Ovanligt många bladlöss har flugit in under hösten. Risken finns att grödorna drabbas av rödsotvirus till våren, säger Gunilla Berg. Foto: Jakob Hydén
Även 2014 var ett bladlusår. Foto: Bengt Littorin

Varnar för lössangrepp

På landet Under hösten har inflygningen av bladlöss i höstgrödorna varit ovanligt stor i södra Sverige. Lössen kan föra med sig sjukdomar och risken finns att grödorna till våren drabbas av rödsotvirus.

Finns på fem platser i landet
Växtskyddscentralen finns på fem platser i Sverige: Alnarp, Kalmar, Linköping, Skara och Uppsala.
Deras uppdrag är att ge råd i växtskyddsfrågor om ogräs och ogräsbekämpning, skadegörare i lantbruksgrödor och skadegörare i frilandsodling, frukt och bär samt växthus.
Växtskyddscentralen gör också fältgraderingar av skadegörare i obehandlade rutor i fält veckovis under perioden maj till juli på cirka 1 000 platser.
Genom att veta var skadegörarna finns och följa utvecklingen kan lantbrukare enklare bedöma behovet av att bekämpa.
På hemsidan kan besökare göra egna sökningar som presenteras som kartor eller diagram.

Den varma hösten kan vara orsaken till den stora inflygningen av bladlöss i fält. Antalet bedöms efter hur många som fångas i Jordbruksverkets sugfällor på Alnarp och Ingelstorp utanför Kalmar. Alla löss bär inte på virus men kanske cirka 5 till 10 procent av dem. Rödsotviruset är så pass allvarligt att på de drabbade plantorna blir det knappt någon skörd alls.

– Det finns en ganska bra korrelation med hur mycket löss vi hittar i sugfällorna och hur stor virusspridningen blir. Vi var med om det här även 2014 och angreppen nästföljande vår 2015 blev stora. I år såg vi ännu fler löss så därför gick vi ut ganska brett och varnade, säger Gunilla Berg på Jordbruksverkets växtskyddscentral på SLU Alnarp.
Lössen landar slumpvis men dras till grön färg och de tidigt sådda fälten bedöms därför vara mera utsatta.
– Vi gjorde en stor undersökning tillsammans med HIR Skåne 2015. Då såg man att de fält som var speciellt drabbade var de som var sådda före 15 september.
Vilka grödor är det som angrips?
– All höstsäd. Kanske framförallt höstkorn, men det beror nog på att den är tidigt sådd. Den stora grödan är ju höstvete så den kan drabbas väldigt hårt. Men man ska inte fria råg eller rågvete. Lössen ramlar ju ner slumpvis.
Hur stora kan skadorna bli?
– Vi inventerade det tillsammans med HIR Skåne 2015. Då fick vi svar från 800 lantbrukare bara i Skåne, så det var ganska många. Skadorna då uppgick till ungefär 30 miljoner kronor, så det är stora skador som kan betyda mycket, säger Gunilla Berg.

När det blir kallare finns visserligen lössen kvar i fält, men förökningstakten klingar av. Det är dock fortfarande så varmt att man inte kan säga att faran är över. Har man inte gjort någon bekämpning bör man gå ut och kontrollera fälten och leta löss. Har grödan minst tre-fyra blad och cirka 2-3 procent av plantorna är angripna är det motiverat med bekämpning. Det medel som finns är pyretriod.
Enligt Gunilla Berg är det inte helt klart vad det är som gör att bladlössen blir många vissa år. Men värmen tros ändå spela en stor roll.
– Vi går mot en period med kanske varmare höstar och risken för virusspridning kommer att öka, men därmed inte sagt att det kommer varje år.
Hur är det med rost och mjöldagg?
– Det finns en del av både rost och mjöldagg i fälten. Vi har en väldigt stor höstsådd i år i jämförelse med förra året och den blöta hösten vi hade då och en hel del har såtts ganska tidigt. Ofta gör rost ingen skada på hösten. Mjöldagg kan kanske sätta ner övervintringsförmågan om det är väldigt mycket, men att göra något åt det på hösten är sällan lönsamt och vi har få preparat registrerade för det, säger Gunilla Berg.
Hon tror att problemen med insekter kommer att ge större bekymmer i framtiden med en stigande temperatur.
– Jag tror att det kommer att öka. Insekter sprids med inflygning och är svåra att hantera med växtföljder och resistenta sorter. Så här gäller det att hantera det på något bra sätt och att det även här finns möjligheter med olika typer av kemiska bekämpningar och även biologiska medel för den delen. Även på svampsidan kommer det att vara en utmaning och där får man ta till allt för att minska smittotrycket. Det handlar om att göra bekämpning vid rätt tillfälle och ta hänsyn till sorters resistens och även växtföljden och när man sår.

Finns på fem platser i landet
Växtskyddscentralen finns på fem platser i Sverige: Alnarp, Kalmar, Linköping, Skara och Uppsala.
Deras uppdrag är att ge råd i växtskyddsfrågor om ogräs och ogräsbekämpning, skadegörare i lantbruksgrödor och skadegörare i frilandsodling, frukt och bär samt växthus.
Växtskyddscentralen gör också fältgraderingar av skadegörare i obehandlade rutor i fält veckovis under perioden maj till juli på cirka 1 000 platser.
Genom att veta var skadegörarna finns och följa utvecklingen kan lantbrukare enklare bedöma behovet av att bekämpa.
På hemsidan kan besökare göra egna sökningar som presenteras som kartor eller diagram.

Dagens fråga

Tror du dina paket kommer fram i tid till jul?

Loading ... Loading ...

Nyhetsbrev