Mans­do­mi­nansen på väg bort i kom­mun­po­li­tiken

Männen do­mi­nerar in­för kom­mun­valet är ru­briken i SKL:s tid­ning Dagens sam­häl­le. Den är inte fel men kan be­tecknas som över­dri­ven.
För visst är det fler män som toppar par­tiernas lis­tor i kom­mun­valet. 39 pro­cent (det var 36 pro­cent 2014) toppas av kvin­nor, allt­så en pro­cent­en­het un­der de 40 som räknas som jäm­ställt.
Då har alla riks­dags­par­tiernas lis­tor i de 290 kom­munerna räknats, vil­ket bör vara om­kring 2 000 lis­tor efter­som alla par­tier inte har lis­tor över­allt. Men tas SD bort, som har kvin­nor i topp på bara 17 pro­cent av lis­torna, skulle för­del­ningen vara be­tyd­ligt mer jämn. om än inte 50-50.
Det för­hål­lan­det råder dock i lands­tings­po­li­tiken. Där toppas hälften av alla lis­tor av kvin­nor, hälften av män. Räknas de­ci­maler blir det till och med kvinn­lig ”do­mi­nans”.
Ock­så i lands­tings­po­li­tiken (re­gi­onerna) skiljer SD ut sig med bara 25 pro­cent kvin­nor i topp. Där är V och MP inte heller jäm­ställda. De har mer än 60 pro­cent kvin­nor på toppo­si­tionerna. Men den kvinn­liga över­vikten kan­ske man kan ha över­se­en­de med, sett till männens his­to­riska do­mi­nans.
M och KD har en del att jobba med. Bara var tredje kom­mu­nal lista toppas av en kvin­na, och ock­så om man räknar alla namnen är kvin­norna i klar mi­no­ri­tet.
Men i flera par­tier ägnas inte läng­re nå­gon tan­ke åt om en kvin­na el­ler man står överst. Det kan ock­så tolkas som att jäm­ställd­heten har kommit långt.
Yng­ve Sunesson

Dagens fråga

Vill du ha ett extra val till riksdagen nästa år?

Visa resultat

Loading ... Loading ...

Nyhetsbrev

×