnus Gustavsson.
På slakteriet kontrolleras alla djur varje dag av veterinärer en gång före slakt och en gång efter. Eventuella synpunkter rapporteras till länsstyrelsen som i sin tur kontaktar djurleverantören. Sverker Malmborg hoppas att veterinärerna inte ska vara alltför rigida den här hösten.

– Alla vet ju att det har varit ont om foder. Det gör att djuren kan vara lite magrare än vanligt och bristen på halm kan göra att de är lite smutsigare än vad de brukar vara. Det måste man tänka på, säger Sverker Malmborg.

Dagens fråga

Tror du dina paket kommer fram i tid till jul?

Loading ... Loading ...

Nyhetsbrev