Det finns massor att göra för att förbättra de äldres materiella, sociala och själsliga situation, skriver Per Gahrton, MP.

Upp till kamp pensionärer

I det auktoritära Ryssland protesterar folk mot förslag om höjd pensionsålder och dåliga livsvillkor för äldre. Men i det demokratiska Sverige är det ganska tyst från de äldre. Beror det på att Karin Josefsson, docent i klinisk äldreforskning, hade rätt när hon för en tid sidan förmodade att ”dagens äldre generation hör till en generation som är van vid att inte klaga” (SvD:s serie om äldrefrågor)?
När jag 1972, gav jag ut en bok med titeln Upp till kamp, pensionärer! blev resultatet ingen svensk pensionärsrevolution. Men den tidens pensionärer tillhörde verkligen en generation som fått lära sig att vara tacksam. Är det likadant idag? Jag tvivlar. Det var ju vi som idag är över 65 som var aktiva i 68-revolten, drog igång 70-talets miljökamp och var aktiva på nejsidan inför folkomröstningen om kärnkraft 1980. En orsak till pensionärers lågmäldhet är förstås att det ligger ljusår mellan den verklighet jag mötte som ung sociolog för femtio år sedan och dagens äldre-Sverige. Då rådde en både psykisk och materiell misär bland de äldre som jag inte trott var möjlig i en välfärdsstat. Då var det, som jag skrev, fattigdom med ”halvruttna korvmiddagar” och själslig död i ”det svenska ensamhetsslottet”. Så illa är det ju inte i dag.
Ändå har PRO slagit larm om ”äldrefattigdom”. 2015 konstaterades att 300 000 äldre i Sverige hade inkomster under EUs fattigdomsgräns. Larmrapporter om att äldreboende saknas duggar ganska tätt. Tandvårdsersättningen ändrades 2008 så att en del av de äldstas behov inte kan tillgodoses. Digitaliseringens baksidor, inte minst avvecklingen av kontanter, drabbar de äldsta värst.

Det finns alltså fortfarande massor att göra för att förbättra de äldstas materiella, sociala och själsliga situation. Den rödgröna regeringen har gjort en del, t ex höjt bostadstillägget och tandvårdsbidraget, sänkt inkomstskatten för personer över 65 år och satsat på fler anställda i välfärden. Den blocköverskridande pensionsgruppen (det vill säga alla partier utom V och SD) har föreslagit ytterligare förbättringar, bland annat reformerat och förstärkt grundskydd, ett reformerat premiepensionssystem och höjning av åldern för s k avgångsskyldighet (las-åldern) från 67 till 69.
Samtidigt har man dock föreslagit höjning av den lägsta åldern för rätt till pension, det vill säga just det som fått undertryckta ryssar att högljutt protestera. Också i Sverige har lugnare protester höjts, eftersom de visserligen finns många som vill jobba längre, men också en hel del som haft tunga jobb och borde ha rätt att pensioneras tidigare. Det som behövs är en verkligt individuellt anpassad pensionsålder.
Den största bristen hos nästan alla äldrepolitiska förslag är dock att de inte riktigt vill greppa den krassa verkligheten – nämligen att en ökad andel äldre oundvikligen medför ökade kostnader, det vill säga ökade skatter. Man undrar hur det är demokratiskt möjligt att undvika att ge de äldre sin rättmätiga del av kakan, snarare tvärtom genom den absurda extraskatten för pensionärer (som nu äntligen är under avveckling). Förklaringen är förstås maktpolitisk. Medan 27 procent av väljarkåren är över 65, gäller detsamma bara för en tiondel så många riksdagsledamöter, ca 2,7 procent. Ett resultat är att medan de flesta politiker och massmedier tycks överens om att valdebatten skall handla om invandring och brottslighet, visar en undersökning av SPF att de äldre har en helt annan rangordning, med äldreomsorg, pensioner, sjukvård i toppen. Lag och ordnar kommer på sjunde plats, medan invandring inte ens finns med på de äldres tio-i-topp-lista. Kanske beror det på att de bättre än de flesta inser att om alla invandrare slängs ut stannar sjuk- och äldrevården upp.
Det finns minst tre goda skäl till att rösta in fler äldre i riksdagen: 1. De äldre är extremt underrepresenterade. 2. De äldres ungdomserfarenhet skulle få in mer av 68-revoltens och 70-talets miljökampsanda i politiken. 3. De hjälpbehövande äldre inser bättre än yngre hur katastrofalt negativt ett invandringsstopp skulle drabba deras livskvalitet.

Dagens fråga

Firar du Lucia på något sätt?

Loading ... Loading ...

Nyhetsbrev