To find a way wirh one another. Foto: Malin Arnesson.
Lonely Hunter är koreograferat av David Hernandez och hans första verk för Skånes Dansteater. Foto: Gunilla Wedding

Dans om att höra till – eller inte

Dubbla urpremiärer blir det när publiken bänkar sig för Skånes Dansteaters stora höstföreställning Belonging på Malmö Opera på lördag 13 oktober.
– Koreograferna Ben Wright och David Hernandez fick samma tema att arbeta utifrån och det blev väldigt olika ingångar, säger Skånes Dansteaters vd och konstnärlige ledare Åsa Söderberg.

Skånes Dansteater har under hela 2018 haft community som tema. Ett ord som kan översättas till gemenskap, samhälle, samfund eller befolkningsgrupp.
– Det blir väldigt specifikt när man försöker översätta det till svenska, men det handlar mycket om hur vi handskas med det gemensamma och det svåra i att leva tillsammans, säger Åsa Söderberg.
– Sedan ville vi också ha en nivå till, och lyfta fram frågorna kring vem som får ta plats på scen, fortsätter hon.

Den brittiska koreografen Ben Wright är välkänd för Skånes Dansteaters publik. Han har varit teaterns biträdande konstnärlige ledare och bland annat gjort verken The feeling of going och Spectrum för dem.
Han inleder Belonging med sitt nya verk ”To find a way with one another”. I verket möts sju professionella och 20 icke professionella dansare på scen. Åldern bland dem varierar från 12 till 76 år och det finns dansare med olika funktionsvariationer.
– När man har en så blandad ensemble måste man hitta en universell bild som alla kan existera i. En stor sammanhängande, rörlig bild, beskriver Ben Wright sitt arbete. Vi startar på en färgstark plats och rör oss mot något mörkare.
– Jag har jobbat med verk med både professionella och icke professionella dansare förut, fortsätter han. Men aldrig där de har varit så hoptvinnade och det är en så vacker känsla av ”Hur kan det egentligen bli mer viktigt än detta?”.
Musiken som framförs till Ben Wrights verk är Maurice Ravels Valse nobles et sentimentales och La valse och de valde Ben Wright för att de kändes så oförutsägbara men också förenande.

Den amerikanska koreografen David Hernandez verk har spelats över hela Europa men Belonging är hans första samarbete med Skånes Dansteater. Hans verk ”Lonley Hunter” är också helt nytt.
– Jag vill skapa situationer på scen, ett slags teatrala element, som arbetar mot att visa olika sätt som folk kan arbeta tillsammans på. Men också den känslan av isolering som kan komma från att tillhöra en grupp, beskriver David Hernandez.
– För mig är Belonging ett väldigt intressant ämne. Det finns mycket positivt i det men det har också något som kan leda oss i andra riktningar. Önskan om att höra till. Att inte höra till. Att man i ivern att höra till kanske rör sig i riktningar som man på egen hand inte alls skulle rört sig i.
David Hernandez ”Lonely Hunter” framförs till nyskriven musik av den polska kompositören Szymon Brzóska.
– Det har varit en dialog mellan mig och David från början och det är nog enda sättet att arbeta med ett gemensamt verk, säger Szymon Brzóska.

Dansaren Anette Jellne är med i både Ben Wrights och David Hernandezs verk och beskriver dem som storslagna men också väldigt olika.
– I Davids föreställning är det mer klassisk dans och mer teknik medan vi med Ben har jobbat mer utifrån improvisationer och också med att anpassa så att alla kan utföra det. Det är mer av ett konstant pågående flöde.

Hur är det att dansa med icke-professionella dansare på scen?
– Jag har verkligen utvecklats som dansare och lärt mig mycket i det mötet. Det krävs att man är stöd och hjälp och håller ett öga på allt. Man är närvarande i helheten på ett annat sätt. Det har varit fantastiskt och gett så mycket energi och glädje. Och många nya bekantskaper.
En av de icke professionella dansarna är 24-åriga Vibah Kumbra som läser till läkare på Lunds universitet men också har varit med i Skånes Dansteaters ungdomsgrupp länge och även medverkat i flera föreställningar tidigare.
– Det här har varit väldigt häftigt, säger hon. Vi är nästan 30 personer på scen och det är stor variation i ålder, funktion och kultur. En sådan mångfald! Och vi har verkligen jobbat med levande koreografi och Ben har testat och improviserat.

”To find a way with one another” är troligen det sista Ben Wright gör för Skånes Dansteater – åtminstone på ett bra tag. Efter åren som biträdande konstnärlig ledare har han också fungerat som huskoreograf men den tjänsten har varit knuten till Åsa Söderbergs tjänst. Hon slutar till sommaren och Ben Wright redan efter Belonging.
– Den här föreställningen känns som ett fantastiskt sätt att sluta på, som att lämna med en smäll, säger han. Och titeln, som egentligen var det som kom allra först känns bara mer och mer relevant.

×