På hösten tunnas betets näringsinnehåll ut, men det ger ändå en bra bas i utfodringen. Arkivbild
Carl Dyrendahl.

Fodertips efter torkan

På landet Inventera noggrant dina behov och tillgångar, prata med och ta hjälp av dina grannar och se till att ha en bra relation med din foderleverantör. Det är några av de tips som lantbruksekonom Carl Dyrendahl riktar mot landets hästägare efter den torra sommaren.

Många hästägare har upplevt en riktigt tuff period under den gångna sommaren. Möjligheterna till bete har på många håll varit små och bristen på kompletterande foder har ytterligare förvärrat situationen.

– Det varierar så klart stort mellan olika företag och olika delar av landet, men generellt sett är det tufft. Hästägare är ofta mer utsatta än lantbrukare eftersom många av dem saknar egen produktion utan är beroende av att köpa sitt foder. Det råder brist på en marknad där det normalt sett råder överflöd och när det svänger så snabbt får det konsekvenser, säger Carl Dyrendahl, lantbruksekonom på LRF Konsult och representant för LRF Häst.

Det finns många exempel på hästägare vars bete tog slut redan tidigt i somras och därför tvingades tillskottsutfodra och därmed ta av vinterförrådet. Samtidigt har vallskörden varit liten på många håll.
– Första vallskörden låg någonstans kring 60 eller 70 procent. Den andra skörden som normalt sett kommer i juli aller augusti har i stort sett helt uteblivit. Det är först under de senaste veckorna som gräset har tagit fart igen. Det man kan hoppas på är paradoxalt nog en riktigt varm höst så att gräset växer och man kan ha hästarna på bete så länge som möjligt, säger Carl Dyrendahl.

Men vad ska man som hästägare tänka på i den nu rådande situationen? Och hur ska man göra för att ha så god beredskap som möjligt inför framtiden?
– Det direkta rådet nu är att först och främst inventera behov och tillgångar så att man får ett grepp om läget. Många hästägare har förstås full koll på detta redan, men det gäller inte alla. När man utfodrar kan det vara läge att vara mer noggrann än vad man annars är. Om man normalt utfodrar på marken är ett bra tips att använda en foderhäck eller krubba för att minimera svinnet.

I sammanhanget är det också värt att påminna om vikten av att räkna mängden torrsubstans som man köper in. Att exempelvis räkna foderpriset per inköpt rundbal är meningslöst, då torrsubstansen kan variera från ett par hundra kilo till närmare 750 kilo per bal.
Att tänka innovativt kring utfodring av hästarna kan också hjälpa upp situationen, menar Carl Dyrendahl. En rekommendation som LRF skickat ut till landets alla lantbrukare är att inte hacka sin halm utan att tillvarata så mycket som möjligt. Det är en resurs som inte innehåller särskilt mycket näring, men desto mer fiber och kan ett år som detta kompletteras med exempelvis lucern och kraftfoder.

– Det är också en god idé att använda det bete som finns på ett effektivt sätt. På hösten kanske näringsinnehållet tunnas ut, men det ger ända en bas i utfodringen som inte är att förakta, säger Carl Dyrendahl.
Ett annat gott tips är att ha en dialog med de grannar som också förbrukar foder och då i synnerhet de som föder upp nötkreatur.

– Eftersom djuren är olika känsliga för fodrets hygien, vattenhalt och näringsinnehåll så kan detta löna sig eftersom man kan byta partier med varandra. Det viktigaste för hästen är god hygienisk kvalitet, de är extremt känsliga för mögel och sporer men betydligt mindre känsliga för lågt näringsinnehåll. En bal som inte är optimal för hästarna kan fortfarande vara av värde för exempelvis köttdjur och kan kanske användas som en delbetalning för mer passande foder. Foderbristen är generell, men en god och lösningsorienterad öppen dialog är grunden för en effektiv allokering av de resurser som står till buds.
För att ha en bättre beredskap inför framtiden, rekommenderar Carl Dyrendahl att relationen med foderleverantören vårdas långsiktigt.

– Det är en väldigt viktig lärdom som många har gjort den här sommaren. Ett normalår kanske det behovet inte syns på samma sätt, men nu kan vi se att de som har en långvarig och upparbetad relation till leverantören har haft igen det i år. I de fallen har leverantören ofta ansträngt sig mer för att förse kunden med bra varor. Självklart kan det också vara en god idé att ha en viss överlagring, om ekonomin tillåter. Det ger en buffert som kan mildra eventuella bristsituationer i framtiden, säger Carl Dyrendahl.

60 000 hästar i Skåne
I Skåne finns det runt 60 000 hästar och 600 aktiva uppfödare, vilket gör landskapet till den största uppfödarregionen i landet med 45 hästar per 1 000 invånare.
Antalet klubbar och föreningar i länet är 117, varav runt 40 bedriver ridskola.
20 000 enskilda medlemmar och minst lika många människor till har daglig kontakt md hästen.
Skånsk hästnäring ger upphov till en samhällsekonomisk omsättning på totalt runt 3,8 miljarder kronor per år. Näringen har 1 800 avlönade heltidsarbeten och cirka 5 000 helårsarbetstillfällen.
I Skåne finns trav- och galoppbanan Jägersro med runt 130 000 årliga besökare och Falsterbo Horse Show med närmare 90 000 besökare.

Läs På landet

Webb-tv