Gästkrönika

Inspirerande författaröde från Möllevången

Artikel Gästkrönika I ett hus i Västra hamnen har Johan Falkman uppfört ett stort konstverk som avbildar personer med anknytning till Malmö, och särskilt dess hamn.
PREMIUM

I ett hus i Västra hamnen har Johan Falkman uppfört ett stort konstverk som avbildar personer med anknytning till Malmö, och särskilt dess hamn.

Några av dem är kända, som kommunstyrelsens ordförande Katrin Stjernfeldt Jammeh och poeten och akademiledamoten (på den tiden då det var någonting att skryta med) Anders Österling. Andra är ganska okända.

Till de senare hör Gösta Larsson. Han föddes i en arbetarfamilj på Möllevången 1898, men reste på 1920-talet ut i världen, först till Sydafrika och sedan till USA. Han försörjde sig som hamnarbetare, men lyckades på 1930-talet bli författare. Hans mest kända roman, Ships in the River, kom ut 1946 och sägs ha fungerat som inspiration till filmen Storstadshamn med Marlon Brando.

Inledningsvis fick Gösta Larsson viss uppmärksamhet i Sverige. Hans romaner översattes snabbt till svenska och fick hyfsad kritik. Så småningom falnade dock intresset
–förläggarna tyckte att hans böcker blivit för amerikanska.

Även i USA blev det allt tuffare för Gösta Larsson. De antisocialistiska stämningarna under det kalla kriget gjorde att många uppfattade honom
–en utländsk klassmedveten arbetare
–som suspekt. Och han kom inte alls överens med de Hollywoodproducenter som ville göra film av hans berättelser.

Gösta Larsson dog 1955. Som det lakoniskt konstateras i den korta texten under hans porträtt i Västra hamnen: ”Han gasade ihjäl sig i ett garage i Waterford, Connecticut”.

Efter sin död glömdes Gösta Larsson mer eller mindre bort, såväl i USA som i Sverige. Trots att jag själv är expert på arbetarlitteratur var jag exempelvis länge helt ovetande om hans existens.

2008 uppmärksammades Gösta Larsson dock av Fredrik Ekelund i romanen MS Tiden. Tre år senare gav Arbetarnas Kulturhistoriska Sällskap för första gången ut Ships in the River på svenska, under titeln Kajerna vid Hudson River. Och 2016 avbildades han alltså på ett konstverk i ett hus i Västra hamnen som är synligt för alla och envar som går förbi på trottoaren.

Gösta Larssons levnadsöde är fascinerande.

Visst är det exempelvis inspirerande att en arbetargrabb från Möllevången kunde bli författare
–på engelska!
–i USA. Dessutom påminner det oss om att migration och kulturmöten inte är något nytt i Malmös historia.

Hans öde efter döden är också intressant.

Att han försvann ur den svenska litteraturhistorien visar att den ofta skrivs ur ett snävt nationellt perspektiv. I en globaliserad värld är det ganska dumt.

Att hans ”återkomst” inte berodde på att litteraturvetarna reviderat kanon, utan på insatser av en författare, ett kulturhistoriskt sällskap och en konstnär visar dessutom att litteraturhistoria faktiskt inte bara produceras av akademiker.

Fredag 7 september fyller Institutionen för konst, kultur och kommunikation (K3) vid Malmö universitet 20 år. Det firar vi bland annat med att föreläsa om Gösta Larsson. Naturligtvis gör vi det på trottoaren framför Johan Falkmans konstverk. För vår forskning sker i staden och i världen.

FAKTA

Fakta:

Fakta:

Mer information om föreläsningen och K3s 20-årsjubileum finns på se kalendariet på https://mau2018.se/events/k320-march-with-malmo/

Kultur och nöje

Pris till nytt grepp på Förintelsehistoria

Motståndsmannen Georg W Fossums bild hittades på 1990-talet och är den enda som finns på de 529 norska judar som lämnade Oslo på båten Donau den 26 november 1942. Slutdestinationen var förintelselägret Auschwitz och mer än hälften gasades ihjäl direkt. Arkivbild.
Foto: Georg W Fossum/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje Polen och Auschwitz förvisso, men nu ska svenska skolungdomar få resa i Förintelsens fotspår även till Norge. Årets stipendium från Micael Bindefelds stiftelse till minne av Förintelsen kommer att användas som resestipendier.

Totalt deporterades nästan 800 norska judar till Polen och Tyskland. Knappt 40 av dem överlevde.

Några av dem som trots allt klarade sig undan deporteringarna var de judiska bröder som trädgårdsmästaren Rolf A Syversen hittade i sitt växthus i Oslo i oktober 1942.

Syversen, senare skjuten av nazisterna, bestämde sig för att tillsammans med tre andra organisera en räddningsaktion med hjälp av firmans lastbilar. Under sju veckor vintern 1942 körde man skytteltrafik och lyckades transportera mellan 600 och 1 000 norrmän till gränsen mot Sverige. Hur många som hjälptes totalt är oklart, men cirka 350 av dem hade judisk härkomst.

Människorna gömde sig bakom potatissäckar, barnen hölls tysta med hjälp av sömnmedel. Gränsen passerades i de flesta fall till fots – ofta till Värmland.

– Väldigt många gånger hamnade människor av en slump i hjälpverksamheten. De ställdes inför ett val: ska jag hjälpa och riskera mitt eget liv, eller ska jag låta bli? Det fanns ju inga färdiga system för det här, säger Anna Florén, programchef på Voksenåsen och mottagare Micael Bindelfelds stipendium till minne av Förintelsen.

Börjar i april

Voksenåsens kulturcentrum ligger vackert beläget utanför Oslo. Norska staten gav det 1955 som ett tack-för-hjälpen-under-kriget-gåva till Sverige och hit ska nu svenska skolungdomar få komma och lära om Förintelsen ur ett nordiskt perspektiv. De första så kallade hågkomstresorna skulle genomföras i mars 2020, men blev aldrig av på grund av pandemin. Nu hoppas Anna Florén att resorna ska komma igång på allvar i april i år.

Projektet har tagits fram i samarbete med Forum för levande historia som 2018 fick ett uppdrag från regeringen att stärka förutsättningarna för just hågkomstresor till Förintelsens minnesplatser. Traditionellt har dessa gått till Polen och Auschwitz. Anna Florén ser fler fördelar med att högstadie- och gymnasieungdomar nu får studera Förintelsen utifrån de norska judarnas historia.

– Historien kommer närmare geografiskt, socialt och kulturellt, dessutom får vi kanske ett annat perspektiv på Sveriges roll under andra världskriget. Gränsen mot Sverige blev ju nödutgången, men den kunde också vara stängd, säger Anna Florén.

Fram till våren 1942 var det svårt att få uppehållstillstånd i Sverige. Att vara av judisk börd räknades inte som asylskäl och bedömningen vid gränsen var godtycklig. Det finns exempel på judar i Norge som försökte fly till Sverige år 1941 men som nekades inträde. Violinisten Leif Wolfberg – skildrad i Ola Larsmos essäbok "Djävulssonaten" – var en av dem. Han deporterades sedan till Auschwitz men lyckades överleva.

Donau ledde till Auschwitz

Den 26 november 1942 deporterade nazisterna 529 norska judar ombord på båten Donau. Från den polska hamnen Stettin gick resan till Auschwitz där mer än hälften av dem gasades ihjäl direkt.

Deporteringen från Norge blev årets mest uppmärksammade nyhet i Sverige och efter den blev det också möjligt för norska judar att få asyl i Sverige.

– Vi vill berätta om den här historien i Sverige för vi tror att den inte är så känd, och den norska Förintelsen är så nära man kommer sin egen lokala historia.

Den norska självrannsakningen har på sistone handlat om motståndsmännens ansvar – vad visste de? Kunde de ha hjälpt de norska judarna mer än vad som skedde – en diskussion som startade med Marte Michelets bok "Hva visste hjemmefronten?", framhåller Anna Florén.

Tanken med hågkomstresorna är – förutom kunskap och utbildning – att få svenska elever att reflektera över det personliga ansvaret hos den som står bredvid, enligt Anna Florén.

Vilka perspektiv på Sveriges roll under andra världskriget är det då som betonas?

– En nyansering, det är så lätt att fastna i ett historiskt narrativ om att Sverige gjorde det jättebra och räddade alla, eller att Sverige tillät permittenttrafik och agerade helt förfärligt. Det faktum att Sverige var neutralt gjorde att över hälften av de norska judarna hade någonstans att fly. Men det var inte bara gott, det fanns också svårigheter, och det kunde vara godtyckligt. Små tillfälligheter kunde avgöra om du levde eller dog.

Erika Josefsson/TT

Anna Florén, programchef på Voksenåsen utanför Oslo, tar emot stipendiet på 650 000 kronor som ska användas till stipendier till svenska skolungdomar, berättar hon.
Anna Florén, programchef på Voksenåsen utanför Oslo, tar emot stipendiet på 650 000 kronor som ska användas till stipendier till svenska skolungdomar, berättar hon.
Foto: Jessica Gow/TT
Små tillfälligheter kunde betyda liv eller död för de norska judarna, cirka 2 100 personer, under andra världskriget, framhåller Anna Florén, programchef på Voksenåsen.
Små tillfälligheter kunde betyda liv eller död för de norska judarna, cirka 2 100 personer, under andra världskriget, framhåller Anna Florén, programchef på Voksenåsen.
Foto: Jessica Gow
Micael Bindefelds mormor kom från en stor judisk familj i Trondheim. Ändå hade han dåliga kunskaper om vad som hände norska judar under kriget. Arkivbild.
Micael Bindefelds mormor kom från en stor judisk familj i Trondheim. Ändå hade han dåliga kunskaper om vad som hände norska judar under kriget. Arkivbild.
Foto: Janerik Henriksson/TT

FAKTA

TT: Micael Bindefelds stipendium till minne av Förintelsen

Årets stipendium på 650 000 kronor går till Anna Florén, programchef på Voksenåsen. Pengarna ska gå till stipendier till de skolelever som ska få göra så kallade hågkomstresor.

Förutom dessa resor ska en särskild resa arrangeras för "en handplockad grupp med unga svenskar som uppfattas som morgondagens makthavare". Deltagarna utses av stiftelsen tillsammans med Voksenåsen.

– Det är unga ledare på väg upp, journalister, akademiker och representanter från näringsliv, influerare, artister, säger Anna Florén.

Micael Bindefeld hoppas att årets stipendium ska resultera i att fler får kunskap om nordisk förintelsehistoria.

– Inte ens jag själv som är jude, och som har en mormor som kom från en stor judisk familj i Trondheim, kände till omfattningen av deportationerna av norska judar och att en tredjedel av Norges judar deporterades till koncentrationsläger.

Att försöka hitta nya berättelser om Förintelsen – och få dem spridda – var de viktigaste drivkrafterna för Micael Bindefeld när han startade stiftelsen för åtta år sedan.

– Berättelser som tar tag i, berör och stannar kvar i en ny generation som behöver upplysas om Förintelsens fasor, säger han nu.

– Det handlar också om att se hur lätt demokratin och dess fundament pulveriserades under ockupationen av Norge och hur nära det var att Sverige också drogs med.

Utrikes

Ryssland klassar Navalnyj som terrorist

Ryssland har satt upp Aleksej Navalnyj på en lista över terrorister.
Foto: AP/TT
Utrikes
Utrikes Ryssland har satt upp den fängslade ryske oppositionsledaren Aleksej Navalnyj på landets lista över terrorister och extremister.
Agerandet fördöms av EU, som kallar det för en del av "det fortsatta förtrycket av kritiska röster i Ryssland."

Listan sammanställs av den Ryska federationens finansiella övervakningskommitté – Rosfinmonitoring.

Även ett antal av Navalnyjs medarbetare, däribland Ljubov Sobol, finns med på listan.

Beslutet innebär att den ryska staten klassar Navalnyj och hans medarbetare enligt samma kriterier som högernationalister och utländska terrororganisationer som IS.

"Superteam av terrorister"

Tidigare i januari lades Leonid Volkov och Ivan Zjdanov, ytterligare två medlemmar av Navalnyjs antikorruptionsstiftelse FBK, till listan – och båda skämtar nu på Twitter om terroristbenämningen.

Volkov skriver att han är "stolt över att arbeta i vårt lag av extremister och terrorister" – medan Zhdanov twittrar: "det är fantastiskt att vårt superteam av terrorister nu får tillskott av sådana fantastiska människor".

Från EU-håll fördöms Rysslands agerande, som av unionens utrikespolitiske talesperson Peter Stano kallas för en del av "det fortsatta förtrycket av kritiska röster i Ryssland."

Avtjänar straff

Aleksej Navalnyj greps av de ryska myndigheterna i januari 2021 då han, efter att ha vårdats på sjukhus efter en giftattack, återvänt till Ryssland.

Han dömdes därefter till fängelse i vad som allmänt betraktas som en politiskt regisserad process och avtjänar för närvarande ett två och ett halvt år långt fängelsestraff i en straffkoloni.

FAKTA

Fakta: Aleksej Navalnyj

Aleksej Navalnyj (född 1976) har varit Rysslands mest framträdande oppositionspolitiker på senare år. Efter att från början mest ha varit känd som antikorruptionsaktivist har han på senare år allt mer framstått som den främsta oppositionsledaren i Vladimir Putins Ryssland.

Navalnyj har gripits och dömts upprepade gånger och förbjudits från att kandidera i allmänna val. I stället driver han en rörelse som har haft en strategi om så kallade smarta röster. Den syftar till att samla oppositionellt sinnade väljare bakom de kandidater i olika val som har störst möjlighet att konkurrera med maktpartiet Enade Ryssland.

Han är utbildad jurist och sedan 2000 gift med Julia Navalnaja. De har två barn, födda 2001 och 2008.

I augusti 2020 blev Navalnyj akut sjuk under en flygtur från Tomsk i Sibirien. Efter att länge ha vårdats på sjukhus i Tyskland, där det konstaterades att han förgiftats av nervgiftet novitjok, återvände han till Ryssland den 17 januari 2021. Han greps direkt på flygplatsen och har därefter dömts till fängelse i vad som allmänt betraktas som en politiskt regisserad process.

Utrikes

Wales bromsar vägbyggen – för klimatet

Wales regionala regering vill att fler tar tåget i stället för bilen i framtiden. Bilden är från Fairbourne i Gwynedd.
Foto: Kirsty Wigglesworth/AP/TT
Utrikes
Utrikes Ett lyft för klimatet – eller ett svek mot den bilberoende landsbygden? Beslutet att stoppa nya vägbyggen väcker starka känslor i Wales.
– Vi tar absolut en risk som regering, säger Lee Waters, biträdande minister för klimatfrågor.

Svårt, smärtsamt – och skrämmande för politiker. Så beskriver Labourpolitikern Lee Waters den walesiska regeringens beslut att pausa och granska nya vägprojekt som ett sätt att försöka minska klimatpåverkan från biltrafik.

– Beslutet är omtvistat och det saknas bred politisk enighet, säger han på ett seminarium på nätet.

– För oss som regering är det ett risktagande, men vi går i första ledet och det är viktigt i modern politik. Men vi ligger nog längre fram än de flesta och då krävs beslutsamhet.

Mål för nettonoll

Det var förra sommaren som de flesta nya vägbyggen lades på is i Wales, som med omkring tre miljoner invånare är en del av Storbritannien men också har självstyre i många frågor.

Beslutet ska hjälpa Wales att nå noll nettoutsläpp av växthusgaser senast 2050. Utsläppen har minskat med mer än 30 procent sedan 1990 – men för att nå målet måste de nedskärningar av utsläpp som har gjorts mer än fördubblas de kommande tio åren, enligt Waters.

I det arbetet ingår transporter, som i dag står för omkring 17 procent av de walesiska utsläppen. Det hoppas man få ner genom att lägga de pengar som var tänkta att gå till nya vägprojekt på underhåll av befintliga vägnät och ökade insatser för kollektivtrafik, cykling och gång.

– I Wales har politiken prioriterat bilen i 70 år, det är alldeles för länge, säger Waters.

– Vi kommer inte att minska koldioxidutsläppen tillräckligt mycket och tillräckligt snabbt enbart genom elektrifiering av fordon. Det här årtiondet är avgörande för att nå klimatmålen. Vi vill se en minskning av bilanvändandet, det är en enorm utmaning eftersom det går emot själva kärnan i hur vårt samhälle är uppbyggt.

Allt stoppas inte

En expertpanel har fått i uppgift att granska de flesta vägprojekt som befinner sig i planeringsstadiet utifrån vilket klimatavtryck de kommer att ha. Waters understryker att åtgärden inte betyder att några nya vägar aldrig kommer att byggas i Wales igen.

– Det är inte vår intention att stoppa alla vägprojekt men vi vill inte att bygget av nya vägar ska vara standardläget, säger han.

– Vi vill stoppa storskaliga väginvesteringar för att skapa utrymme för mer hållbara alternativ. Utan stöd i budgeten kommer vår politik aldrig att bli verklighet.

Missnöjet bubblar

Men i det relativt fattiga Wales, där människor och fordon på daglig basis rör sig över gränsen till England, ser många vägbyggen som viktiga projekt för jobb och ekonomi. I Llanbedr i Gwynedd överväger det lokala styret juridiska åtgärder sedan planerna på att bygga en förbifart skrotats på grund av den regionala regeringens nya transportpolitik.

Förespråkare hade kämpat för förbifarten – som var tänkt att lätta på trafiktrycket från turister – i 60 år. Men den walesiska regeringens expertgrupp fann det "mer sannolikt än inte" att det nya projektet skulle bidra till ökade koldioxidutsläpp och det stoppades därmed.

Det gjorde Dyfrig Siencyn, ledare för det lokala styret i Gwynedd, rasande över bristen på förståelse för förutsättningarna på landsbygden

– Det står återigen klart att landsbygden kan offras på klimatförändringens altare medan de verkliga problemen och svaren på dem finns i våra urbana områden, sade han till BBC i november.

Lee Waters konstaterar att vägbeslutet har fått många på landet att känna sig övergivna.

– Jag tänker inte låtsas som om det här är enkelt eller att alla håller med oss. Men vi måste ha modet att fortsätta, säger han.

– Det finns ingen anledning att skriva under på målet om att nå nettonoll utan att vara redo att ta konsekvenserna och göra det som krävs.

"Verkligt hot"

Kanske kan pandemin fungera som draghjälp för att få människor med på tåget i transportfrågan, hoppas Waters. Han menar att de senaste åren har visat att plötsliga och dramatiska förändringar i hur vi lever våra liv är möjliga och att vetenskapen har kommit att ta allt större plats i människors medvetanden.

– Jag tror att det finns ett fönster, där vi genom att lyfta fram alternativ och hänvisa till klimatforskning kan få människor att ändra åsikt, säger Waters.

– Vi måste påminna om att klimatförändringar är ett verkligt hot, i dag och i framtiden, och uppmuntra till beteendeförändringar.

Sofia Eriksson/TT

FAKTA

Fakta: Visst självstyre

Wales är en del av Storbritannien och har sedan 1999 visst självstyre.

Nationalförsamlingen i Wales, Senedd Cymru, har 60 ledamöter som väljs för en mandatperiod på fyra år. Den stiftar lagar om bland annat social välfärd, transporter och vägar, jordbruk, fiske, turism och kultur. Självstyret medger också viss skatteindrivning.

Två tredjedelar av befolkningen bor i södra Wales, i synnerhet i ett bälte som omfattar städerna Swansea, Cardiff och Newport.

Källa: Landguiden/UI, Nationalencyklopedin

Höör

Berusad försökte köpa sprit – åkte dit

Foto: Izabelle Nordfjell/TT
Höör
Höör En kvinna omhändertogs vid två-tiden på tisdagen misstänkt för rattfylleri efter att ha försökt köpa alkohol på Systembolaget i Höör.

Polisen fick in samtal om kvinnans förehavanden 13.55 på tisdagen. Efter att kvinnan, som uppfattades som berusad, försökt inhandla alkohol körde hon bil från platsen. Polisen ryckte ut för att söka efter det aktuella fordonet.

En stund senare hittas bilen och polispatrullen kan stoppa den. Kvinnan medtogs för provtagning.

Söderslätt

Trelleborgare utpressad efter chatt med småtjejer

Foto: Per Larsson / TT
Söderslätt
TRELLEBORG Trelleborgaren i 40-årsåldern ska ha chattat med unga flickor och under hot om att han skulle avslöjas ska han ha betalat en stor summa pengar.

Det var under ett par veckor i januari som en 40-åring bosatt på en ort i Trelleborgs kommun på olika internetsidor tog kontakt med vad som av polisen beskrivs som ”unga flickor”.

Efter inledande förhör är det än så länge oklart vad som skrivits och skickats mellan mannen och mottagaren, men uppenbarligen så pass känsliga saker att han kunnat utpressas att betala en stor summa pengar.

Enligt polisen ska mannen under hot om att det han skrivit annars skulle avslöjas offentligt valt att betala till den eller de okända gärningspersonerna.

Det ska röra sig om en större summa pengar som 40-åringen betalat till den okände utpressaren.

Mannen har nu valt att polisanmäla utpressningen som är under utredning.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Casinopro.se

Sverige väljer att förlänga tillfälliga ändringen i spellagen

Casinopro.se I samband med den pågående pandemi som snabbt spred sig över världen, valde svenska Spelinspektionen att skärpa reglerna i den svenska spellagen. Sedan tidigare innebar denna bland annat att varje spelbolag endast får dela ut en bonus per licens, samtidigt som de ska ålägga spelarna att ställa in insättningsgränser innan de tillåts börja spela.

Varken bonusar eller insättningsgränser har tidigare haft ett maxtak, enligt bonussidan casinopro.se - något som kommit att ändras i och med den tillfälliga ändring som genomförts i spellagen från och med den 2 juli 2020.

Strikta regler i nya ändringen

Den tillfälliga ändringen i spellagen skulle i första hand gälla till och med den sista december 2020. Nu är det dock klart att svenska staten förlänger maxgränsen för casino bonusar.

I första hand har de valt att förlänga den tillfälliga spellagen i ytterligare sex månader - men det finns ingenting som säger att de inte kan komma att förlänga tidsgränsen ytterligare.

De nya reglerna som gäller i den tillfälliga spellagen är mycket strikta och syftar till att ingen spelare ska riskera att landa i ett spelmissbruk. Anledningen till detta är att det i och med pandemin var många svenskar som blev arbetslösa eller såg sin inkomst sjunka drastiskt.

Det fanns då en oro hos regeringen att detta skulle leda till ett ökat spelande - varför de kände att en tillfällig ändring i spellagen var nödvändigt.

De mest omtalade ändringarna i spellagen handlar om just bonusar och insättningsgränser. Som vi redan tagit upp, innebär den "vanliga" svenska spellagen att varje spelbolag endast får dela ut en bonus per spelare och licens. Inget maxtak finns för bonusen - men i och med ändringen i spellagen har ett bonustak på 100 kr införts.

Det innebär att inga bonusar med ett värde över 100 kr får delas ut - något som sätter de svenska spelbolagen i ett utsatt läge gällande konkurrens från utländska aktörer som inte har några sådana restriktioner.

Även insättningsgränserna har alltså fått se en ändring, och idag gäller en obligatorisk insättningsgräns på 5 000 kronor per spelare.

Bonusarnas villkor omformas

Att bonusarna fått ett maxtak om 100 kr har varit både bra och dåligt för oss spelare. Det är givetvis en tråkig nyhet för de spelare som är ute efter så höga bonusar som möjligt - samtidigt har bonusvillkoren hos många casinon blivit mer generösa gentemot spelarna.

Till exempel är det många casinon som valt att ta bort kravet på omsättning från sina bonusar - något som innebär att du alltså får behålla dina vinster direkt.

Omsättningsfria bonusar är väldigt populära, och innan den tillfälliga ändringen i spellagen var dessa mycket sällsynta.

Idag hittar vi bonusar utan omsättningskrav hos vart och vartannat casino - vilket vi naturligtvis tycker är kul!

Vilka casino bonusar är bäst nuförtiden?

Precis som vi varit inne på, är det många casinon som tvingats omforma sina bonusar - och flera av dessa har då valt att göra om bonusarna till sådana som är mer gynnande för spelarna. Vi menar då naturligtvis de omsättningsfria bonusarna - dessa är det bästa man som spelare kan hitta.

De enda bonusar som ligger i samma kategori är insättningsfria bonusar, men dessa kommer ofta med krav på omsättning.

Får vi välja tar vi en bonus utan omsättningskrav, alla dagar i veckan.

Några av de casinon som idag valt att lägga sina välkomstbonusar som bonusar utan krav på omsättning är bland annat Prank Casino, Klirr och Storspelare.

Är de lägre bonusarna här för att stanna?

Många spelare undrar om vi någonsin kommer återgå till "normalläge" gällande casinobonusar - och detta är en klart berättigad fråga. I och med att det ekonomiska rådande läget med stor sannolikhet kommer vara långvarigt, finns det en möjlighet att den svenska staten väljer att revidera spellagen så att de tillfälliga ändringarna istället blir permanenta.

Detta är dock ingenting som kommer ske i brådrasket - i första hand kommer istället ytterligare förlängningar troligen vara aktuella. Detta eftersom en ytterligare begränsning i den svenska spellagen skulle ha stora effekter, både för spelbolagen såväl som för samhällsekonomin.

Det innebär att det är många som skulle påverkas av en ändring i spellagen, varför en varig ändring först bör analyseras noggrant innan den genomförs. Å andra sidan har Ardalan Shekarabi visat sig vara väldigt på hugget under det gångna året - så ingenting är omöjligt.

Vad kan en permanent ändring av spellagen ge för konsekvenser?

Att det finns flera positiva aspekter av den tillfälliga ändringen i spellagen har vi redan varit inne på - till exempel har många casinon valt att ta bort sina omsättningskrav vilket blivit mycket uppskattat av spelarna.

Det finns dock även negativa sidor med en striktare spellag. Först och främst blir det en väldigt snedvriden konkurrens för svenska casinon gentemot utländska aktörer. Detta eftersom de senare inte alls behöver förhålla sig till den svenska spellagen - och därmed kan sätta vilka villkor de vill för sina spelare.

En ytterligare konsekvens av detta är att de svenska spelare som väljer att spela hos ett utländskt casino får ett kraftigt urholkat spelarskydd.

Det beror på att den svenska spellagen alltid har spelarnas bästa som grund, samtidigt som svenska spelare alltid kan få hjälp genom KO om de inte kommer överens med ett svenskt casino. Ett utländskt casino behöver inte förhålla sig till detta över huvud taget, och det är därmed upp till deras goda vilja om de vill komma överens med spelaren eller inte vid en konflikt.

Det ska heller inte stickas under stol med att en stor spelarövergång till utländska casinon kommer ge ett stort tapp i statskassan, då det är åtskilliga miljarder i skattepengar som kommer in från de svensklicensierade casinon som finns idag.

Lagfarter SkD

Hus på 117 kvadratmeter sålt i Ludvigsborg

Kategorier:
Lagfarter SkD
Lagfarter SkD Försäljningen av huset på Bäckstigen 12 i Ludvigsborg är nu klar. Ny ägare blir Eva Yvonne Nilsson, 55 år, som köper fastigheten av Bengt Åke Björkman Åvik. Husets byggår är 1982 och det har en boyta på 117 kvadratmeter. Ägarbytet gjordes i januari 2022 och priset blev 2 875 000 kronor.

I april förra året såldes ett annat hus på samma gata, på Bäckstigen 8. Där blev priset för den 77 kvadratmeter stora villan 1 350 000 kronor.

De senaste tolv månaderna har det sålts 22 hus inom en kilometer från den här fastigheten. Det dyraste var Fulltoftavägen 31, som gick för 5 800 000 kronor.

Ekonomi

IMF sänker tillväxtprognosen

Internationella valutafonden (IMF) sänker den globala tillväxtprognosen och varnar för mer sänkningar framöver. Arkivbild
Foto: Andrew Harnik AP/TT
Ekonomi
Ekonomi Världsekonomin har inlett 2022 svagare än väntat, enligt Internationella valutafonden (IMF).
Den globala tillväxten väntas i år stanna på 4,4 procent. Det kan jämföras med 4,9 procent i senast föregående prognos.

Motvind både i Kina och USA samt högt inflationstryck och risk för räntehöjningar pekas av IMF:s ekonomer ut som faktorer som kan trycka tillbaka tillväxten ännu mer framöver.

Risker för stabilitet

När utvecklade ekonomier höjer styrräntorna kan det uppstå risker för försämringar vad gäller finansiell stabilitet och för tillväxt- och utvecklningsländer när det gäller kapitalflöden, valutor och statsfinanser, varnar ekonomerna.

"Särskilt som skuldnivåerna har ökat betydligt under de gångna två åren", skriver de.

"Andra globala risker kan också ta form då den geopolitiska spänningen är fortsatt hög och den pågående klimatkrisen innebär att sannolikheten för stora naturkatastrofer är fortsatt förhöjd", tillägger de i årets första upplaga av IMF:s World Economic Outlook.

Nya restriktioner för att bromsa spridningen av omikronvarianten av covid-19, högre energipriser och utbudsstörningar har redan bidragit till att lyfta inflationstrycket oväntat mycket – särskilt i USA och många tillväxtländer, enligt IMF.

De finansiella problemen i Kinas fastighetssektor och en oväntat svag återhämtning för konsumtionen har också slagit mot tillväxten.

Risker på nedåtsidan

Fjolårets globala tillväxt beräknas samtidigt ha uppgått till 5,9 procent.

Riskerna i den nya prognosen är på nedåtsidan, enligt IMF:s ekonomer. Det innebär att det ligger närmare till hands att sänka prognosen ytterligare än att höja den.

Nya covid-19-varianter kan till exempel förlänga pandemin och leda till nya ekonomiska bakslag.

Ovanpå det leder utbudsstörningar, höga energipriser och ett tryck upp på löner till osäkerhet vad gäller inflationen framöver, vilket kan leda till ännu mer räntehöjningar från centralbanker än vad marknaden nu ser framför sig, enligt IMF:s ekonomer.

Joakim Goksör/TT

FAKTA

Fakta: Stor prognossänkning för USA

Tillväxten i världsekonomin beräknas nu till 4,4 procent i år och 3,8 procent 2023, i en färsk World Economic Outlook från Internationella valutafonden (IMF).

För USA sänks tillväxtprognosen för 2022 till 4,0 procent, en sänkning med 1,2 procentenheter jämfört med IMF:s prognos för tre månader sedan.

För Kina sänks samtidigt tillväxtprognosen för i år till 4,8 procent, en sänkning med 0,8 procentenheter.

Eurozonens tillväxt i år beräknas bromsa in till 3,9 procent, 0,4 procentenheter lägre än i oktoberprognosen.

För Japan justeras tillväxtprognosen samtidigt upp till 3,3 procent, en höjning med 0,1 procentenheter.

Källa: IMF, World Economic Outlook

Sport

Hectors nya succé – vann OS-genrepet

Sara Hector i målgången i Kronplatz.
Foto: Alessandro Trovati/AP/TT
Sport
Sport Sara Hectors superform håller i sig. Svenskan vann storslalomtävlingen i Kronplatz efter ett imponerade andra åk – och åker till OS i Peking som en av guldfavoriterna.

Sara Hector gjorde ett bra första åk i OS-genrepet och ledde efter de första två mellantiderna, men sedan tappade svenskan. I mål var Hector 34 hundradelar efter ledaren Petra Vlhova från Slovakien.

I det andra åket säkrade Hector sin andra raka seger världscupseger i storslalom. Där var hon snabbast ner och vann med 15 hundradelar före Petra Vhlova. På tredje plats kom fransyskan Tessa Worley.

– Jag blev så förvånad när jag korsade mållinjen för jag trodde att jag hade tappat mer, säger Hector i Internationella skidförbundets segerintervju.

Amerikanska stjärnan Mikaela Shiffrin slutade på en femte plats, hela 81 hundradelar bakom Hector.

– Galet att jag var så snabb, jag kämpade verkligen, säger Hector.

Hector har varit på pallen i fem raka storslalomtävlingar i vinter och vunnit tre. Det gör henne till ett av Sveriges största guldhopp i OS i Peking i februari.

Nanny Lögdal/TT

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL