Allting måste var perfekt inför invigningen av den gamla sjukhusbunkern på Batteri Hälsingborg, konstaterar museichef Johan Andrée. FOTO: Mats G Svensson
Klart för att duka i bunkerns lilla kök med militär förvaringskonst.
I Sjukhusbunkern fanns en operationssal för sårade soldater.
I ett av rummen ligger sjuklingarna på rad. Och radion spelar ”Främling” med Carola, som var melodifestivalen 1983 - det år Beredskapsmuseet vill att besökarna ska förflyttas till.
Elcentralen fick renoveras grundligt efter att ha stått under vatten i många år.
Telefonen härstammar nog inte från någon av de senaste renoveringarna.
Johan Andrée, chef på Beredskapsmuseet, hälsar välkommen till sjukhusbunkern på Batteri Hälsingborg.
Mycket av den materiel som visas upp i bunkern räddades i sista stund. Civilförsvaret på Österlen, som tagit över ett lager av militären, skulle slänga det.

Sjukhusbunkerns nya liv

Djuramossa – Jag ser underbara ting, sade den brittiske egyptologen Howard Carter när han brutit den sista väggen till Tutankhamuns grav.

Fakta Batteri Hälsingborg

Den 9 april ockuperade Tyskland Danmark och Norge. Fem dagar sedan begärde den dåvarande överbefälhavaren att anlägga ett kanonbatteri vid Djuramåsa (i dag Djuramossa).

En månad senare hade 1 000 byggnadsarbetare från Skånska Cement och 800 beredskapsinkallade soldater färdigställt det första av de fyra pjäsvärnen. Den 22 maj var övriga tre pjäsvärn uppförda och den 7 juni anmäldes Batteri Hälsingborg såsom ”Klart till strid”.
Batteri Hälsingborg (HB) bestod då av fyra pjäsvärn, fem kulsprutevärn, en underjordisk sammanställningsplats, SPL, en sjukvårdsbunker och ett barackläger för de 400 soldater som utgjorde bemanningen.

De fyra Boforskanonerna döptes till Asta, Sonja, Brita och Maja efter skönheter i trakten.

Under det kalla kriget uppgraderades batteriet ett flertal gånger. Den sista renoveringen ägde rum så sent som 1988 då eldledningssystemet byttes ut mot modern laserteknik.
1990 hade östblocket rasat samman och Batteri HB spelat ut sin roll. Men försvarsanläggningen tilläts ligga kvar på godsets marker efter överenskommelse mellan Riksantikvarieämbetet, Länsantikvarien, Fortifikationsverket och godsägare Gustaf Trolle på Kulla Gunnarstorps Gods.
För att säkra bevarandet av anläggningen plomberades den med betongförseglingar. De stora kanonerna lämnades kvar i sina bunkrar.

1997 öppnades Beredskapsmuseet i den gamla anläggningen.

Så uttryckte inte museichef Johan Andrée sig när han öppnade upp den gamla, förseglade Sjukhusbunkern på Batteri Hälsingborg.
– Jag såg bara vatten och dy.
Det var förra sommaren som Beredskapsmuseet fick överta sjukhusbunkern från godsägare Gustaf Trolle på Kulla Gunnarstorp gods. Men bunkern, som ligger i en dunge ett hyfsat stenkast från museet, var i ett bedrövligt skick, berättar Johan Andrée.
– Den var vattenfylld med 1,5 meter vatten ståendes i rummen och väggarna var täckta med dy. Pumparna var ur funktion och kablarna till elektriciteten var klippta. Jag minns att jag funderade på hur vi skulle klara av att fixa det här.
Men ett drygt år senare är sjukhusbunkern länspumpad och renoverad.
– Vår fantastiska frivilliga arbetsstyrka har lagt ner ett enormt jobb. De sista veckorna har de arbetat varje dag – långt in på kvällarna, förklarar Johan Andrée.

Sjukhusbunkern byggdes 1940, liksom övriga anläggningar i Batteri Hälsingborg, och var i drift till batteriet avvecklades 1990. Någon gång på 70-talet genomgick bunkern en omfattande renovering.
I bunkern förvarades sjukvårdsmaterial i beredskap. Tanken var att man ovanför bunkern skulle bygga upp en större sjukvårdsförbandsplats. Men där fanns även ett fåtal vårdplatser och möjlighet till lättare operationer.
– Sårade soldater skulle få en snabb första hjälp här för att sedan skickas vidare. Bort från batteriet och striderna, säger Johan Andrée.
Nere i Sjukhusbunkern beredskapsförvarades i fredstid även finkalibrig ammunition till eldhandvapen, samt granater till 8 cm granatkastare och projektiler till 40 och 20 millimeter luftvärnsautomatkanoner.
– Jag vet inte hur korrekt det var att förvara ammunition här nere, funderar Johan Andrée.

När besökarna går ner i Sjukhusbunkern är meningen att de ska förflyttas till 1983 – när det kalla kriget är riktigt kyligt. Ubåtskränkningar pågår i Sverige, hotet från Warszawapakten är större än någonsin och i USA lanserar presidenten Ronald Reagan ”stjärnornas krig”.
– Vi har mycket skolklasser här och de har bra koll på andra världskriget och Hitler. Men kalla kriget vet de inget om, de frågar till och med vad Sovjetunionen var. Här hoppas vi kunna förmedla den historien, berättar Johan Andrée.

För att kunna återskapa tiden när Sjukhusbunkern låg i beredskap har museichefen slängt ut alla tentakler och använt hela sitt kontaktnät.
– Det fanns inte så mycket kvar. Vi lyckades få lite gåvor från gamla läkarmottagningar, men det räckte inte långt.
Så sent som i april i år fick dock Johan Andrée kännedom om att civilförsvaret på Österlen förvarade en massa gammal militär sjukvårdsmateriel. Som skulle slängas.
– Det var bara att snabbt skicka dit lastbilar.

Nu står den unika Sjukhusbunkern, den enda bevarade i landet, redo att ta emot besökarna. I dag, lördag, ska anläggningen formellt lämnas över till Beredskapsmuseet av godsägare Gustaf Trolle. På grund av brandskyddsbestämmelser kommer bunkern enbart att visas under guidade turer.

Förra året, nästan vid den här tiden, återuppväckte Beredskapsmuseet den sovande kanonen Brita i hennes bunker. I år öppnar Sjukhusbunkern.
Och museichefen har redan nya planer.
– Inom området finns en plomberad luftvärnsställning med skyddsrum under. Den vill vi gärna visa upp. Fast om vi hinner till nästa sommar, det vågar jag inte säga.

Fakta Batteri Hälsingborg

Den 9 april ockuperade Tyskland Danmark och Norge. Fem dagar sedan begärde den dåvarande överbefälhavaren att anlägga ett kanonbatteri vid Djuramåsa (i dag Djuramossa).

En månad senare hade 1 000 byggnadsarbetare från Skånska Cement och 800 beredskapsinkallade soldater färdigställt det första av de fyra pjäsvärnen. Den 22 maj var övriga tre pjäsvärn uppförda och den 7 juni anmäldes Batteri Hälsingborg såsom ”Klart till strid”.
Batteri Hälsingborg (HB) bestod då av fyra pjäsvärn, fem kulsprutevärn, en underjordisk sammanställningsplats, SPL, en sjukvårdsbunker och ett barackläger för de 400 soldater som utgjorde bemanningen.

De fyra Boforskanonerna döptes till Asta, Sonja, Brita och Maja efter skönheter i trakten.

Under det kalla kriget uppgraderades batteriet ett flertal gånger. Den sista renoveringen ägde rum så sent som 1988 då eldledningssystemet byttes ut mot modern laserteknik.
1990 hade östblocket rasat samman och Batteri HB spelat ut sin roll. Men försvarsanläggningen tilläts ligga kvar på godsets marker efter överenskommelse mellan Riksantikvarieämbetet, Länsantikvarien, Fortifikationsverket och godsägare Gustaf Trolle på Kulla Gunnarstorps Gods.
För att säkra bevarandet av anläggningen plomberades den med betongförseglingar. De stora kanonerna lämnades kvar i sina bunkrar.

1997 öppnades Beredskapsmuseet i den gamla anläggningen.

Dagens fråga

Är du stressad över julen?

Loading ... Loading ...

Nyhetsbrev