John Martin Bengtsson utanför Det Ny Teater i Köpenham. Här spelas The Phantom of the Opera till och med mars nästa år. Foto: Claes Hall

”Ibland morrar jag till sminkösen”

Musikal Det är söndag och klockan är några minuter över tolv. Fotograf Claes Hall och undertecknad har bilat över Öresundsbron och står utanför Det Ny Teater i Köpenhamn. I dagens matinéföreställning av The Phantom of the Opera görs titelrollen av John Martin Bengtsson. Nu ska vi få följa hans förvandling till det olyckliga operaspöket. En spännande eftermiddag väntar.

John Martin Bengtsson möter upp och ledsagar oss uppför den sammetsbeklädda trappan i den vackra byggnaden. Det märks att han känner sig hemma här – det är tredje gången han gör en roll på teatern. Efter Enjolras i Les Misérables och Fiyero i Wicked är det nu Fantomen själv som lockat honom hit. Som alternerande i titelrollen – huvudfantomen görs av Tomas Ambt Kofod – har han hittills fått ta på sig masken två gånger. De kommande två söndagarna är det dags igen och under spelperioden är tanken att han ska göra rollen minst en gång i veckan, oftast under söndagsmatinén.
– Sedan kan saker och ting hända, peppar peppar! Jag finns ju här som alternerande, säger John Martin Bengtsson.

De kvällar han inte gör huvudrollen har han ett ensemblespår med några småroller som han följer och han är också cover för Raoul.
Vi slår oss ner i foajén utanför salongen. Därinne är scenen förberedd för eftermiddagens föreställning och snart är det dags för John Martin att börja sin förvandling, men innan dess hinner vi med en pratstund.
John Martin Bengtsson är född i Eslöv och gick på Heleneholms musikgymnasium i Malmö. Han har bott många år i Växjö med sin familj. Där har han producerat och medverkat i stora musikaler. Han har också varit med i vokalgruppen Eclipse när han under några år tog paus från musikalernas värld. Men så började Fantomen-eran. John Martin fick jobb som inhoppare för Peter Jöback när musikalen spelades på Cirkus i Stockholm hösten 2016 och våren 2017. Hösten därpå följde han Fantomenspåret till Göteborg där han gjorde Raoul. 14 och en halv gång sjöng han Fantomen på svenska på Cirkus och en gång stod han beredd i kulissen i Göteborg och fick nästan sjunga titelrollen också på engelska.

Nu kan han börja räkna antalet föreställningar på danska.
– Vem annars räknar? säger John Martin med ett leende. Mina kollegor som jag jobbade med i Stockholm skrattar åt mig. ”Hur orkar du?” undrar de. Men den här musikalen betyder så mycket för mig. Fortfarande kan jag förundras över vad vissa musikaliska passager gör med en. Speciellt när jag spelar Fantomen kan jag gripas så av historien, av hans öde och även de andras öden.

The Phantom of the Opera är en av världens mest välkända musikaler, för att inte säga den mest välkända. Den version som nu spelas i Köpenhamn är originalet, där varje liten del har sin fasta plats i det stora pusslet. Ändå kan man som musikalartist och skådespelare färga sin rollfigur.
– Jag har sett och jobbat nära flera fantomer och man förvånas över hur många olika varianter det kan finnas, säger John Martin Bengtsson.
Söndagen den 30 september gjorde han sin officiella debut i huvudrollen i Köpenhamn.
– Det var härligt. I mitt jobb är det här just nu det ultimata. När jag får gestalta den här rollen så faller allting jag vill och önskar på plats. Det är bra musikalitet, en bra historia, rollen ligger bra för mig i ålder och röstmässigt och jag känner den så väl efter flera år. Den känns lite som hemmaplan även om det hela tiden finns utmaningar. Den är skriven så att man aldrig kan slappna av i den, för då faller det platt. Man måste vara på tårna hela tiden.

Det är dags att bege sig till sminket. Vi följer John Martin in genom en dörr och uppför de vindlande trapporna i teaterhuset. I sin loge byter han om till linne och shorts och vi går vidare, ner för trapporna till Fantomens loge. På bordet ligger latexdelarna som skapar rollfigurens sargade ansikte – det som gjort att han känt sig utstött och gömt sig bakom sin mask i sitt rike i källaren under Parisoperan.
För att få masken att passa har man gjort en gipsavgjutning ”det var lite läskigt” och maskdelarna på bordet är anpassade efter John Martins drag.
– Den vi använder nu är nyutvecklad med ytterligare protesdelar och även ett nackparti för att det ska se naturligt ut. Så nu tar det lite längre tid att bli sminkad. I Stockholm tog det en timme, men nu är vi uppe i två timmar igen som det var från början när det skulle läras, säger John Martin Bengtsson.

Makeupartisten Nynne Fiil Lindhard börjar med att lägga ”strumpan” över huvudet och så kommer de olika protesdelarna på, en efter en. Rollfiguren växer fram medan hon jobbar med penslar, lim, krämer och puder. I nacken lämnar man två kanaler olimmade där svetten kan rinna. För det gör den. Det är varmt under masken som sakta förvandlar John Martin framför våra ögon.

– Det är också en process. Ju mer sminkningen växer fram och man ser dragen, ju mer växlar man över i rollen. Ibland får man be om ursäkt till sminkösen för att man morrar till. Man testar något bara för att se hur ansiktet funkar. Det gör att man kommer in i rollen lite i taget. Det är lite schizofrena två timmar där man växlar mellan att sitta och vara privat och gå in lite i rollen då och då. När man väl fått på sig grejerna är det bara att gå helt in i det.
– Man är lite ensam på sitt spår för alla andra har börjat på scenen redan när Fantomen kommer in. Man hör dem och så går man där. Det är lite så man tänker att Fantomen har det. Han är beskådare på sin opera. I sin ensamhet lyssnar han och hör allt som pågår. Det använder jag för att få den känslan, berättar John Martin och följer upp med ett leende: ”Jag har ju det här barnsliga förhållandet till den här rollen”.

Vilka är de största utmaningarna under en kväll på scenen?
– Jag har två som jag tänker på. Dels att hålla en balans mellan att följa med känslorna samtidigt som du ska klara alla sångpassager tekniskt. Sedan tror jag också det är viktigt att man hela tiden är sann så att man inte bara spelar. Det gäller vilken roll man än gör, om man ska spela en vrede eller sorg så måste man låta det komma inifrån och inte lockas av att spela för publiken.

Senare på eftermiddagen – matinén börjar kl 15 – får vi se honom göra sin tolkning av Fantomen i en föreställning där alla i ensemblen är på topp. John Martin gör en Fantom som är sensuell och farligt lockande och som har de stora känslorna av sorg och vrede nära under den sargade ytan. Energin sprakar mellan Fantomen och Christine, som spelas av Sibylle Glosted. Matinén slutar med att publiken står upp och applåderna rungar i salongen efter en lyckad föreställning.

På Det Ny Teater spelas musikalen till och med mars 2019. Kanske är Fantomensagan slut för John Martin efter det, kanske inte. Han har varit på väg till London för audition för rollen där.
– Jag blev inbjuden men kunde inte åka eftersom jag tackat ja till detta. Men det är smickrande att bli inbjuden. Drömmen finns där, det ska bara passa med allt, men så ska man också gå igenom alla tester och få ett erbjudande. Jag är inte främmande för att ta chansen om den väl dyker upp, men det är ingenting som finns planerat.

När ridån gått ner och musikalartisterna lämnar scenen är det en trött Fantom som går av.
– Det är verkligen en urladdning, speciellt de sista scenerna. Du måste ge allt, annars funkar det inte. Det tar. Men känslan sedan är en form av utmattning och eufori. Det är som att komma i mål efter ett litet maraton, säger John Martin Bengtsson.

The Phantom of the Opera

Musikal av Andrew Lloyd Webber och med sångtexter av Charles Hard och Richard Stilgoe. Efter romanen Le Fantôme de l’Opera av Gaston Leroux. Med scenografi av Maria Björnson.
Regi på Det Ny teater: Arthur Masella.

Musikalen hade premiär den 9 oktober 1986 på Her Majesty’s Theatre i London och fyllde alltså nyligen 32 år där. Första Fantomen spelades av Michael Crawford och Sarah Brightman gjorde Christine Daee.
Den 26 januari 1998 fick musikalen premiär på Broadway, där den alltså firade 30-årsjubileum tidigare i år med Peter Jöback i titelrollen.
The Phantom of the Opera har fått såväl den brittiska Olivier Award-priset som den amerikanska Tony Award för bästa musikal.
2004 kom också en filmversion.

På Det Ny Teater spelas musikalen till och med mars 2019.

Medverkande bland andra Tomas Ambt Kofod, John Martin Bengtsson, Sibylle Glosted, Isabel Schwartzbach, Cassandra Lemoine, Christian Lund, Carl Christian Rasmussen, Sebastian Harris, Louise Fribo, Rasmus Jupin, Elisabeth Halling, Tuva Semmingsen, Imogen-Lily Ash med flera.

×