Erik Larsson och Otto Ryding ingick i gruppen som presenterade årsboken. Foto: Lars Johansson
Bokens redaktör Bianca Heymowska med en burk tillverkad på Bleckvarufabriken, som efter brand flyttade till Malmö och blev PLM.

Skorstensepokens historia berättas

Lund Stans industrier är ämnet för årsboken från Föreningen Gamla Lund som 2018 firar sitt hundraårsjubileum.

– Det här är ett ämne som hamnat i skuggan av universitetet och kyrkan, men verkligen värt uppmärksamhet, säger Gamla Lunds ordförande Erik Larsson, som utlovar aha-upplevelser även för infödda Lundabor.
Boken som fått titeln Skorstenarnas stad omfattar cirka 250 rikt illustrerade sidor och tar sin början 1735. Sedan skildras de olika industriepokerna fram till nutid.
– Den avslutas med en liten framtidsbild med anknytning till kunskapsindustrin, säger redaktören Bianca Heymowska, som även bidragit med flera textavsnitt.
Den historiska delen omfattar fyra huvudkapitel: Begynnelsen 1735-1860, Expansion 1860-1890, Kulmen & kriser 1890-1930 och Omstrukturering 1930-1970. Här har Otto Ryding svarat för de sammanfattande inledningarna plus flera andra texter.
Bland övriga medverkande finns främst Claes Wahlöö och Solveig Ståhl, men även Henrik Borg, Lars Wetterberg, Anders Felding, Lars Berggren och Per Göran Ohlsson.
Industrierna i Lund hade i början ofta anknytning till landsbygden och jordbruket med bland annat garverier, färgerier, repslagerier och cigarrfabrik.
Snart följde också gjuterier, tryckerier, handskfabriker och tegelbruk.
Det innebar också att de små hantverksföretagen omvandlades till stora mekaniserade industrier.
På 1890-talet expanderade metallindustrin med bland annat Armaturfabriken, Lunds Mekaniska Verkstad och Bleckvarufabriken men redan strax efter sekelskiftet nådde Lund sin höjdpunkt som industristad. Då hade 60 procent av stans befolkning sin utkomst från industri eller hantverk.
Sedan skedde ett antal nedläggningar, bland annat till följd av strukturrationalisering. Det stora AB Sockerraffinaderiet Öresund gick upp i Svenska Sockerfabriks Aktiebolaget och lades ned 1913 medan Bleckvarufabriken efter en brand 1908 flyttade till Malmö och så småningom utvecklades till PLM.
Årtiondena kring 1900-talets mitt försvann merparten av 1800-talsföretagen. Men gjuteriet som blev del av Alfa Laval överlevde och 1939 tillkom förpackningsföretaget Åkerlund & Rausing, följt av avknoppningen Tetra Pak.
Gambro och Draco är andra välkända namn från perioden men åren kring 1970 räknas som slutpunkt för den klassiska industrieran, innan kunskapsindustrin tog över.
– Det vi ser i dag är att ägare och tillverkning finns någon annanstans men kärnan av kunskap finns kvar här och innebär att omstruktureringar som exempelvis efter Astras nedläggning inte blir så dramatiska, säger Erik Larsson.
Otto Ryding noterar att många av de klassiska industribyggnaderna från tidigare epoker fanns kvar in på 1970-talet:
– Men nu är nästan alla borta – under arbetet med boken revs exempelvis ena halvan av Sockerraffinaderiet Öresund från 1888.

Senaste nytt omLund

Dagens fråga

Längtar du till nya (och sista) säsongen av Game of Thrones?

Visa resultat

Loading ... Loading ...

Nyhetsbrev

×