Hela gänget bakom Kurs i självutplåning. Från vänster Amanda Lindblad (producent),Kerstin Weimers (ljus), Jonas Åkesson (musik och ljud), John Hanse (regi), Sanne Ahlqvist Boltes (skådespelare), Frida Stavnes (skådespelare) och Oskar stenström (skådespelare. Foto: Gunilla wedding
Hela gänget bakom Kurs i självutplåning. Från vänster Amanda Lindblad (producent),Kerstin Weimers (ljus), Jonas Åkesson (musik och ljud), John Hanse (regi), Sanne Ahlqvist Boltes (skådespelare), Frida Stavnes (skådespelare) och Oskar stenström (skådespelare. Foto: Gunilla wedding

Clownkurs med mobbning på scen

På måndag är det premiär för Banditsagors Kurs i självutplåning - en vuxenföreställning baserad på en serienovell av Henrik Bromander.
– Det här är ett lekfullt gestaltande av en berättelse med mycket mörker och ljus i, säger föreställningens regissör John Hanse.

Ett beige draperi på en halvcirkelformad ställning med en klotrund beige matta framför finns på plats i Malmöbaserade Banditsagors replokal i en källare på Annelund. Det är scenen för Kurs i självutplåning som har premiär på Lunds stadsbibliotek 24 september och sedan ska flytta runt mellan olika skånska bibliotek under hösten och våren.
– Vår målsättning är att ha scenografi och utrustning som går in i en vanlig personbil – tillsammans med tre personer, säger skådespelaren Oskar Stenström som tillsammans med Frida Stavnes och Sanne Ahlqvist Boltes ska stå på den beigea scenen.
Kurs i självutplåning baseras på författaren och serieskaparen Henrik Bromanders serienovell med samma titel och handlar om Maria som åker på en sommarkurs i clownteknik där den mysiga stämningen efter hand förbyts i vuxenmobbning och maktutövning. Maria bestämmer sig för att slå tillbaka på egen hand och i programbladet beskrivs föreställningen som en både komisk och tragisk berättelse om mod och att vägra gå med i det sociala spelet.
– Vi har arbetat med Henrik Bromander vid flera tillfällen och har varit hans ingång i teatervärlden så den här novellen skrev han delvis med tanke på oss, berättar regissören John Hanse. Han skrev den också med tanke på att den skulle kunna sättas upp men det var inte ett lätt val. Berättelsen är inte enkel att gestalta och så har den en väldigt stort persongalleri. Men när vi väl bestämde oss har den varit mycket spännande att jobba med.
Det stora persongalleriet består, förutom huvudpersonen Maria och kursledaren Björn, av de övriga kursdeltagarna och ett amatörteatersällskap. Oskar Stenström gestaltar de flesta av dem med tillsammans med Sanne Ahlqvist Boltes.
– När man spelar så många personer handlar det om att differentiera dem så de inte blir ett hopkok, förklarar han. Det kan man göra på olika sätt alltifrån hur deras kroppar rör sig till hur de pratar med dialekter och röstlägen.
– Förutom kursdeltagare och amatörskådespelare spelar jag även kursledaren Björn, berättar Sanne Ahlqvist Boltes. När man ska ställa honom på scenen i hans maktposition och få syn på de medel han använder kan det på många sätt bli absurt. Vi har skrattat åt situationerna många gånger men man känner igen det också, det är inte långt från egna erfarenheter.
Frida Stavnes spelar Maria som också fungerar som berättare.
– Det har varit ganska klurigt för att det hon gör är att vara jobbig, att säga ifrån, att röra till och bryta den goda stämningen. Det har jag brottats med och också det att hon ibland är ganska tråkig. Flera av figurerna är mer som små clowner och vi har pratat mycket om det att en vanlig skådis som ställer sig bredvid en clown på scen aldrig kan vinna.
– Jag kämpar för att bli omtyckt, lägger hon till med ett skratt.
– Det är en ganska tung tematik i pjäsen och man kastas mellan det och komik, förklarar Sanne Ahlqvist Boltes.
Den clownteknik som Maria går kurs i är också en viktig del av själva föreställning och de tre skådespelarna har bland annat haft workshop med Per Sörberg som arbetar som clownpedagog på Stockholms Dramatiska högskola.
– Clownteknik har sin grund i maskteknik och commedia dell’arte, förklarar Sanne Ahlqvist Boltes. I clownteknik finns väldigt många regler att förhålla sig till och i inlärningen finns också mycket rätt och fel och situationen handlar om mästare och lärling vilket är väldigt tacksamt att applicera på den här berättelsen.
– Det är slående när man läser Henriks serie att den är extremt smal och handlar om en liten sommarkurs med en liten grupp människor långt ute på landet, säger John Hanse. Men just genom att den är så specifik blir den intressant för alla och man kan plocka ut saker man själv kan relatera till. Att jobba med Henriks serier är över huvud taget spännande – de är så brutala, nakna och rakt på sak men det finns ett väldigt djup och en kärlek bakom som gör att det finns mycket att ta av när man sätter upp dem på scen.
– Han är verkligen skarp och har koll på sin samtid och omvärld och använder ofta ett grepp för att försvara sin karaktärer med genuin värme även om de står för krångliga eller till och med motbjudande värderingar, konstaterar Oskar Stenström.

Vad tror ni att publiken får för upplevelse av Kurs i självutplåning?
– Förhoppningsvis kan de relatera till det som händer och kanske väcker det någon frågeställning kring att det inte är så självklart vad man tycker och tänker, säger Oskar Stenström.
– Jag hoppas den väcker frågor om makthirarkier och hur de uppstår. Alla som åkt på en kickoff, gått en kurs eller varit i nåt annat sammanhang där man varit en grupp som tillfälligt blivit isolerade tillsammans kommer känna igen sig, lägger John Hanse till.