Håkan Hardenberger är solist under torsdagens konsert med Gewandhausorchester Leipzig på Malmö Live. Foto: Karolina Rosenqvist
Håkan Hardenberger. Foto: Marco Borggreve

Hardenberger tar ton för Zimmermann på Malmö Live

Han fick en trumpet i julklapp som åttaåring. Pappa hade hört en konsert med Louis Armstrong. Resten är övning, med mycket tur och intuition, om man får tro Håkan Hardenbergers egen analys av hur man blir världens bäste trumpetare, vilket många anser att han är.

Konsertfakta:
På torsdag 11/10 gästar Gewandhausorchester Leipzig symfoniorkester Malmö Live tillsammans med den lettiska dirigenten Andris Nelsons och med Håkan Hardenberger som trumpetsolist.
På programmet står den västtyske tonsättaren Bernd Alois
Zimmermanns Nobody knows de trouble I see samt den österikiska kompositören Gustav Mahlers Symfoni nr 5.

Precis som en sångare kan en trumpetare ha dåliga dagar, där stödet och andningen inte sitter som de ska. Då får man falla tillbaka på rutinen.
– Brass är nära besläktat med sång på det sättet. Man är själv instrumentet, säger Håkan Hardenberger.
På torsdag spelar han Bernd Alois Zimmermans trumpetkonsert Nobody knows de trouble I see med en av världens bästa orkestrar: Gewandshausorchester Leipzig, under dirigenten Andris Nelsons, på Malmö Live.

Håkan Hardenberger brinner för den nyare och samtida musiken och arbetar medvetet för att få med sig publiken i det intresset. Han är medveten om att vissa kan ha fördomar om nyskrivet.
– Om man intalar sig själv att nyskriven musiken är svår, så blir det sant. Man kan tycka om eller inte tycka om, men det värsta man kan göra är att komma med ett stängt sinne.
Konstmusiken får inte bli ett museum, den måste utvecklas. Han hoppas att han kan använda sin skicklighet som solist för att övertala publiken att vara öppen för det nya.
– Många gillar det med mig, att jag inte är förutsägbar. Jag försöker få publikens förtroende, så de litar på mig och lyssnar förutsättningslöst.

Vi funderar lite på varför det finns ett slags förskjutning inom den klassiska musiken: modern dans och litteratur är i fas med tiden och med moderna tendenser och publiken är öppen för det allra nyaste. Ny konstmusik kan däremot ta decennier innan den sätter sig på repertoaren.
– Vår bransch har varit för ängslig. Samtidigt fanns det en period då varje tonsättare skulle uppfinna hjulet och göra det så svårt som möjligt, kanske ser vi en reaktion mot det nu.
Håkan Hardenberger brinner särskilt för Bernd Alois Zimmermans musik, som han nu ska spela på Malmö Live på torsdag. Tonsättaren fick inte det erkännande han förtjänade under sin egen tid, men står nu på standardrepertoaren, efter just en sådan fördröjning som vi diskuterat.
– Allt gick fel på premiären av det här verket och Zimmerman fick för sig att han hade skrivit ett dåligt stycke. Jag hoppas ibland att det ska finnas ett liv efter detta, så att han på något sätt kan få veta att det spelas hela tiden numera.
Zimmerman tog sitt liv tidigt och missade sitt verks framgång på repertoaren med ett par decennier.
Många tonsättare skriver stycken särskilt till Håkan Hardenberger. Mark-Antony Turnage har till och med döpt en konsert till ”Håkan” efter honom, vilket gör honom lite generad att prata om.
Att samarbeta med en tonsättare kan gå till på många olika sätt: det kan vara på Hardenbergers initiativ, eller på tonsättarens. Han kan ha lite eller väldigt mycket inflytande på hur stycket blir. Den enda gemensamma nämnaren är egentligen att han tycker det är spännande. Det måste inte vara svårt eller krävande – nuförtiden.
– När jag var yngre och streber fick det gärna vara svårt, så jag kunde få visa vad jag kunde, säger han och skrattar.

Håkan Hardenberger gläder sig åt att hemstaden Malmö kan locka till sig fler och fler tunga namn, som som nu Gewandhausorchester. Akustiken i Malmö lives konsertsalen är en enorm fördel.
– Den är helt enkelt bättre än på andra ställen i Europa.
Det kan förhoppningsvis sätta Malmö på musikkartan.
– Jag älskar att vi gjorde något fullt ut. Det är en fantastisk satsning. Alla kollegor som kommer på besök är överlyckliga.
Samtidigt kan han bli frustrerad över att Malmö inte kan bestämma sig för om det vill vara en liten storstad eller en stor småstad. Publiken kan vara försiktig.
– Jag vill inte hålla på och gnälla egentligen, men ska vi vara ”Lilla Berlin”, så låt oss göra det ordentligt. Vi behöver mer publik och bli bättre på att locka in folk som bor utanför Malmö. Vi som är i branschen borde intressera oss för varandras grejor och gå på varandras konserter. Satsa på det här, tillsammans. Jag är så himla förtjust i den här stan, det är ju därför jag bor kvar här.

Sverige saknar musiktraditionen som man har i andra europeiska länder, som Tyskland och Storbritannien, vilket han kan märka av.
– Här är plötsligt klassisk musik ett undergroundfenomen. Det finns ett slags finkulturskräck i Sverige, men klassisk musik behöver inte vara något elitfenomen, jag kommer själv inte från någon sådan bakgrund, säger Håkan Hardenberger.

Konsertfakta:
På torsdag 11/10 gästar Gewandhausorchester Leipzig symfoniorkester Malmö Live tillsammans med den lettiska dirigenten Andris Nelsons och med Håkan Hardenberger som trumpetsolist.
På programmet står den västtyske tonsättaren Bernd Alois
Zimmermanns Nobody knows de trouble I see samt den österikiska kompositören Gustav Mahlers Symfoni nr 5.