Finns det verk­li­gen fula städer?

För­ra vec­kan pre­sen­terade Arktiekturupproret, en Facebook­grupp, en om­röst­ning om vil­ken som är Sve­ri­ges fulaste stad. För ar­ki­tekterna handlade be­döm­ningen myc­ket om ”riv­nings­hys­te­rin” som gjorde att ”de char­miga trä­husen och på­kos­tade sten­husen” er­sattes med ”trista lå­dor”.
Om­röst­ningen var öp­pen för alla som gick in på gruppens Fb-kon­to och röstade. Det gjorde näs­tan 7 000 in­tres­se­rade, och Bor­länge ”vann” med drygt 1000 röster ti­teln som fulaste stad. Nu ska Bor­länge få ett för­skö­nings­för­slag från en grupp ar­ki­tek­tur­stu­denter.

Bor­länge kom­mun tog ut­näm­ningen med fatt­ning. När­ings­livs­chefen för­kla­rade i TV-Ak­tu­ellt att kommunen tycker det är bättre att vara ”ful och trev­lig än snygg och vac­ker”. Men priset ska tas emot med stort in­tres­se, lovade hon.
Lika stor upp­märk­sam­het har inte kom­munerna läng­re ned på lis­tan fått. Det är de nog tack­samma för.
Trea var Häss­le­holm med 319 röster. En Skå­ne­kom­mun till var med på 20-lis­tan – Es­löv med drygt 100 röster. Ef­ter de två topparna (Västerås var klar tvåa med knappt 800 röster) var rösterna allt­så väl spridda.
Ge­men­sam näm­na­re för de flesta kom­munerna som kom högt upp i om­röst­ningen är att de är in­du­stri- el­ler tågstationsstäder med bara drygt 100 år på nac­ken.
Västerås är ett re­mar­ka­belt un­dan­tag med stads­pri­vi­le­gi­er från 1200-talet. Men den när­mast to­tala riv­ningen av gam­mal cent­rum­be­byg­gel­se till­sam­mans med stora tra­fik­leder tvärs ge­nom cent­rum gör att staden var fa­vo­rit till att bli fram­rös­tad som all­ra fulast.

Men så­väl Bor­länge som Häss­le­holm och Es­löv växte upp från in­gen­ting när in­du­strier och järn­väg kom i slutet av 1800-talet. Häss­le­holm kun­de fira 100 år som stad för fyra år se­dan, Es­löv tre år ti­digare. Bor­länge blev inte stad förr­än 1944.
Det in­ne­bär att det är ald­rig funnits myc­ket 1800-talsbebyggelse i des­sa städer. En stor del av den ti­diga be­byg­gel­sen var knappast av så­dan kva­li­tet att den var värd att be­vara. Å andra si­dan byggdes na­tur­ligt­vis även i des­sa städer ”trista lå­dor” på 1960-talet.
Vad som är vac­kert och fult råder det dock ingen enig­het om, och be­döm­ningen skiftar med tiden. När fun­kis­vil­lorna byggdes på 1930-talet an­sågs de inte som sköna – men funk­tio­nella. Nu ses de där­emot som bevaransvärda och, av många, som rik­tigt vac­kra.
Den moderna ar­ki­tek­turen är ock­så om­stridd. Inte alla håller med om att den svarta kub som in­ne­håller bib­lio­teket i Köpenhamn är vac­ker.
Där­emot an­ser de flesta att Gaudis myc­ket spe­ci­ella hus i Bar­ce­lo­na är oer­hört vac­kra, lik­som Hundertwassers hus i Wien. Men om en hel stad skulle byggas i sam­ma sär­präglade stil är det inte sä­kert att hel­heten skulle bli bra.

En om­röst­ning om Sve­ri­ges fulaste stad kan bara ses som ett de­batt­in­lägg. Skön­het och ful­het ligger helt i be­trak­ta­rens öga. Det finns ingen ob­jek­tiv san­ning.
Även för­änd­ringar för att för­sköna kan möta mot­stånd, vil­ket märkts i Häss­le­holm när Stor­tor­get och Första ave­nyn byggts om. Kri­tiken har varit mer ut­bredd än be­römmet.
Så hur Bor­länge kommer att uppfattas ef­ter prisför­skö­ningen är i högsta grad osä­kert.

Dagens fråga

Brukar du lyssna på Melodikrysset?

Loading ... Loading ...

Nyhetsbrev