Opinion

Rätt till värdig död

Människor måste få välja en värdig död framför lidande.
Opinion
Opinion Tidigare i år valde den brittiskfödde forskaren David Goodall att vid 104 års ålder resa till Schweiz för att ta sitt liv via så kallad assisterad dödshjälp.

Tidigare i år valde den brittiskfödde forskaren David Goodall att vid 104 års ålder resa till Schweiz för att ta sitt liv via så kallad assisterad dödshjälp. Nyligen gjorde en före detta svensk elitidrottare, Marianne Eldebrink, samma sak, när den svårartade sjukdomen ALS gjorde att hon bara såg ett utdraget lidande framför sig till hon bokstavligen skulle kvävas till döds. Men i vårt land förnekar vi människor rätten till att få välja en sådan värdig död framför ett långvarigt lidande.

Frågan om assisterad dödshjälp är förstås etiskt komplicerad men reser också en rad praktiska frågor. Dödshjälp måste vara förbehållet sjukdomsförlopp som vi genom vetenskapen vet är särskilt plågsamma och där det inte finns någon bot eller riktigt god lösning mot plågorna. Det får heller aldrig bli något åliggande för sjukvårdspersonal att mot sin övertygelse medverka till assisterat självmord. Givetvis måste dödshjälp också föregås av en noggrann utredning och ingående samtal med den som önskar genomgå assisterat självmord om vilka möjligheter vården har att lindra lidande och själsliga påfrestningar i livets slutskede.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Opinion

Stoppa våldet

Premiärminister Netanyahu gynnas av våldet.
Foto: Heidi levine
Opinion
Ledare Våldet i Jerusalem liksom från och mot Gaza måste stoppas. Israel har huvudansvaret för att det sker.

Minst 22 personer varav nio barn har under natten dödats i israeliska vedergällningsattacker mot mål på Gazaremsan. Som vanligt var de israeliska motattackerna betydligt mer dödliga än de palestinska anfallen, mer än hundra missiler mot Jerusalem, som inte vållade några dödsoffer.

Den här upptrappningen kom efter flera dagars oroligheter i östra Jerusalem, framför allt vid al-Aqsamoskén. Där har palestinier protesterat mot israeliska planer på att vräka palestinier från hus de bott i sedan 1948. Israelisk lagstiftning ger judar rätt att återfå fastigheter de lämnade i samband med kriget då. Någon motsvarande rätt för palestinier att återfå bostäder de flydde från i Israel finns inte. Högsta domstolen har nu skjutit upp sitt ställningstagande till om lagen ska få tillämpas för att om möjligt minska protesterna.

Våldsamheterna har sammanfallit med den så kallade Jerusalemdagen, då extremister firar Israels erövring av östra Jerusalem under sexdagarskriget 1967. Men den sedvanliga marschen även genom arabiska kvarter ställdes in timmarna före avmarsch på grund av oroligheterna.

Från alla håll, även USA, har kritik riktats mot såväl Hamas beskjutning som Israels våld i Jerusalem och Gaza. Som ockupationsmakt och med sina oerhörda militära resurser måste Israel vara återhållsamt, även om självfallet Hamasmissilerna också är oacceptabla. De riskerar också att drabba helt oskyldiga civilpersoner, precis som Israels bomber ofta gör.

Premiärminister Netanyahu har sannolikt gett polisen i Jerusalem fria händer eller kanske till och med order om hårda tag mot demonstranterna för att försvåra för de heterogena oppositionspartierna, med avskyn mot Netanyahu som det enda gemensamma, att bilda en regering som störtar honom och gör att korruptionsåtalet mot honom kan föras vidare till en dom. Tyvärr gynnar det palestinska våldet bara deras värste fiende.

Yngve Sunesson

Opinion

Finland och Sverige rätt lika

Opinion
Krönika.

Sverige och Finland var ett land under flera hundra år, fram till 1809. Därför är det inte märkligt att länderna på många sätt är lika, vad gäller lagstiftning och den offentliga organisationen liksom partiväsendet.

Men det finns också skillnader. I en antologi som Kulturfonden för Sverige och Finland initierat, Partiernas vägskäl (Appell förlag), diskuteras politiska likheter och skillnader av 17 kunniga forskare och politiker. På många sätt har länderna blivit mer lika med åren, sedan Finland blev självständigt 1917.

En viktig konstitutionell skillnad är att Sverige har kung medan Finland har president – även om det fanns planer på att Finland också skulle bli en monarki. Under många år var den finske presidenten dominant, framför allt under presidenterna Paasikivi och Kekkonen på 1950-70-talen. Presidenten hade främst makten över utrikespolitiken och därmed kontakterna med Sovjetunionen, som var känsliga för landets överlevnad. Men efter EU-inträdet har presidenten förlorat en stor del av sin formella makt.

Valsystemen är också olika. I Finland röstar väljarna i första hand på en kandidat, medan Sverige har listval, där kandidaterna rangordnas av partierna. Det gör att de enskilda politikerna har starkare ställning i Finland, och ”kändisar” har lättare att komma in i politiken där.

Delvis som en följd av tidigare konstitutionella regler om krav på kvalificerad majoritet för vissa beslut är den finska traditionen breda majoritetsregeringar. I Sverige har det istället varit vanligt med minoritetsregeringar. Bara åtta av de senaste 50 åren har Sverige haft majoritetsregering. I Sverige dominerar blockpolitiken med ett stort S-parti som traditionellt dominerande (men inte längre). Partierna i Finland visar stor flexibilitet med olika konstellationer i olika regeringar. Tre partier – Socialdemokraterna, Centern och Samlingspartiet (M) – dominerar traditionellt. Två av de tre stora partierna brukar vara med i varje regering.

Sverige och Finland har i stort sett samma partistruktur (med undantag för Svenska Folkpartiet som riktar sig till de svensktalande i Finland). SD:s motsvarighet Sannfinländarna har dock inte SD:s nazistiska och rasistiska historia utan har sina rötter i det populistiska Landsbygdspartiet som var relativt stort på 1970- och 1980-talen. Efter det förrförra riksdagsvalet togs Sannfinländarna med i regeringen med ansvar för utrikes-, försvars- och EU-politiken. Det gjorde att partiet tvingades överge sin EU-kritiska och invandringsfientliga politik, vilket retade gräsrötterna som gjorde uppror och valde en uttalat rasistisk partiledare. Statsminister Juha Sipilä (C) bestämde sig då för att upplösa regeringen, men de sannfinländska ministrarna och några riksdagsledamöter bröt sig ur partiet och bildade en egen riksdagsgrupp, Blå framtid, för att kunna sitta kvar i regeringen. I det kommande riksdagsvalet försvann det nya partier men Sannfinländarna klarade sig bra och är nu mer jämförbart med SD än tidigare.

Ekonomiskt har Finland nästan kommit kapp Sverige och det försvarspolitiska samarbetet är numera nära. Det stärker ytterligare närheten mellan de båda länderna.

Yngve Sunesson

Opinion

Vackra växter kan skapa stora problem

org-a7b95e4f-1f0f-4721-af43-1bf09bb0f5d4.jpg
Opinion
Opinion

I Malmö står 177 träd som snart ska huggas ner. Det är inga vandaler och inga trädhatare som ska göra det, utan Malmö stad själv. De 177 träden heter gudaträd och är en invasiv art som är förbjuden att inneha. Träden trivs i värme och riskerar därför att försöka sig i hög takt. De kraftiga rötterna kan förstöra både hus, vattensystem och vägar. Det måste göra ont att ta bort livskraftiga växter, men att låta bli kan straffa sig hårt längre fram.

Även i Botaniska trädgården i Lund finns det gudaträd och dessutom andra invasiva växter som man nu måste ta bort som till exempel gul skunkkalla. Trädgården har velat behålla de invasiva arterna under hård kontroll, för att kunna visa och informera, men länsstyrelsen har sagt blankt nej. Det är konstigt att man tror sig kunna ha naturen under kontroll, minsta lilla frö eller rotbit kan spridas hur lätt som helst, även om det är oavsiktligt.

Det är en sju år gammal EU-lag som tvingar alla att ta bort invasiva arter, så det är egendomligt att det dröjt så länge innan Malmö och Lund tar tag i saken på allvar. I takt med att klimatet ändras och blir varmare blir det svårare och svårare att få bukt med de invasiva arterna. Det finns säkert fler kommuner i Skåne och övriga landet som behöver ta detta på allvar och sätta igång bekämpningen. Aningslösa invånare kan annars tro att det är okey att ta sticklingar från något som kommunen odlar. Parkslide är en annan art som kan skapa stora problem, det kan många villaägare vittna om som tagit växten från en kommunal park och sen fått rötter som tar sig in i huset och avloppssystemet. Det kan bli väldigt dyrt att sanera om man väntar för länge.

Opinion

Drogpolitiska skyttegravar

STOCKHOLM 20210506Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson talar under torsdagens debatt i riksdagen om om det grova och dödliga våldet mot kvinnor i nära relationer.Foto: Carl-Olof Zimmerman / TT / kod 12050
Foto: Carl-Olof Zimmerman/TT
Opinion
Opinion

Den svenska narkotikapolitiken diskuteras med intensitet då och då och nu är det dags igen. Regeringen vägrar hårdnackat att utvärdera och utreda, trots att riksdagen förra året i ett så kallat utskottsinitiativ röstade för att det skulle göras. Det lustiga är att alla åtta partier i socialutskottet var överens om detta, alltså även socialdemokraterna, men socialminister Lena Hallengren avfärdade förslaget med en handviftning. Justitieminister Morgan Johansson gör likadant ett år senare.

Den brännande frågan som regeringen alltså inte ens vill utreda är om det även i fortsättningen ska vara olagligt att använda narkotika för eget bruk. Det har varit olagligt sedan 1988 men har aldrig utvärderats. SVT har gjort en granskning av polisens agerande där deras strategi är att tvinga misstänkta droganvändare att lämna urinprov och man delar ut straff för ringa narkotikabruk. Sett ur polisens perspektiv fungerar denna strategi säkert bra.

Trots, eller möjligen på grund av, Sveriges stränga hållning mot narkotika är narkotikarelaterad dödlighet stor, faktiskt fyra gånger större än genomsnittet i Europa enligt EU:s narkotikabyrå som undersökte saken 2018. Då dog 81 personer av överdoser i Sverige. Byrån ger brasklappen att det kan finnas underrapportering i vissa länder som gör att siffrorna kan slå fel, men oavsett det måste det vara för många som dör av narkotikan.

Frågan är vad som är orsaken till den höga narkotikadödligheten i Sverige och där kan det finnas många olika svar. Det kritikerna av lagstiftningen pekar på är att missbrukarna inte vågar begära hjälp, av rädsla att fängslas eller få böter. Något som har blivit något bättre genom åren är attityden gentemot narkomaner. De flesta erkänner numera att missbruk är en sjukdom, men attityderna är det som hänger kvar längst så det är troligt att narkomaner inte tas på allvar när de väljer att söka vård.

Det märks inte minst på hur lång tid det tagit för regioner som Stockholm att införa sprutbyte för missbrukare. I Skåne infördes det för många år sen, som ett pilotprojekt, och det tog tid innan projektet blev permanent och lagstiftningen ändrades. Men länge berodde det på i vilken region narkomanen bodde om där fanns möjlighet till sprutbyte. Sprutbyte hindrar inte missbruket, men det dämpar överdödligheten då hiv, gulsot och andra farliga sjukdomar minskar tack vare att sprutorna blev renare. Det borde gå att göra någon liknande träffpunkt vad gäller övriga droger, där missbrukarna kan få hjälp att sluta.

Det som regeringen inte ens vill diskutera är om bruket/missbruket av narkotika inte längre ska vara straffbart. Det verkar som att ministrarna tror att bara för att man diskuterar den frågan skulle man göra drogerna lagliga. Det sistnämnda är förhoppningsvis inte aktuellt i Sverige, även om det finns krafter som strävar åt det hållet. Det finns flera andra länder, bland annat delstater i USA, som legaliserat cannabis i förhoppningen att den illegala marknaden ska försvinna.

Narkotikapolitiskt center har tagit fram en rapport om vad som händer i frågan i USA. Man ska notera att centrat är ett nätverk som driva av i huvudsak nykterhetsorganisationer som vill ha en restriktiv narkotikapolitik. Men man får utgå från att uppgifterna i rapporten ändå stämmer. Rapporten konstaterar att delstater som legaliserat cannabis också har sett en ökad konsumtion av drogen. Det som är intressant är att den illegala marknaden fortfarande existerar och är stor, något som helt tar udden av argumentet att kriminaliteten skulle försvinna. Marknaden för cannabis blir därför större och när den blir större ökar förstås tillgängligheten och då är risken uppenbar att även barnen får upp ögonen för cannabis.

Att stoppa huvudet i sanden är ingen bra strategi, särskilt inte om man är ansvarig minister. Eftersom dödligheten är så hög i Sverige, och det fortfarande finns moralnoja inom vissa delar av vården i förhållande till narkomaner måste politikerna fundera över vad som görs fel och hur man kan göra det bättre. Bristen på tillgänglig vård är ett av problemen , och här är faktiskt justitieministern med på banan. Fler kan inte få dö för att politikerna sitter fast i skyttegravar. Men det är ett komplext område som vid felsteg kan leda till fler unga missbrukare. Den oroväckande tendensen runtom i världen att underskatta cannabis som farlig drog kan innebär att vi säljer ut en hel generation.

Opinion

Skotsk skilsmässa kan bli farlig

Scotland's First Minister and Scottish National Party leader Nicola Sturgeon poses for photographers, at Bute House in Edinburgh, Scotland. Sunday, May 9, 2021. British Prime Minister Boris Johnson has invited the leaders of the U.K.’s devolved nations for crisis talks on the union after Scotland’s pro-independence party won its fourth straight parliamentary election. Sturgeon said the election results proved a second independence vote for Scotland was “the will of the country." She said any London politician who stood in the way would be “picking a fight with the democratic wishes of the Scottish people.” (AP Photo/Scott Heppell) NSH107
Foto: Scott Heppell
Opinion
Opinion

Valet i Skottland i torsdags innebar att det nu finns majoritet i det skotska parlamentet för att begära en ny folkomröstning om självständighet. Nationalistpartiet missade visserligen med en hårsmån egen majoritet, men även De gröna vill se en ny folkomröstning.

Haken är att en folkomröstning måste godkännas i Storbritanniens parlament, så det återstår att se hur Boris Johnson tänker hantera frågan. Brexitfrågan präglar ännu landet och premiärministern behöver visa att Storbritannien kan klara sin ekonomi utan EU. Han har nog med problem även utan en folkomröstning i Skottland som kan splittra den mångåriga unionen.

Det är lätt att förstå skottarna som inte var lika förtjusta i Brexit som engelsmännen. Men Skottland är ett litet land och det är inte säkert att det skulle vara en bra lösning på sikt. Risken är att man drar med sig andra och då får Storbritannien byta namn.

David Cameron satte igång en farlig utveckling när han utlyste folkomröstningen om Storbritanniens medlemskap i EU, något som han gissningsvis ångrat flera gånger om. Boris Johnson lyckades manövrera fram Brexit, men riskerar att totalt splittra landet. Även andra länder lär påverkas av händelseutvecklingen i Storbritannien, oavsett vilken sida man står på. Storbritannien har varit ett viktigt land länge och vad ett försvagat kungadöme skulle innebära vet ingen. Bara att det skapar en stor osäkerhet över hela världen, vilket kan får oöverskådliga följder. Det finns anledning att vara nervös över händelseutvecklingen.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Miljonlotteriet

Miljonlotteriet testar på en ny strategi för sin annonsering!

Miljonlotteriet Miljonlotteriet är ett av Sveriges största lotterier och har funnits med sedan 1964.

För dig som inte vet något om lotteriet sedan tidigare, så är Miljonlotteriet grundat av iogt.se som sedan start haft som mål att låna lotteriet finansiera deras arbete mot droger i samhället. I och med regleringen av spelmarknaden förra året så har också de svenska lotterierna och spelbolagen kunnat ändra sin marknadsföring och i samband med dessa ändringar så är det bestämt att Miljonlotteriet blir digitalt, för att dra in ännu mer pengar till välgörenhetsarbetet som IOGT fokuserar på. Om du är intresserad av att kika in Miljonlotteriet så kan du göra detta här eller läsa mer om dem i denna artikel om Miljonlotteriet.

Eftersom att den svenska spelmarknaden har blivit annorlunda, så är detta en stor fördel för det svenska Miljonlotteriet eftersom att de kan använda förändringarna till något positivt. Den nya strategin för lotteriet är helt enkelt att visa mer var pengarna från Miljonlotteriets överskott går, så att fler människor får vara delaktiga i välgörenhetsarbetet som IOGT arbetar med. Sedan starten har lotteriet bidragit med över 2 miljarder kronor totalt till välgörenhetsarbete och detta är något som lotteriets överskott ska fortsätta att gå till, precis som det gjort sedan start.

Miljonlotteriet blickar framåt!

Miljonlotteriet har bestämt sig för att satsa bredare på just den digitala annonseringen där lotteriet riktar in sig på ansvarsfullt spelande och behöver numera uppfylla de hårda kraven som ställs på svenska spelbolag. Eftersom att lotteriets grundidé är att minska missbruk i samhället, så är detta något som de också är väldigt noga att fortsätta med och det är också här som den största kraften kommer att läggas även framöver. Genom de digitala kanalerna så har Miljonlotteriet redan nu lyckas komma en bra bit på vägen och det är också på denna bana som vi kan se dem fortsätta på framöver.

Den digitaliserade annonseringen kommer med andra ord att hjälpa lotteriet att nå ut till svenska folket så att de får se med egna ögon vad överskotten från försäljningen av spel hos dem bidrar till. Några av de saker som lotteriet hjälper till med är bland annat att rikta in sig på att tillföra gemenskap för barn och ungdomar som växer upp i stökiga familjer som kantas av missbruk genom årliga läger och evenemang. Via deras lotteri så kan du som spelar vara med och tävla om fantastiska vinster men också samtidigt vara en del av det stora välgörenhetsarbete som överskottet bidrar till. Sedan start så har de hjälpt både hemlösa att få tak över huvudet samt bidragit till många behandlingshem runt om i landet.

Opinion

Polarisering drabbar alla

STOCKHOLM 20141104 Interiör på Migrationsverket i Stockholmsförorten Märsta på tisdagen. Migrationsverkets nya prognos på preliminärt 95 000 personer innebär en rekordnotering och en rad svåra utmaningar.Foto: Maja Suslin / TT / Kod 10300
Foto: MAJA SUSLIN / TT
Opinion
Opinion

Debatten i Sverige polariseras alltmer och ett tydligt exempel på det är söndagens ledarsidor i Aftonbladet och Expressen.

Anders Lindberg, Aftonbladet, tydliggör att det kommer ytterst få asylsökande numera, men att debatten utgår från hur det såg ut hösten 2015. Han konstaterar att Socialdemokraterna numera ”skryter om att antalet asylsökande gått ner med 90 procent” men att det faktiskt är sant. Lindberg frågar varför politikerna verkar mindre bekymrade över arbetslösheten, bostadsbristen och äldreomsorgen än över det numera låga antalet asylsökande.

Anna Dahlberg, Expressen, hävdar å sin sida att invandringen är den avgörande frågan. Och radar upp exempel på många politikområden och kopplar dem till invandrare. Dahlberg skriver att ”elever med utländsk bakgrund presterar så mycket sämre än elever med svensk bakgrund” i skolan. Hon skriver att arbetslösheten är högre för utrikes födda. Att av fattiga familjer har de flesta utländsk bakgrund. Och så svingar hon mot att ”vänsterdebattörer” vägrar se detta.

Man blir bedrövad över den polarisering som uppstått och som framför allt kopplar invandringen till samhällsproblem. Att som Dahlberg koppla alla samhällsproblem till invandringen blir nästan parodiskt, om det inte vore så sorgligt. Går det verkligen inte att skylla klimatkrisen på invandringen när man nu håller på?

De svagheter som finns i de olika svenska systemen blir tydligare när det kommer människor som inte passar in i den svenska lagommallen 1A. Hade man kunnat göra om systemen så att de passar alla människor hade man inte behövt peka finger åt grupper som tvingats fly hit av krig eller andra skäl. De system som förhandlades fram under en tid när Sverige såg annorlunda ut är uppenbarligen tröga och svåra att ändra. Men när verkligheten ändras måste systemen ses över.

Men det är som förgjort att få till stånd behövliga ändringar inom bostadspolitiken, skolpolitiken, trygghetssystemen och arbetsmarknaden. Och de som säger nej till att ändra i samhällssystemen är vänstersidan, trots att de påstår sig vara mer öppna för invandring. Integration kräver förändringar, inse det.

Opinion

Blodiga dåd i Afghanistan

An injured school student is transported to a hospital after a bomb explosion near a school in west of Kabul, Afghanistan, Saturday, May 8, 2021. A bomb exploded near a school in west Kabul on Saturday, killing several, many them young students, Afghan government spokesmen said. (AP Photo/Rahmat Gul) XRG150
Foto: Rahmat Gul
Opinion
Opinion

Attacken i Kabul i helgen var brutal. Minst 50 personer har dött och ett hundratal har skadats. Ingen har ännu tagit på sig ansvaret för attacken, men det skulle inte förvåna om det är talibanerna även om de just nu förnekar det. Explosionen skedde precis utanför en flickskola och många av de döda och skadade förmodas vara elever på skolan.

Talibanerna motarbetar att flickor och kvinnor ska få utbildning, så oavsett formellt ansvar ligger attacken helt och hållet i talibanernas intressesfär. Risken är uppenbar att talibanerna kommer att sträva efter att helt ta över makten i Afghanistan efter att USA dragit sig tillbaka. Att antalet våldsdåd börjat öka är sannolikt ett tecken på det.

De som kommer att drabbas är förstås Afghanistans befolkning, inte minst flickor och kvinnor. De som har möjlighet att fly landet kommer säkert att göra det. Det hårt sargade landet erbjuder ingen framtid för någon, om man inte en gång för alla kan få bukt med talibanernas inflytande. När USA drar sig tillbaka kommer det att bli mycket svårare, om inte omöjligt.

USA har definitivt ett stort ansvar för händelseutvecklingen i landet. Anledningen för dem att invadera 2001 var troligen byggd på helt felaktiga grunder. Att man stannat kvar i tjugo år utan att lyckas nå stabilitet och en återuppbyggnad av landet är ett stort misslyckande. Det hårt drabbade landet har haft krig och konflikter under många år. Ett stabilt och demokratiskt Afghanistan förblir sannolikt en utopi.

Opinion

Inte tillräckligt vita hjältar

Opinion
Opinion

En av Sveriges bästa handbollsspelare, landslagets Jamina Roberts, berättar i dokumentären Blågula hjältar om hur hon under karriären upplevt en sorts rasism som går ut på att hennes härkomst ska ha gett henne fördelar som svenska spelare inte har, som påstående att svarta personer springer fortare än vita.

Roberts är en av anledningarna till att det svenska damlandslaget haft stora framgångar under senare år. Hon beskriver en prestationsångest som handlar om att hon inte vill att folk ska undra vad hon gör i landslaget och att man får förbereda sig på nedsättande kommentarer om ras om det inte går bra, samtidigt som hon är stolt och glad över att få representera Sverige. Ett konstruerat utanförskap placeras på idrottsmän födda här som inte ifrågasätter sin egen ”svenskhet” som helt vilar på hudfärg.

Att ständigt få sin kropp bedömd och kommenterad är redan nedbrytande. Att hela tiden utpekas som annorlunda kan enligt mycket forskning på området vara psykologiskt nedbrytande. Att det sker i elitidrottssammanhang som idrottaren kämpat hårt för att nå måste vara extra jobbigt. Roberts menade att samma kommentarer inte hörs om en svensk springer fort: då är det hårt arbete som ger resultat, medan Roberts härkomst anses ge henne gratis försprång.

Man undrar hur många svarta personer som skräms bort från idrotten på grund av sådana kommentarer om härkomst och upplevda genetiska fördelar. Idrotten betraktar sig som en folkrörelse: då måste den vara tillgänglig för alla och har uppenbarligen långt kvar med värdegrundsarbetet.

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL