Christine Andersson, konsult på LRF.
Växtodlingsföretagen drabbades allra värst av den torra sommaren visar LRF:s rapport Lantbrukets lönsamhet.

Fleråriga effekter väntar efter sommarens torka

På landet Kraftigt försämrad likviditet för många lantbrukare och fortsatt foderbrist är bara några av de effekter som dröjer sig kvar efter sommarens torka. Och effekterna kommer ta flera år att hantera. Det menar Christine Andersson, rådgivare på LRF konsult.

Ökade produktionskostnader
LRF:s beräkningar ger att årets torka och värme medfört ökade produktionskostnader för 2018 jämfört med 2017.
Det ska noteras att torkan medför även ökade produktionskostnader under 2019.
Första halvan av 2019 kommer att bli kännbar och det gäller för varje företag att upprätta strategier och handlingsplaner för att kompensera ökade kostnader.
Ur LRF:s rapport Lantbrukets lönsamhet, november 2018.

LRF:s rapport Lantbrukets lönsamhet tilldrog sig särskilt intresse när den presenterades för några veckor sedan, med tanke på den gångna sommarens extrema torka. Och som väntat var det ingen munter läsning.

– Rapporten visar en väldigt alarmerande situation. Vi har inte sett så här svaga resultat på många år i våra mätningar. Tittar man generellt i landet så har spannmålsskörden minskat med mellan 30 och 40 procent och vi har stor grovfoderbrist, säger Christine Andersson.
Rapporten visar dock att effekterna av torkan har varierat kraftigt mellan olika delar av landet. I Skåne drabbades västkusten hårdast tillsammans med sydöstra Skåne, medan de inre delarna av landskapet trots allt fick lite mer nederbörd. På många håll går det att se tämligen stora variationer på korta avstånd. Exempelvis klarade sig östgötaslätten bättre än området kring Norrköping.

Variationer går även att se mellan olika produktionsslag.
– Tittar vi på nyckeltalet resultat efter finansnetto i förhållande till omsättning så ser vi att växtodlingsföretagen har gått från 20 till 6 procent på ett år. Grisproducenterna har minskat från 16 till 8 och även mjölksiffrorna är sämre än under mjölkkrisen. Så enligt rapporten är det växtodlingsföretagen som klarat sig sämst, följt av griskött medan nötproducenterna har klarat sig något bättre, säger Christine Andersson.
Och effekterna av torkan kommer hänga kvar i ett antal år, förutspår LRF.

– In i nästa år kommer vi fortsätta ha höga foderpriser och den försämrade likviditeten kommer ge sig till känna även då. För att återhämta lager tror jag vi behöver komma in i 2020 för att de ska rätta till sig. Plus att många har fått ett ekonomiskt tapp som man inte kan ta igen på bara ett par år. Det som drabbar hårdast tror jag är den försämrade likviditeten som gör att man kanske inte har råd att köpa foder till djuren eller har svårigheter med amorteringar och arrenden.
Dock har det bara rapporterats in enstaka fall av konkurser, berättar Christine Andersson.
LRF erbjuder subventionerad rådgivning som är finansierad av Jordbruksverket. Man kan då bland annat få hjälp med att ta fram en likviditetsplan och en handlingsplan. Och ett gott råd är att tänka långsiktigt, menar Christine Andersson.

– Det är självklart väldigt svårt att förbereda sig på ett år som detta, men jag tror det är viktigt att tänka framåt och göra vad man kan. Det man kan försöka jobba med ännu mer är att skaffa sig en buffert, kanske bygga upp ett lager med grovfoder och halm i den mån det är möjligt. Om man exempelvis blir erbjuden ett extra arrende kan det vara värt att överväga att ta det även om man egentligen inte behöver det.

Ökade produktionskostnader
LRF:s beräkningar ger att årets torka och värme medfört ökade produktionskostnader för 2018 jämfört med 2017.
Det ska noteras att torkan medför även ökade produktionskostnader under 2019.
Första halvan av 2019 kommer att bli kännbar och det gäller för varje företag att upprätta strategier och handlingsplaner för att kompensera ökade kostnader.
Ur LRF:s rapport Lantbrukets lönsamhet, november 2018.

Dagens fråga

Tror du dina paket kommer fram i tid till jul?

Loading ... Loading ...

Nyhetsbrev