Eslövsbo snuvad på miljonarv efter miss

ESLÖV Skattemyndigheterna missade att skriva över Eslövsbon som anhörig i både moderns och faderns personakt. Därmed missade han sin arvslott på en halv miljon kronor när fadern dog. Misstaget upptäcktes långt senare – Justitiekanslern har nu beslutat att Eslövsbon inte ska få något skadestånd av staten på grund av det.

Från och med mitten av 1940-talet började Skatteverket upprätta en personakt för varje person i vilken uppgifterna från kyrkböckerna fördes in.

Före år 1968 antecknades barn i de flesta fall bara i modems personakt. Först därefter antecknades barn även i faderns personakt.
Skattemyndigheterna tog över ansvaret för folkbokföringen från pastorsexpeditionerna 1991.

Information som fanns i personakterna registrerades då in som så kallade personbilder i ett riksomfattande datasystem, som numera heter folkbokföringsdatabasen.
Mannen i fråga är född innan Skatteverket började föra över uppgifter från kyrkböckerna.
På grund av en miss av Skatteverket fördes uppgifterna om Eslövsbon varken över i hans mors eller fars personakter.
Han blev aldrig underrättad officiellt när hans mor avled. Inte heller blev han kallad till bouppteckning utan underrättades av en släkting först när moderns begravning ägt rum.
När han hörde av sig till skattemyndigheten fick han veta att han inte fanns med i moderns personbild, vilket rättades till.

Eslövsbon började fundera på om hans far fortfarande levde och fick då veta att denne hade avlidit långt tidigare.
Inte heller hos fadern fanns Eslövsbon i personbilden trots att han var enda barnet och därmed ensam bröstarvinge på faderns sida. Eslövsbon underrättades aldrig och kallades aldrig till bouppteckning.
Det visade sig att fadern testamenterat nästan en miljon kronor till en nära släkting.
Det var vid den upptäckten som Eslövsbon begärde skadestånd på grund av felet i skattemyndighetens folkbokföringsregister. Felet rättades till, men Eslövsbon tyckte ändå att rätt ska vara rätt och begärde att få halva laglotten i skadestånd från staten.

Eslövsbon hävdade via sitt juridiska ombud att preskriptionstiden borde räknas från 2017, när han fick reda på misstagen, men Skatteverket sade nej.
Man hävdade att bara den som själv drabbats av ett registerfel kan få skadestånd, i detta fallet Eslövsbons avlidne far.

Skatteverket hävdade också att fordringar preskriberas tio år efter tillkomsten.
Och man tyckte vidare inte att man gjort något fel när uppgifterna fördes över 1991 eftersom Eslövsbon inte fanns registrerad som son i de gamla personakterna som förts över från kyrkoböckerna.
Skatteverket hävdade också att även om det hade begåtts ett misstag så hade det gått över tio år och att det då var preskriberat.
JK anslöt sig helt till Skatteverkets linje.

Dagens fråga

Har du plockat fram vinterkläderna än?

Loading ... Loading ...

Nyhetsbrev

×