Deckarspalten

Ninni Schulman provar nytt och så en debut i Skånemiljö

Artikel Deckarspalten I veckans deckarspalt recenserar Gunilla Wedding Ninni Schulmans Bara du och debutanten Anna Bågstams Ögonvittnet.

Ninni Schulman känner deckarläsare väl som författare till serien om journalisten Magdalenas Hansson och poliserna Petra Wilander och Christer Berglund i det lilla värmländska samhället Hagfors. Den senaste boken i serien, Välkommen hem, kom 2016 och bjöd på precis det som Schulman-läsarna uppskattar
– en välskriven nutidsdeckare i en klassisk tappning.

Med nyutkomna Bara du (Forum) gör Schulman något helt nytt. Det här är en psykologisk thriller i storstadsmiljö (Stockholm), lite i samma anda som Gone girl, Kvinnan på tåget och liknande böcker där till synes perfekta kärleksrelationer visar sig vara något helt annat eller där den kvinnliga huvudpersonen hamnar i en situation där ingen tror på henne.

Huvudpersonen i Bara du heter Iris och jobbar som formgivare. Hon är singel i en värld av lyckliga par och desperat på jakt efter kärlek. När hon av en slump springer på spärrvakten Pål och han verkar intresserad tvekar hon inte att gå på date. Pål visar sig vara Iris drömman
– nästan för perfekt för att vara sann. Han delar hennes intressen, sexlivet är suveränt och han uppvaktar henne med en övertygande intensitet. Men, så är det ju det där med för perfekt
– naturligtvis är allt inte så bra som det ser ur. Sakta men säkert kantrar kärlekslivet och blir allt mer klaustrofobiskt.

Eftersom boken inleds med slutet, med att Pål ligger på sjukhuset svårt skadad anar man naturligtvis att allt kommer att gå åt skogen och ligger också hela tiden steget före Iris i misstänksamhet mot Pål, trots att Pål och Iris turas om att vara berättare. Bara du är välskriven, snyggt upplagd och spännande men i slutet inte riktigt så överraskande som man hade hoppats. Trots det är Ninni Schulman på nya vägar väldigt lovande.

Debutanten Anna Bågstam har glädjande nog förlagt sin serie om brottsutredaren Harriet Vesterberg till Landskrona och trakten runt om. I första delen, Ögonvittnet (Norstedts), har Harriet flyttar dit från Stockholm att få miljöombyte efter en misslyckad kärleksrelation och för att se efter sin åldrande pappa. Pappan bor i ett litet hus i det fiktiva fiskeläget Lerviken där Harriet tillbringat många somrar. Nu flyttar hon in hos pappan och börjar samtidigt ett nytt arbete som civil utredare hos polisen i Landskrona.

Starten blir dramatisk när Laura Andersson som bor på ett gods i Lervikentrakten hittas brutalt mördad med ögonen upptejpade. Hennes man, finansmannen Douglas Andersson, är dessutom spårlöst försvunnen. Brottsutredningen hamnar nära Harriets grannar, vänner och familj och hon får dessutom kämpar hår för att bevis för sina kollegor, och inte minst sin iskalla chef Margareta Bladh, att hon är en bra brottsutredare trots att hon inte är polis utan socionom.

Ögonvittnet följer på många sätt väl upptrampade vägar för en lite småputtrig polisdeckare i mestadels landsbygdsmiljö. Samtidigt skriver Anna Bågstam bra och underhållande med en alldeles lagom humoristisk ton och hennes Harriet är en befriande vanlig huvudperson som gillar att tröstäta, tjuvröka, har otur med kärlek och knappast gör allt rätt. Jag ser definitivt fram emot fler delar i den här serien. Att befinna sig i bekant skånsk miljö i en deckare är dessutom alltid ett extra plus.

Inrikes

Jägare gjorde guldfynd

En 1 500 år gammal guldring – 43 gram tung – har hittats i de bohuslänska skogarna.
Foto: Carl-David Granbäck/TT
Inrikes
Inrikes En uppmärksam jägare har gjort ett riktigt guldfynd i skogarna utanför Tanum Han hittade en ring som bedöms vara omkring 1 500 år gammal.

I söndags var Carl-David Granbäck ute i skogen för att jaga rådjur. Plötsligt såg han ett glimrande föremål i en skreva.

Det visade sig vara en guldring från folkvandringstiden, en period för cirka 1 500 år sedan, skriver länsstyrelsen i Västra Götaland i ett pressmeddelande.

Ringen är en cirka 2,5 centimeter stor spiral med några varv av tjock guldtråd. Den är tung och väger ungefär 43 gram. Guldringar som den här tros ha använts som betalningsmedel. Man knipsade av och vägde en bit, men den här ringen är intakt.

"Det känns overkligt, nästan så att jag fortfarande inte tror att det är sant", säger Carl-David Granbäck i pressmeddelandet.

Det har gjorts liknande fynd i norra Bohuslän men ett av den här digniteten är sällsynt, enligt länsstyrelsen.

"Det är ett helt fantastiskt fynd. Trodde knappt att jag skulle få uppleva något liknande", säger Niklas Ytterberg, arkeolog vid länsstyrelsen.

Fyndplatsen har undersökts, men inga andra föremål hittades. Ringen finns för tillfället på Bohusläns museum i väntan på att Riksantikvarieämbetets beslut om var den slutligen ska förvaras.

Upphittaren kan nu förvänta sig en hittelön från Riksantikvarieämbetet.

Sport

Spanien till EM-final efter seger mot Danmark

Spaniens Aleix Gómez var vass i EM-semifinalen mot Danmark.
Foto: Anna Szilagyi/AP/TT
Sport
Sport

Spanien är som första lag klart för EM-finalen i handboll. De två senaste EM-turneringarnas mästarlag vann något överraskande semifinalen mot Danmark med 29– 25 (13–14).

Danskarna, världsmästare i fjol, var annars det lag som hade imponerat mest på vägen mot medaljmatcherna i Budapest. Förhandsfavoriten hade också en tremålsledning strax före halvtid, när Spanien började hämta i kapp underläget.

Tio minuter in i andra halvlek satte Aleix Gómez 17–16 och gav Spanien ledningen för första gången i matchen. Danmark avslutade svagt, medan matchvinnaren Gómez var närmast ostoppbar och sköt elva av de spanska målen.

Den andra semifinalen, Sverige–Frankrike, börjar klockan 20.45.

Utrikes

Diplomater från Finland utsatta för spioneri

Finlands utrikesminister Pekka Haavisto.
Foto: Olivier Matthys/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Finska diplomater har utsatts för spioneri genom den kontroversiella israeliska mjukvaran Pegasus. Cyberspioneriet bekräftas av utrikesministeriet i Helsingfors på fredagen.

– Vi kan nu bekräfta att det har funnits spionverktyg i våra telefoner, säger Matti Parviainen som är chef för UD:s säkerhetsavdelning.

Diplomaterna som blivit utsatta har varit utsända, med utrikesministeriet vill inte säga vilka diplomater det rör sig om, eller vart man riktar misstankarna.

– Vi har rimliga gissningar på hur länge spioneriet pågått, och att det inte längre sker, fortsätter Parviainen.

Bolaget N SO, som står bakom programmet Pegasus, meddelar att det kommer att samarbeta fullt ut med Finland.

Pegasus kan koppla på en telefons kamera eller mikrofon och sedan hämta information. Verksamheten mötte enorm kritik sedan det blev känt att omkring 50 000 personer, däribland journalister, politiker och advokater, granskats genom Pegasusprogrammet.

Sport

Klart: Vlahovic till Juventus i jätteaffär

Dusan Vlahovic är klar för Juventus. Arkivbild.
Foto: Massimo Paolone/AP/TT
Sport
Sport Dusan Vlahovic är klar för Juventus, bekräftar Serie A på sin hemsida.
Storklubben rapporteras betala 75 miljoner euro (cirka 790 miljoner kronor) för stjärnanfallaren.

Den 21-årige serben har gjort 17 mål på 21 ligamatcher för Fiorentina den här fotbollssäsongen – men nu går flyttlasset till rivalen Juventus.

På fredagen meddelade Turinklubben att Vlahovic genomgick en läkarundersökning inför flytten, och senare på kvällen bekräftades övergången på Serie A:s hemsida.

Enligt flera medier kommer Juventus att betala 75 miljoner euro (cirka 790 miljoner kronor) för att köpa loss målsprutan.

Fiorentina och Juventus har en rivalitet som sträcker sig långt tillbaka, och Vlahovic ska ha fått mordhot riktade mot sig från Fiorentinasupportrar efter att ryktena om den känsliga övergången började florera.

De senaste åren har Juventus även värvat Federico Bernardeschi (2017) och Federico Chiesa (2020) från rivalklubben, vilket retat upp "Viola"-supportrarna.

Vlahovics intåg innebär att konkurrensen om de offensiva startplatserna hårdnar för svenske stjärnan Dejan Kulusevski, som fått sparsamt med speltid under säsongen.

Inrikes

Politiker gissar fel på väljarnas åsikter

Åsiktsrepresentationen i riksdagen har blivit bättre de senaste åren, men fortfarande finns sakfrågor där riksdagsledamöterna inte har koll på vad väljarna tycker. Arkivbild.
Foto: Vilhelm Stokstad/TT
Inrikes
Inrikes Nu är det valår och politikerna vill locka röster. Men vad vill väljarna egentligen?
En ny undersökning visar att politiker inte alltid har koll på sina väljare.

Sedan 1969 har Valforskningsprogrammet samlat in och analyserat svar från riksdagsledamöterna om vad de tycker i sakfrågor och hur de uppfattar väljarnas vilja. Den senaste undersökningen gjordes 2018 och har sammanställts i boken "Folkviljans förverkligare".

De senaste åren har gapet minskat mellan det väljarna vill och det politikerna gör. Men riksdagsledamöterna går emot sina väljare i viktiga frågor och överskattar sin egen förmåga att förstå vad väljarna vill.

Andelen sakfrågor där riksdagsledamöternas och väljare åsikter överensstämmer har under de senaste 50 åren hållit sig kring 75 procent med en topp runt 80–85 procent under åren 2014–2018.

– Väljarnas åsikter är bättre representerade i dag än de var förr, säger Henrik Ekengren Oscarsson, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, på ett webbsänt seminarium arrangerat av Studieförbundet näringsliv och samhälle.

Ideologiskt skifte

När det gäller klassisk höger–vänster-politik syns ett ideologiskt skifte i riksdagen.

Tidigare var de politiska representanterna i genomsnitt viktade mer åt vänster än sina väljare, men på senare tid (2014–2018) har tyngdpunkten skiftats och politiska företrädare ligger i stället lite till höger om sin väljarbas.

År 2018 när mätningen gjordes var samtliga borgerliga partier och Centerpartiet till höger om sina väljare, medan V och S stod till vänster om sina väljare. Miljöpartiet låg till höger om sina väljare. Sammantaget har riksdagen en något mer högerorienterad inriktning än väljarbasen.

En annan skillnad som synts i mätningarna på senare år är att politiker följer svängningar i opinionen i större utsträckning än tidigare.

Riksdagspolitiker upplever att de har bättre koll på sina väljares åsikter än vad de faktiskt har. Ledamöterna tror sig vara på samma sida som sina väljare i snitt i 88 procent av frågorna. I själva verket är det bara på samma sida i snitt 70 procent av frågorna.

Det fanns frågor som partiernas representanter hade särskilt svårt att gissa rätt på gällande vad en majoritet av deras väljare tyckte.

Många förklaringar

De flesta socialdemokratiska väljarna är emot att avskaffa rut-avdraget, men endast 25 procent av ledamöterna för S gissade att så var fallet. Moderaternas väljare är överlag för att minska inkomstskillnaderna i samhället, men endast 20 procent av Moderaternas riksdagsledamöter gissade att så var fallet.

Centerpartiets väljare är emot att den offentliga sektorn ska minskas, men endast 12 procent av ledamöterna trodde att så var fallet. Liberalernas väljare är för tiggeriförbud, men det har bara 12 procent av deras representanter fångat upp.

Sverigedemokraternas väljare är för Nato-medlemskap, men bara 14 procent av SD:s ledamöter gissade att en majoritet av deras väljarna tyckte så vid mätningen år 2018.

Förklaringarna till skillnaderna kan vara många, men i längden blir det ett representationsproblem, konstaterar Anders Sundell, universitetslektor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet och medförfattare till ett kapitel i "Folkviljans förverkligare".

– När det år efter år kvarstår viktiga skillnader mellan vad väljare och representanter anser, utan att någon anpassning sker på endera sidan, är det uppenbart att representationen inte fungerar helt tillfredsställande, säger han.

Tea Oscarsson/TT

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

M3.se

Populära myter om 5G avslöjade: Låt oss prata om fakta

M3.se Nuförtiden är 5G ett hett ämne på allas läppar. Alla har tankar och åsikter, spekulationer och konspirationsteorier om vad detta faktiskt är för något, samt hur det kommer att påverka våra liv. Mycket av dessa är dock endast tankar och spekulationer, samt rena och rama myter. I den här artikeln kommer vi gå igenom några av de mest populära myterna angående 5G, samt vilka av dem som faktiskt är sanna.

Populära myter om 5G

Det finns nästan inga begränsningar för hur många myter det finns om 5G, eller hur vilseledande eller galna de kan vara. Nedan går vi igenom 5 av de populäraste myterna just nu.

Kommer 4G bli värdelöst nu?

Även om 5G förväntas ta över större delen av 4Gs användningsområden på lång sikt, kommer 4G inte att bli värdelöst inom den närmaste framtiden. Det kommer därmed inte bli på samma sätt som när 4G lanserades och därmed relativt snabbt gjorde 3G till något väldigt mycket mindre önskvärt. Det kommer att krävas en helt ny infrastruktur för att ersätta 4G helt och hållet, vilket självklart tar rejält med tid.

Kommer privatlivet och integriteten att försvinna i och med 5G?

Frågan är, hur kommer 5G att påverka privatlivet och integriteten? Det är svårt att säga, men de som tror att vår integritet kommer att försvinna helt och hållet i och med 5G oroar sig förmodligen alldeles för mycket. Vår integritet kan dock komma att påverkas negativt.

Vissa är oroade för att Kina kommer att kunna övervaka all kommunikation med tanke på att Kina är den ledande faktorn inom 5G. Detta är dock endast spekulationer och det finns inga bevis för i nuläget.

Våra smarta enheter kommer även att kunna kommunicera med varandra ännu snabbare än vad de kan idag, vilket kan leda till att vår privata information blir tillgänglig eller utnyttjas på fel sätt.

Om du vill skydda dig kan du använda en VPN-tjänst för att kryptera all trafik mellan dig och omvärlden. Detta bidrar med ett extra lager av anonymitet och skydd mot intrång. Som en extra bonus får du även möjlighet att få tillgång till geografiskt begränsat material, exempelvis från streamingtjänster.

Är 5G ansvarigt för COVID-19?

Många konspirationsteoretiker undrar om det möjligtvis inte är 5G som ligger bakom COVID-19. Detta är dock endast teorier och rena myter, samt har ingen vetenskaplig substans eller fakta överhuvudtaget. Världens forskare, hälsoexperter och myndigheter är eniga om att COVID-19 är ett virus som sprids mellan oss människor, inte något som sprids via 5G.

5G lanseras bara för att göra mobiler snabbare

En annan väldigt vanlig myt är att 5G endast lanseras för att göra våra mobiltelefoner snabbare, men så är självklart inte fallet. Visst, våra mobiltelefoner kommer onekligen att bli oerhört mycket snabbare med hjälp av 5G, men det finns många andra sektorer som påverkas. Det kommer exempelvis att påverka många olika typer av tekniska uppfinningar, exempelvis robotar, självkörande bilar och mycket mer.

Kommer 5G snart att finnas överallt?

För större städer kommer 5G inom kort att finnas tillgängligt, men det kommer att ta rejält med tid innan 5G ersätter 4G i de mindre städerna och på landsbygden. Du kan därmed känna dig trygg att ditt 4G kommer att fungera ett bra tag framöver, speciellt om du inte bor i någon av de allra största städerna.

Vad som egentligen stämmer med 5G

När man bortser från alla dessa myter får vi fram en bild som ligger närmare sanningen. 5G introduceras i stora delar av våra samhällen, men det kommer ta väldigt länge innan vi ser 5G ersätta 4G helt och hållet - 4G förväntas till och med växa under de kommande åren!

Hur mycket 5G faktiskt påverkar vår hälsa och liv generellt sett är svårt att avgöra med tanke på hur få studier som ännu har utförts, det kommer förmodligen ta flera år innan vi har tillräckligt med material för att kunna genomföra trovärdiga studier som ger oss en rättvisande bild av hur 5G faktiskt kommer att påverka våra liv.

Slutord

5G är ett hett samtalsämne, samt kommer med största sannolikhet att vara det ett bra tag framöver. I takt med att 5G lanseras ute i vårt samhälle kommer fler och fler aspekter att uppdagas, både på gott och ont, men något som är säkert är att teknologin kommer att dra nytta av denna nya infrastruktur.

Nu vet du på ett ungefär vad som bara är rykten och myter, samt vad som faktiskt är sant. Nu väntar vi med spänning på att få se vad 5G faktiskt kommer att leverera i framtiden!

Personligt

Med hjälp av nuets förnöjsamhet hanterar hon sjukdom

Ulrika Sandén vid sin arbetsplats, Ideon, i Lund.
Foto: Catharina Nilsson
Personligt
Lund
Personligt Vetskapen om en tumör i sin hjärna kan få den starkaste att bryta ihop. Men hur bryter man ihop och kommer igen, om man överlever? Och fortsätter leva med en oviss diagnos inför framtiden? Ulrika Sandén har forskat på saken, och även upplevt situationen själv.
– Jag tycker att vi ska gå tillbaka till det som gör oss till människor. Vi överkomplicerar tillvaron när vi blir sjuka, säger hon.

Scenen är ett fikarum på Ingvar Kamprad Designcenter i Lund. Det här är Ulrika Sandéns arbetsplats, en byggnad tillhörande Lunds universitet. Ulrika Sandén har något finurligt i blicken och skrattar ofta under intervjun. Hon älskar att analysera och plocka isär uppgifter och undersöker dem noggrant. Om något är motsägelsefullt låter hon omgivningen få veta det, eller skrattar åt saken om situationen så tillåter. I höstas disputerade hon i innovationsteknik efter att ha intervjuat 19 cancersjuka patienter och 17 anhöriga för att sammanfatta hur de hanterar tillvaron med cancersjukdom. Ulrika har själv erfarenhet av att ha haft en tumör som opererats bort och har nyligen fått vetskap om att det sannolikt finns något tumörliknande på en annan plats i hennes hjärna. På frågan hur hon mår i dagsläget svarar hon:

– Jag är inte frisk, men jag mår bra.

I vardagen övar sig denna nyfikna och envisa kvinna i att leva efter den teori hon själv iakttagit under sin forskning, att fokusera på nuet. Att dela upp tillvaron i korta tidsrymder och göra något vettigt med tiden inom ett kort tidsspann. Skriva ned planer och lämna dem därhän, inte älta. Göra något altruistiskt, alltså att hjälpa någon annan, till exempel att stångas mot sjukvårdsadministrationen vilket hon tränat på. Söka gemenskap och leta upp umgänge.

Vad är viktigt för dig i dag?

– Att ha champagne på kylning och så är det nog att få till en vettig vårdsituation för mig själv.

FAKTA

Profilen

Ålder: 48 år.

Bor: I Lund.

Familj: Två bröder.

Gör: Forskar på att leva med cancer från ett patientperspektiv.

Aktuell: Disputerade i höstas i innovationsteknik vid Lunds Universitet med avhandlingen ”The art of bouncing back - patient perspective on living with cancer.” Var gäst i januari månad i podden Psykologbyrån med ”Nuets förnöjsamhet” som ämne för samtalet.

Utgivna böcker: ”... och jag vill leva” (2006), ”Nuets förnöjsamhet” (2019), sistnämnda är en populärvetenskaplig version av avhandlingen.

Ulrika Sandén växte upp i Tumba i ett akademikerhem med naturvetare, föräldrarna var kemist respektive mattelärare, och bröderna växte upp och utbildade sig till ingenjörer. När Ulrika var barn drömde hon om att bli skådespelerska eller få Nobelpriset och var säker på att hon skulle arbeta med något där hon behövde ”tänka efter riktigt ordentligt”, som hon uttrycker det. Hon valde att utbilda sig till socionom vid Lunds Universitet när tiden var inne. Under studieåren hade hon små epileptiska anfall, hon föll bort i medvetandet korta stunder, eller fick fokala anfall, ofrivilliga ryckningar av armar och ben, och vården tolkade situationen som ångest. Ulrika gick i terapi i många år och berättar skrattande:

– Jag har rett ut alla problem med alla i familjen.

– Men så träffade jag en klok äldre läkare på en vårdcentral som tyckte att jag skulle göra en MR, en magnetröntgen, berättar hon.

Upptäckte tumör med röntgen

Det ledde till upptäckten av en tumör, en cysta trodde sjukvården då att det var. I samma veva flyttade Ulrika och dåvarande sambon till Växjö och Ulrika sökte en second opinion på Lunds universitetssjukhus. Lundasjukhuset erbjöd förtur i operationskön och tumören opererades bort. Det var en oerhört svår tid då sambon lämnade henne, under förevändning att han skulle på en affärsresa. I själva verket kom han aldrig tillbaka. Den närmsta tiden efter operationen hade Ulrika svårt att laga mat och gick ofta vilse. På jobbet hade tumören ställt till svårigheter innan den opererades bort. Ulrika hade problem med minnet och hade i rollen som socialarbetare tagits ifrån sin delegation att betala ut bidrag för att hon inte mindes att hon redan betalat ut bidrag. Hon var arg, förtvivlad och sjukskriven. Efter hjärnskaderehabilitering på Orup i Höör började livet återkomma. Hon lovordar betydelsen rehabiliteringspersonalen har haft för henne.

– Vårdpersonalen där har trott att jag skulle komma tillbaka, men att jag behövde mer tid, förklarar hon och berättar om mångårig stöttning.

Vägrade sjukpensionera sig

Försäkringskassan ville sjukpensionera Ulrika men hon vägrade. Som en kompromiss skrev en försäkringsläkare i ett underlag: ” Kan utföra anpassade arbetsuppgifter i skyddad verksamhet”, återger Ulrika. Hon skrattar högt och ser sig menade omkring i universitetslokalerna. Efter rehabiliteringen började Ulrika så småningom arbeta på deltid igen, och utökade arbetstiden tills hon började känna sig i ganska bra form och blev riktigt äventyrslysten. Hon bestämde sig för att ta ett jobb norr om Poolcirkeln och fick en tjänst i norska Vesterålen. Den här fyraåriga vistelsen kom att göra stort intryck på Ulrika och det blev ett fint minne. I ett litet kargt fiskesamhälle i norska Vesterålen blir hon mottagen av invånarna med öppen famn. Invånarna visar var nycklarna till hemmen ligger, byter dag för vinterbadarna för att hon ska kunna vara med och tar henne på skidturer på fjället och välkomnar henne på familjefester. Och en för henne namnlös man ger henne nycklarna till sin nya Mercedes när hennes bil går sönder. Allt är inte rosenskimrande i byn men gemenskapen är stark, hon är inkluderad och de gör det bästa av livet trots motstånd från en vild och oförutsägbar natur som ibland kräver sina offer.

En leende kvinna framför en byggnad.
Ulrika Sandén vid sin arbetsplats, Ingvar Kamprad Designcenter i Lund.
Foto: Catharina Nilsson

Ulrika studerar hur människorna hanterar sin vardag och hon kallar teorin som myntades för ”Nuets förnöjsamhet”. Den bygger på att hon observerade hur man aktivt tog tag i saker samtidigt som man accepterade tillvaron såsom den var. I stället för att gnälla att stormen var på väg in så band man fast alla lösa föremål, förberedde sig för det som komma skulle, och när man var klar återgick man till att ha det trevligt i stunden, kanske med en kaffe Bailyes hos grannen.

– Varje gång man bemästrar en situation så växer hoppet. I stället för att hoppas på att stormen inte ska göra så stor skada så förbereder man sig för det som komma skall. Historiskt handlade det om liv och död, konstaterar Ulrika.

Finns en tröst i förberedelser?

Hon har sedan arbetat med att se om ”Nuets förnöjsamhet” skulle kunna hjälpa cancersjuka till en bättre tillvaro. Efter att ha intervjuat cancersjuka såg hon gemensamma problem och önskemål, men där de cancersjuka saknade många av de strategier som hade vuxit fram i generationer i Vesterålen.

– Genom att förbereda sig för olika resultat i samband med en undersökning så kan man lära sig att hantera verkligheten även om den är fylld av sjukdom. Rädslan finns kvar men det är svårt att älta när man har planen klar, säger Ulrika och fortsätter:

– Jag tror det är förödande för självkänsla och den inre hoppfullheten av att känna sig trygg, när cancersjuka blir ombedda att hoppas på goda resultat. Då förflyttar man tanken till en osäker framtid som man inte kan påverka.

När man har planerat, skrivit ned saker eller agerat på annat sätt mot ”fienden” som kan vara naturkatastrofer, sjukdom eller en administrativ sjukvårdsapparat med sprickor, är det dags att göra något välgörande, om så bara för en stund, umgås, uppleva konst eller andra friskfaktorer som går att påverka i samtiden, men inte i framtiden, är en kortfattad beskrivning av slutsatserna.

– Det är inte rocket science jag håller på med, det handlar egentligen om gammalt bondförnuft, säger Ulrika sammanfattningsvis och tillägger:

– Jag tycker att det ska vara upp till varje patient att få delta i sin vård om denne orkar och vill, alternativt att lämna över till läkare om man inte vill.

Sport

Klæbo tog privatjet hem – inga nya coronafall

Johannes Høsflot Klæbo. Arkivbild.
Foto: Terje Pedersen/NTB/TT
Sport
Sport Coronakrisen i det norska längdlandslaget har åtminstone tagit en paus.
Inga nya positiva fall har rapporterats efter den senaste testrundan i OS-truppen.

En som tog det säkra före det osäkra på fredagen var Johannes Høsflot Klæbo. 25-åringen, ett av Norges stora guldhopp inför OS i Peking, flög med privatjet hem från förlägret i italienska Seiser Alm där det norska längdlandslaget suttit fast i karantän de senaste dagarna, efter flera positiva coronafall i OS-truppen, skriver nyhetsbyrån NTB.

Det var Klæbos huvudsponsor som stod för transporten.

– Det hade varit fint om fler åkare hade följt med honom, men landslagsledningen rekommenderade bara en åkare i det lilla planet. De andra herråkarna ska komma hem på ett tryggt sätt i morgon, säger stjärnans manager och far Haakon Klæbo, enligt NTB.

"Bra lösning"

Landslagstränaren Eirik Myhr Nossum:

– För oss handlar det om att få hem folk, och därefter få dem på flyget till Kina. Det här blev en väldigt bra lösning.

Heidi Weng, Anne Kjersti Kalvå och Simen Hegstad Krüger har alla testats positivt i veckan och skapat stor oro i världens bästa längdlandslag.

Fredagens testsvar var dock negativa för alla övriga åkare, skriver det norska längdförbundet i ett pressmeddelande.

"Nya tester kommer att genomföras som planerat i morgon (lördag), och planen är fortsatt att herråkarna reser med flyg till Oslo i helgen. Damerna ska fortsatt följa sin tänkta plan med flyg från Zürich till Peking den 1 februari", skriver det norska förbundet.

"Lite av ett kaos"

Johannes Høsflot Klæbo hämtades på Gardermoens flygplats av sin pappa, som själv isolerat sig de senaste tio dagarna för att kunna träffa sonen inför resan till Kina.

"Det är klart att situationen är omöjlig att överblicka, ja lite av ett kaos", säger Johannes Høsflot Klæbo i ett pressmeddelande.

"Det är fel att säga att man har kontroll för det har vi absolut inte. Men vi i längdlandslaget håller ihop. Här har alla gjort sitt bästa för att inte bli smittade."

Lasse Mannheimer/TT

Kultur och nöje

Göteborgs filmfestival invigd i hela landet

På duken förklarade kulturminister Jeanette Gustafsdotter Göteborgs filmfestival invigd .
Foto: Adam Ihse/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje Kulturminister Jeanette Gustafsdotter (S) invigde Göteborgs filmfestival med en uppmaning till publiken att fortsätta härda ut:
– Vi längtar efter att få trängas i biosalongerna igen.

Det filmade invigningstalat visades under fredagskvällen på Stora teatern i Göteborg men också – för första gången – på 70 biografer över hela landet inför den publik som restriktionerna medgav. Invigningen strömmades också till alla festivalbesökare hemma i sofforna.

– Jag är glad över att vi lever i en tid där vi trots en pandemi har möjlighet att uppleva kulturen på distans, sade kulturministern och konstaterade att pandemin försatt hela kulturlivet, inklusive filmen, i ett "väldigt tufft läge".

– Jag har stor förståelse för att det är svårt att hantera ovissheten, oron för ekonomin, personal och hur pandemin påverkar hela filmens ekosystem framöver. Därför är det glädjande att åtminstone en framåtsyftande process äntligen är på gång – produktionsincitamenten för film, sade Jeanette Gustafsdotter.

När det gällde själva festivalen lyfte hon särskilt fram satsning på hypnosbio, där besökare under några föreställningar på Stora teatern i Göteborg får chans att låta sig hypnotiseras inför filmvisningen.

– Det låter som en otrolig upplevelse.

I fjol gjorde 40 000 digitala festivalbesökare Göteborgs filmfestival till världen största, konstaterade festivalens vd Mirja Wester. Den digitala satsningen fortsätter i år, i väntan på att fysisk trängsel åter blir möjlig.

– Tyvärr är inte omständigheterna riktigt som vi hade hoppats, det kommer inte riktigt att bli den där folkfesten vi hade hoppats med fulla biografer, stimmiga barer och härliga fester. Inte i år – men snart.

Göteborgs filmfestival pågår 28 januari–6 februari.

Erika Josefsson/TT

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL