Bo­stads­rätts­kö­pa­rna be­höver mer in­for­ma­ti­on. Foto: TT

Öka trygg­heten för bo­stads­kö­pa­re

Un­der den senaste tiden har ett pris­fall på bo­stads­mark­naden ge­ne­rerat en viss oro. Priserna har sjunkit med om­kring fem pro­cent i Malmö jäm­fört med 2017.
En or­sak till det­ta är de allt stramare kre­dit­re­gler­ingarna. För att bo­stads­mark­naden lång­sik­tigt ska kun­na fun­gera bättre krävs en rad struk­tur­re­form­er som gör det dels att det kan byggas fler bo­städer, dels att kon­su­menterna kan känna ökad trygg­het.
Bank­fö­re­ning­en fö­re­slår där­för tre åt­gärder för en bättre och tryggare bo­stads­mark­nad.

1. Cen­tralt bo­stads­rätts­re­gis­ter
Fel­ak­tig note­ring av pant­sätt­ning kan leda till att en kö­pa­re för­lo­rar sin bo­stads­rätt vid en ex­e­ku­tiv auk­tion på grund av att en ti­digare in­ne­ha­va­re som pant­satt lä­gen­heten, inte be­ta­lat sina lån.
Ett cen­tralt re­gis­ter för bo­stads­rätter skulle för­hindra det­ta och un­der­lätta ar­be­tet med att kon­trol­lera ägarförhållanden, pant­sätt­ningar, even­tu­ella för­fo­gan­de­in­skränk­ningar samt minska risken för be­drä­ge­rier.

2. To­tal­pris på bo­stads­rätter
De flesta bo­stads­rätts­fö­re­ningar har skulder, vil­ket in­ne­bär att vid köp av en bo­stads­rätts­lä­gen­het tar kö­pa­ren i prak­tiken över lä­gen­hetens an­del av fö­re­ningens lån. En rän­te­för­änd­ring kan så­le­des leda till högre rän­te­kost­nader för fö­re­ningen och höjda av­gifter för hus­hållen.
Om sum­man av priset för bo­stads­rätten och an­delen av fö­re­ningens skuld an­g­es i bo­stads­an­nonser, blir hus­hållen mer med­ve­tna om bo­stadens fak­tiska kost­nad, och bo­stads­rätts­fö­re­ningens skuld­sätt­ning upp­muntras att sänkas.

3. Upp­muntra till tryggare räntebindningstider
Vid an­sö­kan om bo­lån be­dömer banken en lån­ta­ga­res kre­dit­för­må­ga. Banken be­räknar hur myc­ket hus­hållet har kvar ef­ter skatt, fasta kost­nader och rän­te­kost­nader vid ett be­tyd­ligt högre rän­te­lä­ge än det vid låne­till­fäl­let. Den­na pro­cess be­gränsar ofta hur myc­ket bo­låne­ta­ga­ren får låna, trots att lån­ta­ga­ren är be­redd att teckna ett bo­lån med en lång räntebindningstid.
Kre­dit­re­gler­ingen, som är tänkt att dämpa riskerna med skuld­sätt­ning, kan pa­ra­dox­alt nog leda till att fler bo­låne­ta­ga­re väljer kortare och mer risk­fyllda räntebindningstider.
Om bankerna får möj­lig­het att an­passa rän­tan vid kre­dit­be­döm­ning uti­från bind­nings­tid, skulle kre­dit­giv­ningen bli mer rätt­vis för kon­su­menten och fö­re­språka sä­krare bo­lån.

När allt fler bor i bo­stads­rätt be­höver kon­su­ment­skyddet mo­der­ni­seras. Ett bo­stads­rätts­re­gis­ter, en öp­pen re­do­vis­ning av bo­stads­pri­ser in­klu­si­ve fö­re­nings­skuld och en kre­dit­pro­cess an­passad för rän­te­risken skulle där­för öka skyddet för kö­pa­rna på bo­stads­mark­naden.

Dagens fråga

Tittade du på Nobelfesten?

Loading ... Loading ...

Nyhetsbrev