Milt

Förläng utesäsongen med belysning

Anna Karlberg tipsar om hur man kan skapa stämning i sin trädgård med rätt belysning.Foto: Andreas Hillergren
Artikel Milt sken från ljusslingor och mjuka, spelande skuggor kan göra stor skillnad i trädgården. Att satsa på rätt belysning ökar trivseln och adderar en fin kontrast till mörkret.
PREMIUM


– Det ger en otroligt välkomnande känsla att köra upp till en belyst trädgård. Det är trevligt att komma hem till och välkomnande för gäster. Sedan är det ju bra ur inbrottssynpunkt också, säger Anna Karlberg.

Hemmet i Ramlösa, utanför Helsingborg, badar i ett behagligt sken som avtecknar sig mot skuggorna från kvällsmörkret. Familjen flyttade hit för sex år sedan. Huset var nästan nytt och krävde inga stora insatser, så i stället la de allt krut på utemiljön.

Anna, som till vardags är utbildad landskapsarkitekt med uppdrag att planera offentliga miljöer, ritade själv hela trädgården och tog fram alla bygghandlingar.


– Jag tycker att belysning gör otroligt stor skillnad. Jag njuter av min trädgård också inifrån huset och har planterat träd och växter som är vackra året om, säger Anna, som bloggar under namnet ”Arkitektens trädgård”.

Planeringen för belysningen var med redan från start.


– Vi lät en elektriker installera utomhusuttag på fasaden, på små stolpar och på muren. Det är ganska skönt om man kan undvika förlängningssladdar, särskilt över gångar.

Under ljusa junikvällar gör extra belysning kanske inte så stor skillnad, men när augustimörkret börjar falla kan man ha stor glädje av att se över vilka ljuskällor tomten har. Huset ligger i ett äldre villakvarter och från gatan leder en stenlagd gång upp till huset. Den lilla vägen är kantad av så kallade pollare, små lyktstolpar, som kastar sken över stenplattorna.


– Jag vill ha ljus längs gången och se var jag sätter fötterna, men inte bli bländad, så pollarna lyser nedåt. Vi har placerat dem med tre meter mellan varje, det gör precis att ljuskällorna möts. Det står vilken spridningsradie de har när man köper dem, säger Anna.

I slutet av gången framträder prydnadsträdet Gleditsia ’Sunburst’ mot kvällshimlen, tack vare en spotlight.


– Den lyser upp både trädets krona och muren bakom. Det är ett vackert träd så jag ville sätta det i blickfånget.

Hon har delat in trädgården i flera avdelningar för att skapa en känsla av olika rum. Tanken är att det ska hända något nytt då och då. Ett tips är att fundera på vad som ska vara i blickfånget.


– Ta ett varv i trädgården och fundera på vad du vill visa upp och var du brukar spendera mest tid. Var sitter ni och vad tittar ni på? Kanske har du en tjusig rabatt eller ett speciellt träd som du tycker är särskilt vackert?

Armaturer kan utnyttjas på olika sätt, spotlights behöver till exempel inte bara lysa uppåt.


– En spotlight kan lysa ned i en rabatt eller på ett vackert prydnadsgräs, och en fint mönstrad spaljé eller ett ribbat plank kan skapa jättehäftiga, dekorativa skuggor. Man kanske har en pergola som man inte tycker är så fin, men mönstret som bildas på marken om man ljussätter den kan ändå bli väldigt fräckt.

Fasadbelysning och lampor vid ingången lyser upp familjens villa. Äppelträdet har beklätts med en ljusslinga som sitter i året om, inte bara vintertid.


– Jag har valt en lite grövre variant för utomhusbruk, det ser så himla mysigt ut.

Samtliga armaturer i trädgården: spotlights, fasadbelysning, pollare och ljusslingor, skimrar i ett varmt ljus.


– Jag tycker att det är kallt och kargt en så stor del av året i Sverige, så jag vill åt det här varma skenet och tycker inte att man ska vara rädd för att blanda olika typer av armaturer, säger Anna Karlberg.

Trädgårdsbelysning gynnar inte bara utelivet under ljumma sensommarnätter och tidiga, krispiga höstkvällar
– det är lika mycket till för att göra miljön inomhus mysigare.


– Jag vill att det ska vara härligt att titta ut, och då är det viktigt med ljuskällor, det blir ombonat och trivsamt. Det är konstigt att belysning inte har blivit en större grej. Satsar man mycket pengar på sin trädgård så tänker jag att man vill kunna se den också, säger Anna Karlberg.

Sedan två år tillbaka finns det ett orangeri i trädgården. Här har fönsterkarmarna ramats in med ljusslingor och vid sena middagar tänder familjen ofta levande ljus. Utebelysningen går på en timer som är satt på relä.


– Det är ljust när vi kommer hem, och sedan lyser det några timmar tills vi går och lägger oss.

Olika typer av armaturer finns att köpa på närmaste byggvaruhus, men också i specialbutiker.


– Det finns dyra designklassiker för utomhusbruk, men vi har satsat på vanliga, rejäla märken. Köp hellre två ordentliga utomhusspotlights med kvalitet än en massa billigare grejer. Två riktigt bra spotlights på spett kan göra superstor skillnad i en trädgård och går dessutom att flytta runt. Då kan man prova sig fram.

Och sist, men inte minst: glöm inte mörkret.


– Det är mörkret som gör ljuset spännande.

Ekonomi

Så kan Fed skrämma börserna

Därför är det läge att höja styrräntan. Fed-chefen Jerome Powell väntas signalera flera höjningar framöver. Arkivbild.
Foto: Graeme Jennings/AP/TT
Ekonomi
Ekonomi Fyra räntehöjningar och en allmän åtstramning, väntas bli beskedet från amerikanske centralbankschefen Jerome Powell.
I kväll ska börsens framtid avgöras.

Det blir ingen räntehöjning nu. Däremot förmodligen en tydlig signal om en första höjning vid nästa Fed-möte i mars, spår SEB-ekonomen Elisabet Kopelman, expert på amerikansk räntepolitik.

– Det kommer bli fokus på att signalera en räntehöjning till nästa möte, säger hon.

Egentligen borde man kunna höja redan i kväll, alla indikatorer inklusive den höga inflationen är redan på plats.

– Men Fed ogillar att överraska, säger Kopelman.

Fyra gånger

I hennes kort, liksom i många andras bedömare, ligger att centralbanken, Fed, höjer styrräntan totalt fyra gånger i år, vissa tror ännu mer. Avgörande är den stegrande inflationen, på runt sju procent för närvarande, och att Fed nu anser att den amerikanska ekonomin klarar sig bra utan ytterligare penningpolitiskt stöd.

Det betyder också att Powell också lär signalera att stödköpen av statsobligationer trappas ner andra halvåret i år, något som driver upp de längre räntorna. Det är framför allt detta som skrämt aktiemarknaden senaste tiden, att räntepuckeln kanske inte blir så kort som tidigare antytts. Tina (There is no alternativ) som hållit aktiemarknaden under armarna under pandemin är på väg att tappa sin betydelse.

– Ju högre räntorna blir desto fler alternativ till aktieplaceringar, säger Elisabet Kopelman.

Hamnat i fokus

Och mindre pengaströmmar till aktiebörserna – mer till räntepapper – pressar förstås kurserna.

– Om Fed nu säger att de aktivt ska sälja av obligationer så blir det ett tryck uppåt på de långa räntorna.

TT: Är det just det som hamnat i fokus och skrämt upp aktiemarknaden den senaste tiden?

– Ja, det verkar som det, säger Kopelman.

Olle Lindström/TT

FAKTA

Fakta: Räntan

Amerikanska centralbankens (Federal reserve) styrränta ligger i dag i intervallet 0-0,25 procent.

Den amerikanska tioåriga statsobligationsräntan har på bara några veckor, sedan årsskiftet, stigit från 1,51 procent till 1,73 procent.

Inrikes

Dags för historiskt beslut om slutförvar

Hur ska använt kärnbränsle från bland annat Forsmarks kärnkraftverk slutförvaras. Regeringen fattar beslut på torsdag. Arkivbild.
Foto: Robert Gabrielsson
Inrikes
Inrikes Regeringen väntas på torsdag ge tillstånd för slutförvar av använt kärnbränsle.
Kärnkraftsindustrin räknar med byggstart för anläggningen under 2020-talet.

Regeringen ska på torsdag fatta beslut om Svensk kärnbränslehantering AB:s (SKB) ansökningar om ett system för slutförvar av använt kärnbränsle.

Ansökningarna omfattar två anläggningar, en inkapslingsanläggning i Oskarshamn, och en slutförvarsanläggning i Forsmark. Totalt ska 12 000 ton kärnavfall deponeras i 6 000 kopparkapslar på cirka 500 meters djup i urberget.

Nästan elva år efter att tillståndsprocessen inleddes ska nu regeringen fatta sitt beslut. SKB:s kommunikationschef Anna Porelius kallar beslutet för en "oerhört viktig milstolpe".

– Vi tror och hoppas på ett positivt beslut, säger hon.

Gav grönt ljus

SKB lämnade in sina ansökningar 2011 till Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) respektive mark- och miljödomstolen. SSM gav i januari 2018 grönt ljus utifrån kärntekniklagen, däremot hade domstolen invändningar utifrån miljöbalken.

Domstolen ansåg det oklart hur mycket korrosion, frätning, kopparkapslarna tål och pekade på att mer underlag behövs. Tanken är att kapslarna ska hålla i minst 100 000 år.

Efter domstolens och SSM:s yttrande hamnade ärendet på regeringens bord. Regeringen gav därefter SKB – som är kärnkraftsindustrins bolag – möjlighet att komplettera sina ansökningar. Kompletteringarna skickades senare ut på remiss.

Regeringen har att pröva ansökningarna dels utifrån miljöbalken, dels utifrån kärntekniklagen.

SKB anser att regeringen har det underlag som krävs och att det nu är tid att säga ja till SKB:s slutförvarssystem.

– De generationer som haft nytta av kärnkraftselen bör ju också ta ansvar för avfallet. Nu har vi en säker lösning och en lämplig plats, säger Porelius.

Östhammars kommun valde att redan i oktober 2020 säga ja till att bygga ett slutförvar för använt kärnbränsle i Forsmark, trots att regeringen ännu inte sagt sitt.

Vilka villkor ställs?

Ett ja från regeringen skulle innebära att SKB kan gå vidare med sina planer, men prövningsprocessen är inte över. Efter regeringens beslut går ärendena tillbaka till mark- och miljödomstolen som ska fastställa tillståndet så att det är i enlighet med miljöbalkens krav.

Det kommer också att krävas tillstånd från Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) för att bygga anläggningen, till exempel vid byggstart, inför provdrift och inför rutinmässig drift. Den stegvisa prövningen kommer att kräva uppdaterade säkerhetsanalyser från SKB.

Frågan är vilka eventuella ytterligare villkor regeringen kan komma att ställa upp för att ge tillstånd till slutförvaring.

Bland andra Kärnavfallsrådet, som arbetar på uppdrag av regeringen, har i sitt yttrande till regeringen efterlyst fler studier av riskerna för att kopparkapslarna kan korrodera och på så vis börja läcka. Ledamoten Ingmar Persson, professor i oorganisk och fysikalisk kemi vid Sverige lantbruksuniversitet (SLU), beskriver rådets rekommendationer till regeringen som att det gett "gult ljus".

– Vi säger gå vidare men ställ villkor, säger Persson.

– Man skulle vid anläggningen i Forsmark kunna ha en demonstrationsanläggning där man kan genomföra vissa typer av försök som är kopplade till säkerhet.

"Fullständigt oansvarigt"

Den förre miljöministern, Miljöpartiets språkrör Per Bolund, befarar att den socialdemokratiska regeringen faller för "ett politiskt tryck" från oppositionen och säger ja till slutförvaret redan nu.

– Jag är rädd för att S kommer att ta det bekväma beslutet och inte det som är rätt och garanterar ett säkert slutförvar, säger han.

Liberalerna och Kristdemokraterna hotade i höstas med en misstroendeomröstning mot miljöminister Annika Strandhäll (S) om inte regeringen kommer med besked om slutförvaret.

Bolund anser att regeringen borde vänta med att fatta beslut tills det finns mer forskning på området. Han vill att det görs ytterligare studier för att beslutsunderlag ska bli bättre.

– Jag tycker att det är fullständigt oansvarigt att fatta ett beslut när det finns ledande forskare som pekar på att de här kapslarna kanske inte håller i hundra år ens, säger Bolund.

Han tycker att regeringen åtminstone borde ställa som villkor att tillstånd för att få ta slutförvarsanläggningen i drift ska ges av regeringen, inte av en myndighet. Då finns det, enligt Bolund, möjlighet att garantera att slutförvaret blir säkert.

Om regeringen nu ger tillstånd så räknar SKB med byggstart någon gång under 2020-talet. Slutförvarsanläggningen beräknas ta tio år att bygga. Använt kärnbränsle ska börja deponeras där under 2030-talet. Om 70 år beräknas slutförvaret ha fyllts och kan därmed förseglas.

Slutförvarsanläggningarna innebär investeringar i storleksordningen 19 miljarder kronor och beräknas skapa cirka 1 500 arbetstillfällen.

Peter Wallberg/TT

Niklas Svahn/TT

FAKTA

Fakta: Kärnbränsle och förvaring

Kärnbränslet är starkt radioaktivt. Sverige har valt att slutförvara det, under utredningens gång från 1970-talet och framåt så har också upparbetning utvärderats, men förkastats. Det blir ändå material kvar som är starkt radioaktivt och som måste slutförvaras.

Totalt rör tillståndsansökningarna för slutförvaret 12 000 ton utbränt kärnbränsle.

Olika metoder har utretts, och modellerna har undersökts och utvecklats. Nu är det kapslar av gjutjärn och koppar som gäller, som ska ned 500 meter i urberget och omges av bentonitlera.

Två platser utvärderades för slutförvaret: Oskarshamn, där mellanlagret finns, och Östhammar. Av flera skäl ansågs Östhammar som den mest lämpliga platsen.

Hittills, sedan kärnkraften togs i drift på 1970-talet, finns nästan 8 000 ton utbränt bränsle i mellanlagret Clab i Oskarshamn.

Byggstart för slutförvaret skulle kunna bli tidigast 2023, men troligare är att det dröjer. Därefter tar förvaret lång tid att bygga.

Även om ett beslut kommer snart så innebär det inte att kapslarna kan stoppas ned i berget än på länge. Det återstår villkorsförhandling i Mark- och miljödomstolen inför beslut om tillstånd enligt miljöbalken, och en fortsatt prövning enligt kärntekniklagen inför olika steg innan slutförvaret och inkapslingsanläggningen tas i drift.

Källa: Strålskyddsmyndigheten, Svensk kärnbränslehantering (SKB)

Kultur och nöje

Kenneth Kvarnström: En dansares liv är kort

'Pianotopografier' kan bli koreografen Kenneth Kvarnströms sista verk. Men innan han sätter punkt ska det också bli premiär för den uppskjutna föreställningen '12 songs' på Göteborgsoperan, som visualiserar artisten Ane Bruns låtvärld. Arkivbild.
Foto: Stina Stjernkvist/SvD/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje Kenneth Kvarnström och fyra dansare åker på Sverigeturné med verket "Pianotopografier". Men dansen lämnar koreografen åt dansarna i vad som kanske är hans sista verk. Själv sitter han mest på en pall.

Kenneth Kvarnström har aldrig tyckt om att stå på scen och avslutade sin karriär som dansare så fort det bara gick. I stället har finlandssvensken kommit att göra sig ett namn som en av Nordens mest framstående koreografer de senaste 30 åren.

Emellanåt tvingar han dock sig själv att ta plats på scen och i det nya verket "Pianotopografier" är det alltså dags igen. Men dansen lämnar han till de fyra unga dansarna. Själv sitter han mest på en pall och stirrar in i fonden.

– Jag fungerar lite som en vaktmästare, även om jag samverkar med koreografin. Jag städar upp på scenen, förbereder saker, håller upp en kuliss och målar lite. Jag har alltid varit mer intresserad av iscensättande än av att själv stå på scen, säger han.

– Dessutom har jag en del förslitningsskador. Det finns saker som jag inte kan göra längre, som jag får förklara stället för att visa. En dansares liv är kort. Den äldste dansaren i det här gänget är 35 år och det är mycket som gör ont på honom.

Ser fram emot publiksnack

I "Pianotopografier" möts dans, bildkonst och musik i ett allkonstverk. Musiken är hämtad från den tyske kompositören Nils Frahms molltunga album "Solo remains" (2016). Inte så konstigt då att Svenska Dagbladets kritiker i en recension efter en pressvisning i Stockholm tog fasta på att verket rymmer en stor dos melankoli.

– Ljudbilden är förstås väldigt viktig, eftersom örat är starkare än ögat. Om jag hade valt hårdrock i stället för Frahms stillsamma pianomusik hade intrycket blivit ett annat.

"Pianotopografier" är ett samarbete mellan Rum för Dans i Halland och Riksteatern. Urpremiären sker i Falkenberg den 27 januari och därefter blir det Sverigeturné. Men till Falkenberg är det svårt att locka Stockholmstidningarna, därav pressvisningen.

– Det är första gången ett av mina verk pressvisas. Det känns lite märkligt, har vi redan haft premiär? Nu är jag mer stressad över turnén än över den riktiga premiären. Förra veckan var en av dansarna sjuka och vi håller på fram till mars.

"Pianotopografier" är ett verk som har växt fram under pandemin och det har gått åt en hel hög med covidtester under repetitionerna. Turnén genomförs enligt rådande publikrestriktioner och varje föreställning följs av ett samtal med publiken.

– Det var något som jag krävde. Jag tycker att publiksnack är jätteintressant. Jag och dansarna blir blinda för vårt arbeta. Det är bra att få se det från ett annat håll.

Kanske sista verket

Kenneth Kvarnström fyller 60 år nästa år och har en lång karriär bakom sig. (I hans vindsförråd står två lådor som ska raka vägen till Dansmuseet när han lämnar in.) Han är öppen med att "Pianotopografier" kanske blir hans sista verk, inte för att han har tröttnat och vill lägga av, utan för att han inte längre orkar med den krångliga kulturpolitiken som, menar han, signalerar att dans är något som ingen vill se.

– Flera upparbetade system håller på att kollapsa. Det går inte så bra för dansen i Sverige just nu. Jag ska egentligen inte klaga, men känner inte att jag behöver hålla mig kvar med tänder och klor. Jag har börjat nosa lite på det här med måleri och skulptur i det här verket. Det är kanske något som jag kommer att fortsätta med.

Men innan han byter bana ska den uppskjutna föreställningen "12 songs" nästa år ha premiär i Göteborg. Föreställningen är ett nära samarbeta mellan Kenneth Kvarnström och den norska musikern Ane Brun och bygger på hennes låtskatt, som med hjälp av Ane Brun själv, en orkester och gästande musiker ska gestaltas på Göteborgsoperan med hjälp av operans eget danskompani och Kenneth Kvarnströms koreografi.

– Det har varit väldigt spännande att visualisera hennes värld. Hade jag varit yngre hade jag nog varit fullständigt skräckslagen. Nu är jag bara lite skräckslagen.

Viktor Andersson/TT

Dansarna Matthew Branham, Ole Kristian Tangen, Ida Holmlund och Anton Borgström är handplockade från USA, Norge, Finland och Sverige för att medverka i koreografen Kenneth Kvarnströms verk 'Pianotopografier' – som kanske blir hans sista. Pressbild.
Dansarna Matthew Branham, Ole Kristian Tangen, Ida Holmlund och Anton Borgström är handplockade från USA, Norge, Finland och Sverige för att medverka i koreografen Kenneth Kvarnströms verk "Pianotopografier" – som kanske blir hans sista. Pressbild.
Foto: Sören Vilks
'Pianotopografier' är ett samarbete mellan Riksteatern och Rum för Dans i Halland. Anton Borgström är en av fyra dansare som medverkar. Även Kenneth Kvarnström tar plats på scen, men sitter mest på en pall och stirrar in i fonden. Pressbild.
"Pianotopografier" är ett samarbete mellan Riksteatern och Rum för Dans i Halland. Anton Borgström är en av fyra dansare som medverkar. Även Kenneth Kvarnström tar plats på scen, men sitter mest på en pall och stirrar in i fonden. Pressbild.
Foto: Sören Vilks

FAKTA

Fakta: Kenneth Kvarnström

Född: 1963 i Karis, Finland.

Bor: Stockholm

Bakgrund: Bildade redan under studietiden på Balettakademien och Danshögskolan i Stockholm det egna danskompaniet K Kvarnström & Co. Professor i dans vid teaterhögskolan i Helsingfors. Konstnärlig ledare för Helsingfors stadsteater. Chef för Dansens hus i Stockholm. Danschef på Kulturhuset Stadsteatern i Stockholm. Flerfaldigt prisad för sitt konstnärskap i såväl Finland som Sverige. Har bland annat tilldelats Pro Finlandia-medaljen och Cullbergstipendiet.

Verk i urval: "No-no" (1996), "Splitvision" (2000), "Mercury" (2009) och "Det var inte jag. Igen." (2016)

Aktuell: Med dansverket "Pianotopografier" som i vår är ute på Riksteaterturné.

Turnéplan: 27/1 Falkenberg, 29/1 Kungsbacka, 1/2 Vara, 3/2 Säffle, 5/2 Uppsala, 8/3 Falun, 11/2 Haparanda, 14/2 Umeå, 21/1 Motala, 23/2 Ystad, 24/2 Kristianstad, 27/2 Lund, 28/2 Malmö, 4–5/3 Stockholm.

Sport

Rookien Peterson fortsätter göra mål

Dallas-centern Jacob Peterson har gjort åtta mål och två assist på 33 matcher den här säsongen, som är hans första i NHL.
Foto: Adam Hunger/AP/TT
Sport
Sport Formen för NHL-nykomlingen Jacob Peterson håller i sig. När hans Dallas mötte New Jersey fanns han återigen med i målprotokollet.

22-åringen satte 2–0 från nära håll i första perioden. Ryssen Aleksandr Radulov rundade målburen innan han släppte pucken vidare för svensken att slå in bakom schweizaren Akira Schmid.

Målet var Petersons åttonde och det andra den här veckan.

New Jerseys Jesper Bratt, som är uppe i 14 mål för säsongen, gav hemmalaget hopp inför sista perioden genom att reducera Dallas ledning i andra perioden. Ett rappt handledsskott i powerplay innebar 4–1.

Men det var förgäves, matchen slutade 5–1 till Dallas efter att den finländske backen Jani Hakanpää nätat i slutminuterna.

Ottawas Tyler Ennis blixtrade till i matchen mot Buffalo. Kanadensaren har gått mållös i 30 matcher sedan säsongsöppningen i oktober. Nu slog han plötsligt till med ett, två och tre mål, vilket innebar hans andra hattrick i NHL-karriären.

Också Philadelphias Keith Yandle hade en minnesvärd kväll.

Yandle är nu den spelare i NHL som spelat flest matcher i rad. I 4–3-förlusten mot New York Islanders gjorde den 35-årige försvarskämpen sin 965:e match utan uppehåll sedan mars 2009.

Matchen innebar samtidigt att en annan, mindre imponerande, svit uppehölls – när Philadelphia räknade hem sin 13:e raka förlust.

Joakim Magnå/TT

Sport

EM-hjälten efter segern: "Vilken jävla insats"

Peter Johannesson räddade nio skott på en halvlek mot Norge.
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Sport
Sport I tre raka matcher hade Peter Johannesson suttit på läktaren.
Sedan klev han in och var en av de stora hjältarna när Sverige slog Norge och nådde semifinal i handbolls-EM.
– Vilken glädje, vilken jävla insats som lag, säger målvakten.

Johannesson kom in på planen i andra halvlek, efter att Norge hade kopplat ett järngrepp om ödesmatchen och ledde med fem mål i paus.

I det läget var Sverige på god väg ut ur EM-turneringen. Men 29-åringen var fenomenal och räddade 9 av 18 norska skott när Blågult vände underläge till en nödvändig seger med 24–23.

När Johannesson kom till den mixade intervjuzonen efter bragden i Bratislava kunde man ana ett brett leende bakom det svarta munskyddet.

– Jag kom in och kände att det klaffade direkt och då var det bara att köra vidare. Det känns som att man får ett litet övertag när man får göra lite viktiga räddningar direkt, säger målvaktsdoldisen som nu fick sitt stora genombrott.

"Fantastisk grupp"

Trots hans fina start, och Sveriges upphämtning direkt efter paus, såg det kört ut när Norge drog ifrån igen och ledde med fyra mål och mindre än sex minuter kvar. Men då släppte inte Peter Johannesson in några fler mål.

Det sista norska skottet behövde han inte ens rädda, när storstjärnan Sander Sagosen sköt utanför i sitt kvitteringsförsök i slutsekunderna. Och när slutsignalen gick var Johannesson mitt i högen av segerrusiga, jublande svenska spelare.

– Vi visar än en gång vilken fantastisk grupp vi är. Man kanske skulle kunna börja hänga med huvudena när det går tungt och trögt och vi inte riktigt får ut det vi vill. Men vi tar oss ändå tillbaka, det är fantastiskt, säger göteborgaren.

29-åringen, som tjänar sitt levebröd i tyska Bundesligaklubben Lemgo, var med i VM-truppen i fjol som tredjemålvakt.

I årets EM inledde han som tvåa bakom Andreas Palicka, men efter ett mindre lyckat inhopp i gruppspelsmatch mot Tjeckien förpassades Johannesson till läktaren när Tobias Thulin i stället fick chansen i mellanrundan.

Semifinal på fredag

Men det svänger snabbt i handboll, speciellt under detta svårt coronahärjade Europamästerskap. Palicka testade positivt för covid-19 efter matchen mot Tyskland i söndags och när Thulin släppte in 14 mål i första halvlek mot Norge fick Peter Johannesson chansen igen.

Och som han tog den.

– Det var en match som gällde allt, men jag kände inte att det fanns något att förlora. Jag ville bara ha så kul som möjligt. Kul att jag och Tobias fick ihop det som ett team i dag och kunde föra den svenska målvaktstraditionen vidare.

Med Palicka kvar i coronakarantän lär paret Johannesson/Thulin få förtroendet även i EM-semifinalen i Budapest på fredag kväll. Då väntar Danmark eller Frankrike.

Carl Göransson/TT

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Privatlån.com

En jämförelse av lån i Sverige

Privatlån.com

Funderar du på att låna pengar? Funderar du på vilken typ av lån som du ska ta? Då ska vi i denna artikel gå igenom olika saker som det är viktigt att tänka på när man ska jämföra olika lån.

Ska man ta ett lån med eller utan säkerhet?

En av de saker som det är viktigt att tänka på när man ska låna pengar är ifall man ska ta ett lån med eller utan säkerhet. Med vad är då skillnaden mellan de båda? Om vi börjar med lån med säkerhet är dessa lån där du måste lämna något i säkerhet till den aktör som du lånar pengar av. Men vad innebär det då att lämna något i säkerhet? Det innebär att du pantsätter någon av dina ägodelar eller egendomar. Dessa kan långivaren då ta ifrån dig om du inte betalar tillbaka pengarna enligt den återbetalningsplan som ni kommit överens om. Ett exempel på en sak som det är vanligt att lämna som säkerhet är en bostad. Lämnar du din bostad i säkerhet kan långivaren därför ta den från dig om du inte kan betala tillbaka lånet så som det är tänkt.

Faktum är att det är vanligt att man använder samma sak som man lånar pengar till att köpa som säkerhet. Ska du då till exempel köpa en bostad lämnar du denna i säkerhet, och långivaren kan då ta den ifrån dig om du inte klarar av att betala tillbaka pengarna.

Men varför ska man då ta ett lån med säkerhet med tanke på vilken risk man tar när man satsar på ett sådant lån? Faktum att du måste lämna något i säkerhet må visserligen vara en nackdel, men faktum är att det även finns flera fördelar med att låna pengar med säkerhet. Detta har att göra med att långivaren inte tar en lika stor ekonomisk risk när de ger dig ett lån med säkerhet som de gör när det kommer till ett lån utan säkerhet. Det gör de inte eftersom de kan ta något från dig vars värde uppskattas till det samma som de pengar du lånat. På grund av detta kan de i övrigt ge dig bättre förutsättningar när det kommer till ett lån med säkerhet. Dels kan de ge dig en lägre ränta när det kommer till denna typ av lån, något som förstås är en stor fördel för dig som lånar pengar eftersom det då blir billigare för dig att göra det. Dessutom kan du i många fall få lån på större belopp när det gäller lån med säkerhet. Just därför kan det vara värt att satsa på ett sådant.

Men hur fungerar då lån utan säkerhet? Precis som namnet antyder är detta lån där du inte behöver lämna något i säkerhet till långivaren. Just detta är också fördelen med dessa lån. Du som låntagare tar alltså inte en lika stor risk när du tar ett sådant lån som du gör när det kommer till ett lån med säkerhet. Långivaren tar dock en större ekonomisk risk genom att ge dig ett sådant lån, något som i sin tur kan få en del negativa ekonomiska konsekvenser för dig som ska låna pengar. Först och främst brukar lån utan säkerhet ha en högre ränta än sådana med säkerhet. Detta är helt enkelt långivarens sätt att kompensera för det faktum att de tar en större risk när de ger dig ett lån utan säkerhet. Faktum att de tar en större risk brukar även betyda att du inte brukar kunna låna lika stora belopp när det rör sig om lån utan säkerhet. För dig som låntagare är det helt enkelt bara att väga för- och nackdelarna med lån med säkerhet samt lån utan säkerhet mot varandra. Du kan sedan välja att satsa på den typ av lån som passar dig bäst. Självklart är det inte heller alla som har möjlighet att ta ett lån med säkerhet. I dessa fall kan ett lån utan säkerhet vara det enda alternativet.

Jämför den effektiva räntan

En av de allra viktigaste sakerna att ha i åtanke när man ska jämföra olika lån är den effektiva räntan. Tyvärr gör många dock misstaget att fokusera på den nominella räntan. Denna ger dig dock inte den fulla bilden av hur mycket det kommer kosta dig att låna pengar. Det är det i stället den effektiva räntan som gör. Den effektiva räntan inkluderar nämligen både den nominella räntan samt eventuella övriga avgifter som kan tillkomma. Detta kan bland annat röra sig om uppläggnings- och aviavgifter. Gör därför inte misstaget att enbart fokusera på den nominella räntan. Ett lån som har en lägre nominell ränta än ett annat kan nämligen fortfarande kosta dig mer pengar i slutändan, detta eftersom det alltså kan tillkomma andra avgifter. Genom att i stället fokusera på den effektiva får du en helhetsbild över hur mycket det kommer kosta dig att låna pengar. Självklart ligger det i ditt intresse att välja ett lån som kommer att kosta dig så lite pengar som möjligt.

Återbetalningstid

När du ska jämföra olika lån är det också viktigt att ta hänsyn till återbetalningstiden. När det gäller detta är det viktigt att känna till att ju längre återbetalningstid du har desto högre ränta kommer du att få. Det är därför inte någon bra idé att välja en alltför lång återbetalningstid, detta eftersom det då kommer att kosta dig mer att låna pengar. Med detta sagt måste du förstås fortfarande ha en återbetalningstid som ger dig en månadskostnad som du har råd med. Välj därför en som ger dig en rimlig månadskostnad utan att för den sakens skull sträcka sig över en alltför lång tidsperiod. Gör du det kan det bli onödigt dyrt för dig att låna pengar.

Är det värt att ta ett snabblån?

Du som ska låna pengar har också alternativet att ansöka om ett snabblån. Fördelarna med snabblån är just snabbheten. Det går nämligen snabbt att få ett besked på din låneansökan när det gäller dessa lån, och om din ansökan blivit beviljad går det också snabbt att få pengarna utbetalda. Dessutom finns många snabblån även tillgängliga för dig som har betalningsanmärkningar sedan tidigare. Allt är dock inte guld och gröna skogar när det kommer till snabblån. För det första brukar de nämligen ha väldigt höga räntor. För det andra brukar de dessutom ha väldigt kort återbetalningstid. Ta därför bara ett snabblån om det är så att det verkligen är nödvändigt och du är helt säker på att du kommer att kunna betala tillbaka pengarna inom den återbetalningstid som gäller. Gör du inte det kan det nämligen få allvarliga konsekvenser för din ekonomi under en lång period framöver i form av betalningsanmärkningar och i värsta fall Kronofogden.

Använd dig av en låneförmedlare

Ett av de bästa sätten att kunna hitta bästa möjliga låneerbjudande på är att använda sig av en låneförmedlare. En sådan ansöker då nämligen automatiskt om lån hos flera olika långivare åt dig, och listar sedan de låneerbjudanden som du får. Allt du behöver göra är därför att göra en ansökan hos den låneförmedlare du väljer att satsa på, därefter sköter den resten av jobbet åt dig. Att använda sig av en låneförmedlare är därför något som du kan spara väldigt mycket tid på att göra. Dessutom är det bra för din kreditpoäng eftersom det då räcker med att du gör en låneansökan, något som i sin tur innebär att det bara kommer att behöva göras en kreditupplysning på dig. När det gäller kreditupplysningar som görs med Upplysningscentralen, eller UC som det brukar förkortas, försämras din kreditpoäng nämligen varje gång det görs en kreditupplysning. Är det då så att du sitter och ansöker om flera olika lån och det görs flera kreditupplysningar på dig med UC kan din kreditpoäng försämras allvarligt. Detta är alltså dock inte något du behöver oroa dig för när det kommer till att ansöka om ett lån hos en låneförmedlare. Även om kreditupplysningen görs med UC räcker det då nämligen med att det görs en kreditupplysning, något som i sin tur inte påverkar din kreditpoäng alltför mycket.

Inrikes

Man död – hittades skjuten på parkering

En man har hittats skjuten i Norsborg. Arkivbild
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes

En man i 20-årsåldern har dött efter att ha hittats med skottskador i Norsborg i Botkyrka sydväst om Stockholm. Händelsen utreds som mord.

– Vi har ingen frihetsberövad, säger Daniel Wikdahl, presstalesperson vid polisen.

Mannen hittades svårt skadad av en förbipasserande person på en parkering vid halv tolvtiden på tisdagskvällen. Han fördes till sjukhus men avled till följd av sina skador.

Ett större område spärrades av för en teknisk undersökning. Polisen har hört vittnen i området och gjort fynd som tyder på att en skottlossning har skett.

Det var under natten mot onsdagen oklart om parkeringen där mannen hittades också är brottsplatsen.

– Vi har gjort en teknisk undersökning där, och den får utvisa om det är det som är brottsplatsen, säger Jari Kalliorinne, vakthavande befäl vid polisen.

Ekonomi

Över 200 fall av misstänkt coronafusk

Ekobrottsmyndigheten håller i de utredningar som gäller omställningsstödet. Arkivbild.
Foto: Christine Olsson
Ekonomi
Ekonomi

Just nu utreds över 200 fall av misstänkt fusk med ekonomiska coronastöd till företag, rapporterar Sveriges Radio Ekot.

Runt 70 förundersökningar och hittills cirka tio åtal gäller fusk med omställningsstödet. Ungefär 170 förundersökningar gäller bedrägeri och korttidspermitteringar.

– Inte sällan kan man se att företagare, i de här ärendena, överdriver omsättningstappet, säger Henric Fagher, chefsåklagare vid Ekobrottsmyndigheten, till radion.

Fusket kan också handla om att företagets minskade intäkter inte har något med pandemin att göra.

Det handlar om belopp på några tiotusentals kronor och uppemot en eller flera miljoner. Oftast fastnar företagen i den kontroll som Skatteverket gör i samband med ansökan, enligt Henric Fagher.

– Vi kan inte se att omställningsstödet utnyttjas av grovt kriminella eller att det skulle förekomma fusk i en osedvanligt stor omfattning, säger han till Ekot.

Utrikes

Nato-chefen: Sverige spelar positiv roll

Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg i en intervju med TT och finländska nyhetsbyrån STT i Bryssel.
Foto: Wiktor Nummelin/TT
Utrikes
Utrikes Vi är defensiva och siktar på en politisk lösning, bedyrar Nato-chefen om det allt mer spända läget kring Ukraina.
Både Sverige och Finland får beröm av norske Jens Stoltenberg.

Oron är påtaglig runt om i Europa och USA om vad Ryssland egentligen har för avsikter med sin stora militära uppbyggnad runt gränsen mot Ukraina.

Det förklarar också varför Nato-chefen Jens Stoltenberg tar sig tid att upprepa sitt budskap i otaliga intervjuer.

– Det finns en verklig fara för att Ryssland använder militärmakt mot Ukraina. Det kan man se på den pågående militära uppbyggnaden och den hotfulla retoriken men också med hjälp av den historiska erfarenheten: Ryssland har använt militärmakt mot sina grannländer förr, konstaterar Stoltenberg när han tar emot TT och finländska nyhetsbyrån STT inne på Nato-högkvarteret i Bryssel.

Medlemskap?

Krisen har fått Nato att förstärka sina egna styrkor i sina medlemsländer i östra Europa. Stoltenberg menar att det ska ses som en defensiv insats för att markera att Nato-länderna står upp för varandra.

– Natos mål är att hindra krig och konflikt och bevara freden. Det är därför vi tillsammans med bland andra Sverige arbetar för att få till en politisk lösning. Sverige spelar en väldigt aktiv och positiv roll i det arbetet, säger Stoltenberg.

De varma orden gentemot Sverige och Finland gäller också i frågan om det militära samarbetet – och eventuella framtida medlemskap.

– Sverige och Finland är väldigt högt värdesatta partner. Våra styrkor har tränat och övat tillsammans och vet att de kan fungera bra tillsammans. Ett medlemskap skulle kunna gå fort om det finns en politisk vilja till det, eftersom Sverige möter Natos krav i så hög grad redan nu, säger Stoltenberg.

Gillar svenskar

Som så många gånger förr undviker han dock att själv ta ställning till om Sverige borde gå med eller inte.

– Jag är väldigt förtjust i Sverige, jag gillar svenskar och har som norrman i många år självklart följt diskussionerna i Sverige. Men mitt viktigaste budskap är att det är Sverige och bara Sverige som bestämmer om man ska söka medlemskap, säger Nato-chefen.

– Vi respekterar fullt ut Sveriges beslut att inte vara med i en militärallians, precis som vi respekterar andra länders val att vara det. Det handlar om länders självbestämmanderätt.

Stalin var inte glad

Det sistnämnda är en av anledningarna till att Nato så kategoriskt avvisat ett av grundkraven från Ryssland i de "säkerhetsförslag" som skickats över till USA och Nato.

– Ryssland har ingen rätt till veto. Vi vill inte komma tillbaka till en värld där stormakterna hade intressezoner där de bestämde över vad som hände, säger Stoltenberg.

– Josef Stalin och Sovjetunionen var inte glada i att Norge gick med i Nato 1949 som enda land med gräns mot Ryssland, men lyckligtvis ansåg de dåvarande Natoländerna att det bara var Nato och Norge som bestämde. Och så blev det, säger Nato-chefen.

"Bred enighet"

Stoltenberg är noga med att en politisk lösning är vad som söks i trätan med Ryssland.

– Vi har bjudit in Ryssland till nya samtal. Vi skickar snart över våra förslag och vi är redo att sätta oss ner och samtala med god vilja för att hitta en lösning.

Men han är också tydlig med att Nato samtidigt följer två andra spår, dels genom att förbereda omfattande ekonomiska sanktioner mot Ryssland, dels genom att hjälpa Ukraina att försvara sig självt.

– Det kommer att få stora konsekvenser om Ryssland återigen använder militärmakt mot Ukraina. Det finns det bred enighet om i väst, fastslår Jens Stoltenberg i Bryssel.

Wiktor Nummelin/TT

Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg tillsammans med utrikesminister Ann Linde (S) efter ett möte på Nato-högkvarteret i måndags.
Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg tillsammans med utrikesminister Ann Linde (S) efter ett möte på Nato-högkvarteret i måndags.
Foto: Olivier Matthys/AP/TT

FAKTA

Fakta: Jens Stoltenberg

Jens Stoltenberg (född 1959) är generalsekreterare i militäralliansen Nato sedan 2014, då han ersatte danske Anders Fogh Rasmussen. Han är nu inne på sitt sista år som chef och lämnar posten vid månadsskiftet september/oktober.

Stoltenberg har sedan tidigare en lång politisk karriär bakom sig för socialdemokratiska Arbeiderpartiet i hemlandet Norge. Han var industri- och energiminister 1993-96, finansminister 1996-97 och statsminister i två omgångar: 2000-01 och 2005-13.

Stoltenbergs far Thorvald var dessutom försvars- och utrikesminister i flera omgångar. Hans syster Camilla är i sin tur chef för norska Folkehelseinstituttet (FHI).

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL