Recension

Med lättsam charm och konstnärlig vikt

Christer Jonsson använder en storbildsskärm och spelar upp filmade scener. Foto: Clemens Altgård
Artikel Recension ”En föreställning med såväl lättsam charm som konstnärlig vikt”, skriver tidningens recensent.

Christer Jonsson är utbildad vid Teaterhögskolan i Malmö till både skådespelare och regissör. Med drygt 20 års erfarenhet av teaterarbete har han sedan ett par år en egen teater på sin tomt i byn Rynge som ligger i Ystads kommun. Där har han tidigare framfört den egenhändigt författade monologen Mannen.

Denna sommar har Christer Jonsson tagit sig an en riktigt stor utmaning. Han presenterar nämligen en uppsättning, i egen regi, av August Strindbergs Ett drömspel. Därtill agerar Jonsson ensam på scenen och gör en rad roller. Det innebär snabba ryck. Ut i kulissen och in i strålkastarljuset igen.

Eftersom Ett drömspel innehåller en rad rollfigurer så skulle detta lätt kunna bli en mardröm för en ensam skådespelare, men i egenskap av regissör har Jonsson löst detta på ett innovativt vis.

Genom att använda en storbildsskärm och filmade scener så kan flera skådespelare, däribland Fredrik Gunnarsson, träda fram i de övriga rollerna. Därtill kan Christer Jonsson själv uppträda i dubblerad eller mångfaldigad upplaga. Även Miranda Coral, som är utmärkt i rollen som Agnes/Indras dotter, framträder ibland på skärmen simultant i flera gestalter.

Det är helt i linje med Strindbergs ursprungliga tankar kring drömspelet. Strindberg skrev nämligen själv i en erinran: ”Personerna klyvas, fördubblas, dubbleras, dunsta av, förtätas, flyta ut, samlas.”

Med dagens digitalvideoteknik går det att åstadkomma visuella effekter som Strindberg bara kunde drömma om. Efter det inte helt lyckade uruppförandet 1907 funderade han på att ersätta de tekniskt krävande och klumpiga scenombyggnaderna med ”skioptikonbilder”, det vill säga projicerade diabilder.

Strindberg hade sannolikt älskat dagens tekniska möjligheter.

Ett drömspel kan, rätt hanterat, fortfarande iscensättas på ett sådant sätt att pjäsen utöver de tidlösa kvaliteterna också säger något om nutiden.

Ibland frestas regissörer rent av att lägga till allt för mycket av nutidsreferenser. Då kan den i sig komplicerade pjäsen lätt bli överlastad. I det avseendet tycker jag att Christer Jonsson gjort en mycket bra avvägning.

Han lyckas lyfta fram Strindbergs sociala indignation på ett sådant vis att dagens samhälle får en kritisk belysning. Ja, han lyckas till och med få in en gliring till de främlingsfientliga krafter som dessvärre vunnit terräng på senare år.

Något ska också sägas om musiken som Christer Jonsson skapat till föreställningen. Den adderar något av nutidspuls till helheten.

Den rollfigur som kallas Officeren, och som ständigt väntar på sin Victoria, är klädd som en av Blues Brothers vilket, inklusive hans excentriska danssteg, för tankarna till någon rockvideo.

Christer Jonssons föreställning präglas av humor. Han drar sig inte för att blanda högt, till exempel Miranda Corals skönsång, med lågt, i form av vissa buskisartade rolltolkningar. Först tänker jag att det kan bli svajigt, men faktum är att det håller. Själv gör Christer Jonsson en imponerande insats, inte minst i rollen som den av livet hårt prövade Advokaten.

I kombination med de filmade inslagens lätt surrealistiska visualiseringar av Strindbergs scenanvisningar blir det en föreställning med såväl lättsam charm som konstnärlig vikt.

FAKTA

Fakta:

scen

Ett drömspel

Av: August Strindberg

Regi, ljus, film, musik, koncept, medverkan på scen: Christer Jonsson

Kostym: Laura Luna

Illustrationer: Susanne Johansson

Melodier, sång: Miranda Coral

Medverkande på film: Miranda Coral, Nanna Nore, Ella Johansson, Sara Chaanhing Kennedy, Malin Svensson, Reza Ayanda Rezaie, Alisina Sultani och Fredrik Gunnarson

Rynge Teater, onsdag den 18 juli 2018.

Spelas till och med den 17 augusti

Inrikes

Taklyft på Lunds domkyrka: "Ett jättejobb"

De pyramidformade tornspirorna på Lunds domkyrka måste lyftas av under renoveringen. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes En komplicerad operation väntar i Lund då taken på domkyrkans två torn måste bytas. De brukar kallas "lunna pågar", de två torn som nu ska få sig ett ansiktslyft.

Tornen med sina pyramidformade, blytäckta tornspiror fick sin nuvarande utformning under en renovering i Hugo Zettervalls regi 1860-1880. Taken på dem lades om en bit in på 1900-talet, men har därefter bara lagats och lappats. Nu är det dags för takbyte.

Att sätta upp nya blytak är av miljöskäl inte aktuellt, i stället blir det rostfri plåt med beläggning av tenn. Vid renoveringen kommer de båda tornspirorna att lyftas av för att sedan renoveras i tillfälliga bygghyttor intill domkyrkan.

Hela arbetet beräknas ta cirka ett år, men kyrkan kommer att hållas öppen hela tiden, förutom just när lyften görs.

– Det är ett jättejobb och det har aldrig tidigare gjorts. Man beräknar att det kommer att ta ungefär ett år. Man vill vara klar till 2023 för då fyller kryptan 900 år, säger domkyrkans kommunikatör Linda Oskfred till TT.

Utrikes

Protester mot journalistmord i Mexiko

Människor demonstrerar i Tijuana mot att två journalister i staden dödats.
Foto: Marco Ugarte/AP/TT
Utrikes
Utrikes

I Mexiko hölls på tisdagen demonstrationer i åtta städer runt om i landet efter att tre journalister dödats inom loppet av två veckor.

I gränsstaden Tijuana, där två av journalisterna mördades, marscherade människor och höll upp plakat med slagord som "Stoppa dödandet av journalister. Inte ett dödsfall till!".

Tidigare på dagen lade fotografer ner kameror, blommor och bilder på de tre dödade journalisterna på marken framför Nationalpalatset i huvudstaden Mexiko City.

Inne i palatset höll president Andrés Manuel López Obrador sin dagliga pressträff och lovade återigen att de som är skyldiga för morden ska straffas. Men enligt Kommittén för att skydda journalister (CPJ) förblir över 90 procent av journalistmorden ouppklarade.

Mexiko är ett av de dödligaste länderna i världen för journalister. Sedan december 2018 har över över 50 journalister mördats.

Ekonomi

Så kan Fed skrämma börserna

Därför är det läge att höja styrräntan. Fed-chefen Jerome Powell väntas signalera flera höjningar framöver. Arkivbild.
Foto: Graeme Jennings/AP/TT
Ekonomi
Ekonomi Fyra räntehöjningar och en allmän åtstramning, väntas bli beskedet från amerikanske centralbankschefen Jerome Powell.
I kväll ska börsens framtid avgöras.

Det blir ingen räntehöjning nu. Däremot förmodligen en tydlig signal om en första höjning vid nästa Fed-möte i mars, spår SEB-ekonomen Elisabet Kopelman, expert på amerikansk räntepolitik.

– Det kommer bli fokus på att signalera en räntehöjning till nästa möte, säger hon.

Egentligen borde man kunna höja redan i kväll, alla indikatorer inklusive den höga inflationen är redan på plats.

– Men Fed ogillar att överraska, säger Kopelman.

Fyra gånger

I hennes kort, liksom i många andras bedömare, ligger att centralbanken, Fed, höjer styrräntan totalt fyra gånger i år, vissa tror ännu mer. Avgörande är den stegrande inflationen, på runt sju procent för närvarande, och att Fed nu anser att den amerikanska ekonomin klarar sig bra utan ytterligare penningpolitiskt stöd.

Det betyder också att Powell också lär signalera att stödköpen av statsobligationer trappas ner andra halvåret i år, något som driver upp de längre räntorna. Det är framför allt detta som skrämt aktiemarknaden senaste tiden, att räntepuckeln kanske inte blir så kort som tidigare antytts. Tina (There is no alternativ) som hållit aktiemarknaden under armarna under pandemin är på väg att tappa sin betydelse.

– Ju högre räntorna blir desto fler alternativ till aktieplaceringar, säger Elisabet Kopelman.

Hamnat i fokus

Och mindre pengaströmmar till aktiebörserna – mer till räntepapper – pressar förstås kurserna.

– Om Fed nu säger att de aktivt ska sälja av obligationer så blir det ett tryck uppåt på de långa räntorna.

TT: Är det just det som hamnat i fokus och skrämt upp aktiemarknaden den senaste tiden?

– Ja, det verkar som det, säger Kopelman.

Olle Lindström/TT

FAKTA

Fakta: Räntan

Amerikanska centralbankens (Federal reserve) styrränta ligger i dag i intervallet 0-0,25 procent.

Den amerikanska tioåriga statsobligationsräntan har på bara några veckor, sedan årsskiftet, stigit från 1,51 procent till 1,73 procent.

Inrikes

Dags för historiskt beslut om slutförvar

Hur ska använt kärnbränsle från bland annat Forsmarks kärnkraftverk slutförvaras. Regeringen fattar beslut på torsdag. Arkivbild.
Foto: Robert Gabrielsson
Inrikes
Inrikes Regeringen väntas på torsdag ge tillstånd för slutförvar av använt kärnbränsle.
Kärnkraftsindustrin räknar med byggstart för anläggningen under 2020-talet.

Regeringen ska på torsdag fatta beslut om Svensk kärnbränslehantering AB:s (SKB) ansökningar om ett system för slutförvar av använt kärnbränsle.

Ansökningarna omfattar två anläggningar, en inkapslingsanläggning i Oskarshamn, och en slutförvarsanläggning i Forsmark. Totalt ska 12 000 ton kärnavfall deponeras i 6 000 kopparkapslar på cirka 500 meters djup i urberget.

Nästan elva år efter att tillståndsprocessen inleddes ska nu regeringen fatta sitt beslut. SKB:s kommunikationschef Anna Porelius kallar beslutet för en "oerhört viktig milstolpe".

– Vi tror och hoppas på ett positivt beslut, säger hon.

Gav grönt ljus

SKB lämnade in sina ansökningar 2011 till Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) respektive mark- och miljödomstolen. SSM gav i januari 2018 grönt ljus utifrån kärntekniklagen, däremot hade domstolen invändningar utifrån miljöbalken.

Domstolen ansåg det oklart hur mycket korrosion, frätning, kopparkapslarna tål och pekade på att mer underlag behövs. Tanken är att kapslarna ska hålla i minst 100 000 år.

Efter domstolens och SSM:s yttrande hamnade ärendet på regeringens bord. Regeringen gav därefter SKB – som är kärnkraftsindustrins bolag – möjlighet att komplettera sina ansökningar. Kompletteringarna skickades senare ut på remiss.

Regeringen har att pröva ansökningarna dels utifrån miljöbalken, dels utifrån kärntekniklagen.

SKB anser att regeringen har det underlag som krävs och att det nu är tid att säga ja till SKB:s slutförvarssystem.

– De generationer som haft nytta av kärnkraftselen bör ju också ta ansvar för avfallet. Nu har vi en säker lösning och en lämplig plats, säger Porelius.

Östhammars kommun valde att redan i oktober 2020 säga ja till att bygga ett slutförvar för använt kärnbränsle i Forsmark, trots att regeringen ännu inte sagt sitt.

Vilka villkor ställs?

Ett ja från regeringen skulle innebära att SKB kan gå vidare med sina planer, men prövningsprocessen är inte över. Efter regeringens beslut går ärendena tillbaka till mark- och miljödomstolen som ska fastställa tillståndet så att det är i enlighet med miljöbalkens krav.

Det kommer också att krävas tillstånd från Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) för att bygga anläggningen, till exempel vid byggstart, inför provdrift och inför rutinmässig drift. Den stegvisa prövningen kommer att kräva uppdaterade säkerhetsanalyser från SKB.

Frågan är vilka eventuella ytterligare villkor regeringen kan komma att ställa upp för att ge tillstånd till slutförvaring.

Bland andra Kärnavfallsrådet, som arbetar på uppdrag av regeringen, har i sitt yttrande till regeringen efterlyst fler studier av riskerna för att kopparkapslarna kan korrodera och på så vis börja läcka. Ledamoten Ingmar Persson, professor i oorganisk och fysikalisk kemi vid Sverige lantbruksuniversitet (SLU), beskriver rådets rekommendationer till regeringen som att det gett "gult ljus".

– Vi säger gå vidare men ställ villkor, säger Persson.

– Man skulle vid anläggningen i Forsmark kunna ha en demonstrationsanläggning där man kan genomföra vissa typer av försök som är kopplade till säkerhet.

"Fullständigt oansvarigt"

Den förre miljöministern, Miljöpartiets språkrör Per Bolund, befarar att den socialdemokratiska regeringen faller för "ett politiskt tryck" från oppositionen och säger ja till slutförvaret redan nu.

– Jag är rädd för att S kommer att ta det bekväma beslutet och inte det som är rätt och garanterar ett säkert slutförvar, säger han.

Liberalerna och Kristdemokraterna hotade i höstas med en misstroendeomröstning mot miljöminister Annika Strandhäll (S) om inte regeringen kommer med besked om slutförvaret.

Bolund anser att regeringen borde vänta med att fatta beslut tills det finns mer forskning på området. Han vill att det görs ytterligare studier för att beslutsunderlag ska bli bättre.

– Jag tycker att det är fullständigt oansvarigt att fatta ett beslut när det finns ledande forskare som pekar på att de här kapslarna kanske inte håller i hundra år ens, säger Bolund.

Han tycker att regeringen åtminstone borde ställa som villkor att tillstånd för att få ta slutförvarsanläggningen i drift ska ges av regeringen, inte av en myndighet. Då finns det, enligt Bolund, möjlighet att garantera att slutförvaret blir säkert.

Om regeringen nu ger tillstånd så räknar SKB med byggstart någon gång under 2020-talet. Slutförvarsanläggningen beräknas ta tio år att bygga. Använt kärnbränsle ska börja deponeras där under 2030-talet. Om 70 år beräknas slutförvaret ha fyllts och kan därmed förseglas.

Slutförvarsanläggningarna innebär investeringar i storleksordningen 19 miljarder kronor och beräknas skapa cirka 1 500 arbetstillfällen.

Peter Wallberg/TT

Niklas Svahn/TT

FAKTA

Fakta: Kärnbränsle och förvaring

Kärnbränslet är starkt radioaktivt. Sverige har valt att slutförvara det, under utredningens gång från 1970-talet och framåt så har också upparbetning utvärderats, men förkastats. Det blir ändå material kvar som är starkt radioaktivt och som måste slutförvaras.

Totalt rör tillståndsansökningarna för slutförvaret 12 000 ton utbränt kärnbränsle.

Olika metoder har utretts, och modellerna har undersökts och utvecklats. Nu är det kapslar av gjutjärn och koppar som gäller, som ska ned 500 meter i urberget och omges av bentonitlera.

Två platser utvärderades för slutförvaret: Oskarshamn, där mellanlagret finns, och Östhammar. Av flera skäl ansågs Östhammar som den mest lämpliga platsen.

Hittills, sedan kärnkraften togs i drift på 1970-talet, finns nästan 8 000 ton utbränt bränsle i mellanlagret Clab i Oskarshamn.

Byggstart för slutförvaret skulle kunna bli tidigast 2023, men troligare är att det dröjer. Därefter tar förvaret lång tid att bygga.

Även om ett beslut kommer snart så innebär det inte att kapslarna kan stoppas ned i berget än på länge. Det återstår villkorsförhandling i Mark- och miljödomstolen inför beslut om tillstånd enligt miljöbalken, och en fortsatt prövning enligt kärntekniklagen inför olika steg innan slutförvaret och inkapslingsanläggningen tas i drift.

Källa: Strålskyddsmyndigheten, Svensk kärnbränslehantering (SKB)

Kultur och nöje

Kenneth Kvarnström: En dansares liv är kort

'Pianotopografier' kan bli koreografen Kenneth Kvarnströms sista verk. Men innan han sätter punkt ska det också bli premiär för den uppskjutna föreställningen '12 songs' på Göteborgsoperan, som visualiserar artisten Ane Bruns låtvärld. Arkivbild.
Foto: Stina Stjernkvist/SvD/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje Kenneth Kvarnström och fyra dansare åker på Sverigeturné med verket "Pianotopografier". Men dansen lämnar koreografen åt dansarna i vad som kanske är hans sista verk. Själv sitter han mest på en pall.

Kenneth Kvarnström har aldrig tyckt om att stå på scen och avslutade sin karriär som dansare så fort det bara gick. I stället har finlandssvensken kommit att göra sig ett namn som en av Nordens mest framstående koreografer de senaste 30 åren.

Emellanåt tvingar han dock sig själv att ta plats på scen och i det nya verket "Pianotopografier" är det alltså dags igen. Men dansen lämnar han till de fyra unga dansarna. Själv sitter han mest på en pall och stirrar in i fonden.

– Jag fungerar lite som en vaktmästare, även om jag samverkar med koreografin. Jag städar upp på scenen, förbereder saker, håller upp en kuliss och målar lite. Jag har alltid varit mer intresserad av iscensättande än av att själv stå på scen, säger han.

– Dessutom har jag en del förslitningsskador. Det finns saker som jag inte kan göra längre, som jag får förklara stället för att visa. En dansares liv är kort. Den äldste dansaren i det här gänget är 35 år och det är mycket som gör ont på honom.

Ser fram emot publiksnack

I "Pianotopografier" möts dans, bildkonst och musik i ett allkonstverk. Musiken är hämtad från den tyske kompositören Nils Frahms molltunga album "Solo remains" (2016). Inte så konstigt då att Svenska Dagbladets kritiker i en recension efter en pressvisning i Stockholm tog fasta på att verket rymmer en stor dos melankoli.

– Ljudbilden är förstås väldigt viktig, eftersom örat är starkare än ögat. Om jag hade valt hårdrock i stället för Frahms stillsamma pianomusik hade intrycket blivit ett annat.

"Pianotopografier" är ett samarbete mellan Rum för Dans i Halland och Riksteatern. Urpremiären sker i Falkenberg den 27 januari och därefter blir det Sverigeturné. Men till Falkenberg är det svårt att locka Stockholmstidningarna, därav pressvisningen.

– Det är första gången ett av mina verk pressvisas. Det känns lite märkligt, har vi redan haft premiär? Nu är jag mer stressad över turnén än över den riktiga premiären. Förra veckan var en av dansarna sjuka och vi håller på fram till mars.

"Pianotopografier" är ett verk som har växt fram under pandemin och det har gått åt en hel hög med covidtester under repetitionerna. Turnén genomförs enligt rådande publikrestriktioner och varje föreställning följs av ett samtal med publiken.

– Det var något som jag krävde. Jag tycker att publiksnack är jätteintressant. Jag och dansarna blir blinda för vårt arbeta. Det är bra att få se det från ett annat håll.

Kanske sista verket

Kenneth Kvarnström fyller 60 år nästa år och har en lång karriär bakom sig. (I hans vindsförråd står två lådor som ska raka vägen till Dansmuseet när han lämnar in.) Han är öppen med att "Pianotopografier" kanske blir hans sista verk, inte för att han har tröttnat och vill lägga av, utan för att han inte längre orkar med den krångliga kulturpolitiken som, menar han, signalerar att dans är något som ingen vill se.

– Flera upparbetade system håller på att kollapsa. Det går inte så bra för dansen i Sverige just nu. Jag ska egentligen inte klaga, men känner inte att jag behöver hålla mig kvar med tänder och klor. Jag har börjat nosa lite på det här med måleri och skulptur i det här verket. Det är kanske något som jag kommer att fortsätta med.

Men innan han byter bana ska den uppskjutna föreställningen "12 songs" nästa år ha premiär i Göteborg. Föreställningen är ett nära samarbeta mellan Kenneth Kvarnström och den norska musikern Ane Brun och bygger på hennes låtskatt, som med hjälp av Ane Brun själv, en orkester och gästande musiker ska gestaltas på Göteborgsoperan med hjälp av operans eget danskompani och Kenneth Kvarnströms koreografi.

– Det har varit väldigt spännande att visualisera hennes värld. Hade jag varit yngre hade jag nog varit fullständigt skräckslagen. Nu är jag bara lite skräckslagen.

Viktor Andersson/TT

Dansarna Matthew Branham, Ole Kristian Tangen, Ida Holmlund och Anton Borgström är handplockade från USA, Norge, Finland och Sverige för att medverka i koreografen Kenneth Kvarnströms verk 'Pianotopografier' – som kanske blir hans sista. Pressbild.
Dansarna Matthew Branham, Ole Kristian Tangen, Ida Holmlund och Anton Borgström är handplockade från USA, Norge, Finland och Sverige för att medverka i koreografen Kenneth Kvarnströms verk "Pianotopografier" – som kanske blir hans sista. Pressbild.
Foto: Sören Vilks
'Pianotopografier' är ett samarbete mellan Riksteatern och Rum för Dans i Halland. Anton Borgström är en av fyra dansare som medverkar. Även Kenneth Kvarnström tar plats på scen, men sitter mest på en pall och stirrar in i fonden. Pressbild.
"Pianotopografier" är ett samarbete mellan Riksteatern och Rum för Dans i Halland. Anton Borgström är en av fyra dansare som medverkar. Även Kenneth Kvarnström tar plats på scen, men sitter mest på en pall och stirrar in i fonden. Pressbild.
Foto: Sören Vilks

FAKTA

Fakta: Kenneth Kvarnström

Född: 1963 i Karis, Finland.

Bor: Stockholm

Bakgrund: Bildade redan under studietiden på Balettakademien och Danshögskolan i Stockholm det egna danskompaniet K Kvarnström & Co. Professor i dans vid teaterhögskolan i Helsingfors. Konstnärlig ledare för Helsingfors stadsteater. Chef för Dansens hus i Stockholm. Danschef på Kulturhuset Stadsteatern i Stockholm. Flerfaldigt prisad för sitt konstnärskap i såväl Finland som Sverige. Har bland annat tilldelats Pro Finlandia-medaljen och Cullbergstipendiet.

Verk i urval: "No-no" (1996), "Splitvision" (2000), "Mercury" (2009) och "Det var inte jag. Igen." (2016)

Aktuell: Med dansverket "Pianotopografier" som i vår är ute på Riksteaterturné.

Turnéplan: 27/1 Falkenberg, 29/1 Kungsbacka, 1/2 Vara, 3/2 Säffle, 5/2 Uppsala, 8/3 Falun, 11/2 Haparanda, 14/2 Umeå, 21/1 Motala, 23/2 Ystad, 24/2 Kristianstad, 27/2 Lund, 28/2 Malmö, 4–5/3 Stockholm.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Nordicbet

Skånska fotbollslag – framgång i Superettan

Nordicbet Skåne är en mäktig fotbollsregion. I Allsvenskan finner vi storheterna Malmö FF och Helsingborgs IF, men i superettan är det för närvarande bara Trelleborgs FF som håller de skånska ställningarna. Endast tre klubbar i de två högsta divisionerna. Är det i enlighet med den storslagna skånska fotbollshistorien?

Skånes senaste storhetstid

För femton år sedan spelade fyra skånska klubbar i allsvenskan och för nio år sedan – så sent som 2010 – utkämpade Malmö FF och Helsingborgs IF en duell om SM-guldet. Trelleborg slutade femma i allsvenskan medan Landskrona BOIS tog samma position i superettan där Ängelholms FF blev tolva. Året därpå vann Helsingborg allsvenskan medan Ängelholm kvalspelade för att ta steget upp i Sveriges högsta serie.

Kärvare tider

Skåne var att räkna med. Inte minst som intressanta spel i de absolut viktigaste matcherna. Idag präglas Superettan fotbollsodds knappast alls av Skåne. Kvar finns endast Trelleborgs FF. Helsingborg dras med ekonomiska problem och kämpar om att hålla sig kvar i allsvenskan. Landskrona befinner sig i division 1 medan Ängelholm kämpar på i division 2, där man möter andra klassiska skånestorheter som IFK Malmö, som en gång i tiden var Malmös förstalag och deltagit i spel i Europa, men har även många säsonger i allsvenskan och föregångsserier till superettan.

Malmö FF håller stilen och Trelleborg kämpar

Idag är det endast MFF som håller gammal god stil i allsvenskan, men för oss som älskar att följa superettan finns endast Trelleborgs FF och det går väl lite sisådär, där man får vara nöjd med en mittenplacering samtidigt som risken för att dras ned i kampen om kvalplatserna är överhängande.

Fortet Vångavallen

En gång i tiden var dock Vångavallen en plats som beredde många storlag svår ångest. Det var svårspelat och så sent som 2018 var TFF i allsvenskan, efter att ha varit ned och vänt i division 1 så sent som 2015. En serieseger som för övrigt säkrades mot Helsingborgslaget Eskilsminne IF och sedan följde två säsonger i superettan som kulminerade i kval mot Jönköping Södra, vilket gav en allsvensk plats 2018. Klubben var dock sedan länge ett rutinerat superettanlag och hade flera sejourer i allsvenskan bakom sig, där den första kom 1985 och den absolut bästa perioden i klubbens historia var under 1990-talet då man lyckades med konststycket att ta sig till UEFA-cupen.

Skrälleborg

Säsongen 1994/95 hackade sig Trelleborg förbi färöiska Götu i två inte alltför imponerande insatser och få trodde väl att äventyret skulle gå särskilt mycket längre när engelska Blackburn Rovers stod som motståndare i nästa omgång. Då med ett stjärnspäckat lag som kryllade av landslagsmän och internationella storspelare, såsom den engelske skyttekungen Alan Shearer. Rovers skulle samma säsong vinna hela Premier League, men att åka till Vångavallen visade sig betydligt tuffare än Old Trafford. Trelleborg – däremot – njöt för fulla muggar på Ewood Park, då man vann den första matchen med 1–0 efter mål av Fredrik Sandell. En seger som skapade stora rubriker i hela Europa och efter 2–2 hemma, så var avancemanget ett faktum. Skrälleborg var numera ett begrepp och man pressade dessutom italienska Lazio i följande omgång, där endast ett mål på övertid avgjorde dubbelmötet till Rom-klubbens fördel.

Bygga nytt och stanna kvar

Idag handlar det om att bygga på nytt efter uttåget från allsvenskan och att framförallt att inte falla igenom superettan till mörkret i division 1. En hel del talar för att den anrika föreningen kommer att klara uppgiften, men inget står skrivet i sten. Kampen kommer att bli hård säsongen ut. Men visst vore det märkligt med en superetta utan en skånsk klubb.

Inte mycket underifrån

Ja, om nu inte Helsingborg trillar ur allsvenskan igen. Även här kommer det handla om en fight ända in på målsnöret. Underifrån är det väl Torns IF - från lilla Stångby norr om Lund - som ligger bäst till tillsammans med klassiska Landskrona BOIS, men att avancera från division 1 till superettan är ett riktigt nålsöga och båda klubbarna befinner sig i mittenskiktet med hopp om att stabilisera sig på den övre halvan. Klubbar som Ljungskile SK, Skövde AIK, FC Trollhättan såväl som den lilla göteborgsklubben Utsiktens BK är nog alla starkare än Skåneklubbarna, åtminstone i dagsläget.

Skånederbyn

Skåne är kanske inte vad det en gång var i superettan, men Trelleborgs FF lär klara sig kvar och kanske få sällskap av Helsingborg nästa säsong, så visst finns det utsikter för Skånederbyn, även om Helsingborgsfansen knappast ser fram emot ett sådant scenario.

Sport

Rookien Peterson fortsätter göra mål

Dallas-centern Jacob Peterson har gjort åtta mål och två assist på 33 matcher den här säsongen, som är hans första i NHL.
Foto: Adam Hunger/AP/TT
Sport
Sport Formen för NHL-nykomlingen Jacob Peterson håller i sig. När hans Dallas mötte New Jersey fanns han återigen med i målprotokollet.

22-åringen satte 2–0 från nära håll i första perioden. Ryssen Aleksandr Radulov rundade målburen innan han släppte pucken vidare för svensken att slå in bakom schweizaren Akira Schmid.

Målet var Petersons åttonde och det andra den här veckan.

New Jerseys Jesper Bratt, som är uppe i 14 mål för säsongen, gav hemmalaget hopp inför sista perioden genom att reducera Dallas ledning i andra perioden. Ett rappt handledsskott i powerplay innebar 4–1.

Men det var förgäves, matchen slutade 5–1 till Dallas efter att den finländske backen Jani Hakanpää nätat i slutminuterna.

Ottawas Tyler Ennis blixtrade till i matchen mot Buffalo. Kanadensaren har gått mållös i 30 matcher sedan säsongsöppningen i oktober. Nu slog han plötsligt till med ett, två och tre mål, vilket innebar hans andra hattrick i NHL-karriären.

Också Philadelphias Keith Yandle hade en minnesvärd kväll.

Yandle är nu den spelare i NHL som spelat flest matcher i rad. I 4–3-förlusten mot New York Islanders gjorde den 35-årige försvarskämpen sin 965:e match utan uppehåll sedan mars 2009.

Matchen innebar samtidigt att en annan, mindre imponerande, svit uppehölls – när Philadelphia räknade hem sin 13:e raka förlust.

Joakim Magnå/TT

Sport

EM-hjälten efter segern: "Vilken jävla insats"

Peter Johannesson räddade nio skott på en halvlek mot Norge.
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Sport
Sport I tre raka matcher hade Peter Johannesson suttit på läktaren.
Sedan klev han in och var en av de stora hjältarna när Sverige slog Norge och nådde semifinal i handbolls-EM.
– Vilken glädje, vilken jävla insats som lag, säger målvakten.

Johannesson kom in på planen i andra halvlek, efter att Norge hade kopplat ett järngrepp om ödesmatchen och ledde med fem mål i paus.

I det läget var Sverige på god väg ut ur EM-turneringen. Men 29-åringen var fenomenal och räddade 9 av 18 norska skott när Blågult vände underläge till en nödvändig seger med 24–23.

När Johannesson kom till den mixade intervjuzonen efter bragden i Bratislava kunde man ana ett brett leende bakom det svarta munskyddet.

– Jag kom in och kände att det klaffade direkt och då var det bara att köra vidare. Det känns som att man får ett litet övertag när man får göra lite viktiga räddningar direkt, säger målvaktsdoldisen som nu fick sitt stora genombrott.

"Fantastisk grupp"

Trots hans fina start, och Sveriges upphämtning direkt efter paus, såg det kört ut när Norge drog ifrån igen och ledde med fyra mål och mindre än sex minuter kvar. Men då släppte inte Peter Johannesson in några fler mål.

Det sista norska skottet behövde han inte ens rädda, när storstjärnan Sander Sagosen sköt utanför i sitt kvitteringsförsök i slutsekunderna. Och när slutsignalen gick var Johannesson mitt i högen av segerrusiga, jublande svenska spelare.

– Vi visar än en gång vilken fantastisk grupp vi är. Man kanske skulle kunna börja hänga med huvudena när det går tungt och trögt och vi inte riktigt får ut det vi vill. Men vi tar oss ändå tillbaka, det är fantastiskt, säger göteborgaren.

29-åringen, som tjänar sitt levebröd i tyska Bundesligaklubben Lemgo, var med i VM-truppen i fjol som tredjemålvakt.

I årets EM inledde han som tvåa bakom Andreas Palicka, men efter ett mindre lyckat inhopp i gruppspelsmatch mot Tjeckien förpassades Johannesson till läktaren när Tobias Thulin i stället fick chansen i mellanrundan.

Semifinal på fredag

Men det svänger snabbt i handboll, speciellt under detta svårt coronahärjade Europamästerskap. Palicka testade positivt för covid-19 efter matchen mot Tyskland i söndags och när Thulin släppte in 14 mål i första halvlek mot Norge fick Peter Johannesson chansen igen.

Och som han tog den.

– Det var en match som gällde allt, men jag kände inte att det fanns något att förlora. Jag ville bara ha så kul som möjligt. Kul att jag och Tobias fick ihop det som ett team i dag och kunde föra den svenska målvaktstraditionen vidare.

Med Palicka kvar i coronakarantän lär paret Johannesson/Thulin få förtroendet även i EM-semifinalen i Budapest på fredag kväll. Då väntar Danmark eller Frankrike.

Carl Göransson/TT

Inrikes

Man död – hittades skjuten på parkering

En man har hittats skjuten i Norsborg. Arkivbild
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes

En man i 20-årsåldern har dött efter att ha hittats med skottskador i Norsborg i Botkyrka sydväst om Stockholm. Händelsen utreds som mord.

– Vi har ingen frihetsberövad, säger Daniel Wikdahl, presstalesperson vid polisen.

Mannen hittades svårt skadad av en förbipasserande person på en parkering vid halv tolvtiden på tisdagskvällen. Han fördes till sjukhus men avled till följd av sina skador.

Ett större område spärrades av för en teknisk undersökning. Polisen har hört vittnen i området och gjort fynd som tyder på att en skottlossning har skett.

Det var under natten mot onsdagen oklart om parkeringen där mannen hittades också är brottsplatsen.

– Vi har gjort en teknisk undersökning där, och den får utvisa om det är det som är brottsplatsen, säger Jari Kalliorinne, vakthavande befäl vid polisen.

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL