Ted

Bröderna Gärdestad invalda i Hall of Fame

Anna Charlotta Gunnarson framför ett foto av Ted och Kenneth Gärdestad. Foto: TT
Artikel Ted och Kenneth Gärdestad väljs postumt in i Swedish Music Hall of Fame. Det avslöjades på torsdagen vid ett pressmöte på Scenkonstmuseet i Stockholm.

Övriga invalda i år är Europe, Titiyo, Broder Daniel, Marie Bergman, Doris Svensson och Kai Gullmar. Prisceremonin ägde rum på Scenkonstmuseet i Stockholm.

Swedish Music Hall of Fame har sedan 2014 valt in nya artister varje år. Först ut att väljas in var bland andra Abba, Roxette, The Latin Kings och Monica Zetterlund.

För att bli invald måste artisten eller låtskrivaren ha skivdebuterat minst 20 år tidigare och haft ett stort inflytande över svensk populärmusik. Juryn består av musikjournalister och sammansättningen förändras löpande. I år har den bestått av Anna Charlotta Gunnarson, Kerstin Behrendtz, Lars Nylin, Tara Moshizi och Fredrik Strage.

I samband med årets inval öppnar också en ny Hall of Fame-utställning på Scenkonstmuseet.

Inrikes

Resetidning ledde forskare till "bärfisblomma"

Geckoödlan San Phueng (cnemaspis selenolagus) kan med sin särskilda färgskala kamouflera sig bland lavar och torr mossa på stenar och i träd.
Foto: Thy Neang/WWF/TT
Inrikes
Inrikes En stinkande blomma som kan ersätta bärfisar i chilipasta och en salamander med djävulsliknande horn. De finns bland de 224 nya arter som har upptäckts i Mekongområdet i Asien.

Området kring Mekongfloden sjuder av liv och är rikt på biologisk mångfald. Här gör forskare hela tiden nya spännande fynd – även om det ofta tar ett tag från det att upptäckten har gjorts till det att den nya arten har godkänts officiellt.

2020 upptäcktes 155 kärlväxter, 16 fiskar, 17 groddjur, 35 reptiler och ett däggdjur i Mekong, enligt en rapport som Världsnaturfonden WWF har sammanställt med hjälp av forskare från universitet, naturvårdsorganisationer och forskningsinstitut.

"Fascinerande"

De senaste tillskotten innebär att över 3 000 nya arter av kärlväxter och ryggradsdjur har upptäckts i området, som omfattar Kambodja, Laos, Myanmar, Thailand och Vietnam, sedan 1997. Fram till 2014 räknades också nya arter i södra Kina med.

– Det är väldigt fascinerande att vi har så mycket kvar att upptäcka och lära på vår egen planet, säger Louise Carlsson, naturvårdsexpert hos WWF, till TT.

– De flesta av arterna som finns på jorden har ännu inte upptäckts av vetenskapen. I Mekongområdet finns fortfarande intakta naturområden och fantastisk vildmark, men de kan vara otillgängliga för expeditioner och ett land som Myanmar har inte alltid varit så öppet att utforska.

En ny art hittas sällan genom att någon bara råkar snubbla över den på marken. Ofta får forskarna lägga pussel av ledtrådar, ge sig ut på mödosamma expeditioner i djungeln eller ta hjälp av laboratorium och dna-prov i sin jakt på svar.

Thailändska forskare fick upp vittringen på en av de nya arterna – en orange-brun salamander med djävulsliknande horn (tylototriton phukhaensis) – genom ett fotografi som av en slump upptäcktes i en över 20 år gammal resetidning. Bilden var tagen i nationalparken Doi Phu Kha och där hittades efter lite sökande över 50 individer av arten simmandes i ett övervuxet träsk nästan 1 800 meter över havet.

Alternativ till bärfis

I Thailand har också en ny typ av ingefärsväxt (amomum foetidum) officiellt sett dagens ljus, sedan den upptäckts i en affär i provinsen Sakon Nakhon. På grund av sin kraftiga doft anses plantan vara blomstervärldens svar på bärfis – och används ofta i stället för den stinkande insekten i en chilipasta som isanfolket serverar med ris.

"Varje del av den här arten har en stickande lukt och eftersom bärfisen bara hittas lätt om våren är denna växt ett populärt alternativ eftersom den är enklare att hitta under hela året", skriver forskaren Surapon Saensouk från universitetet Mahasarakham.

En annan ny bekantskap är en groda med stort huvud (leptobrachium lunatum) som lever i Vietnam och Kambodja – men som hotas av skogsavverkning och det faktum att ynglen används i matlagning.

Sjukdomar, förstörda livsmiljöer, invasiva arter samt illegal och ohållbar handel med vilda djur utgör stora orosmoln för växter och djur i Mekongområdet. Vissa arter hinner inte ens upptäckas innan de dör ut, enligt Louise Carlsson.

– Att livsmiljöer försvinner när mark omvandlas till jordbruksmark är tillsammans med överexploatering, alltså att det jagas, fiskas och konsumeras för mycket, de största hoten i regionen, säger hon.

– Men klimatförändringarna klättrar hela tiden på listan över hot och blir mer och mer allvarligt. Föroreningar från olika industrier är ett annat problem.

Efterlyser hållbarhet

För att skydda den biologiska mångfald som är avgörande för människoartens existens är det viktigt det att skydda vilda naturområden och återställa livsmiljöer, enligt Louise Carlsson.

– Vi måste minska vår produktion och konsumtion, stoppa avskogningen och börja producera mer hållbart i jordbruk, skogsbruk och fiske, säger hon.

– Då går det att vända trenderna, men då måste beslutsfattare se till att beslut faktiskt efterlevs. Annars spelar det ingen roll.

Sofia Eriksson/TT

Plantan amomum foetidum – ett perfekt substitut till bärfisar i chilipasta.
Plantan amomum foetidum – ett perfekt substitut till bärfisar i chilipasta.
Foto: Thawatphonh Boonma/WWF/TT
Leptobrachium lunatum är en nyupptäckt groda med stort huvud och som lever i Vietnam och Kambodja.
Leptobrachium lunatum är en nyupptäckt groda med stort huvud och som lever i Vietnam och Kambodja.
Foto: Piotr Naskrecki/WWF/TT

FAKTA

Fakta: Några av de nya arterna

Langurapan trachypithecus popa är döpt efter Myanmars berömda vulkan Mount Popa och upptäcktes först i form av ett 100 år gammalt exemplar på Naturhistoriska museet i Storbritannien.

Geckoödlan San Phueng (cnemaspis selenolagus) från Thailand är gul-orange på framkroppen och grå på bakkroppen. Det gör att den kan gömma sig med hjälp av lavar och torr mossa på stenar och i träd.

Bambuarten laobambos calcareus har upptäckts i Laos och är den första som fungerar som en suckulent – den sväller och sjunker in/drar ihop sig under torra och regniga perioder. Det är en viktig överlevnadsstrategi under torka.

Ett mullbärsträd (artocarpus montanus) i bergen i Vietnam, besläktat med jackfrukt och brödfrukt. Samlades in av botaniker för över 70 år sedan, men misstogs för en annan sort fram till 2020 då dna-analys bekräftade att det var en ny art.

Källa: Världsnaturfonden WWF

Inrikes

Forskare förutspår färre dödsfall i cancer

Inrikes
Inrikes Dödligheten i de flesta cancerformer beräknas minska i Europa under 2022, enligt en ny studie. Särskilt trenden för äggstockscancer lyfts fram som ljus, medan en annan cancerform avviker från den positiva bilden.

Det är forskare knutna till bland annat universitetet i Milano som räknat på dödligheten i cancer i Europa år 2022. Med hjälp av data från Världshälsoorganisationen (WHO) och EU:s statistikdatabas Eurostat har de beräknat hur många som kommer att avlida i de tio vanligaste cancerformerna under året, och hur utvecklingen sett ut under den senaste femårsperioden.

Och för de flesta cancersjukdomar är trenden positiv, enligt resultaten som nu presenteras i tidskriften Annals of Oncology.

Dödligheten i de tio vanligaste cancerformerna beräknas minska med 4 procent bland kvinnor och 6 procent bland män, jämfört med 2017, i EU-länderna. Samtidigt beräknas det faktiska antalet personer som dör på grund av cancer öka. Det beror på att befolkningen blir allt äldre vilket gör att fler hinner insjukna i cancer under sin livstid.

Användning av p-piller

Forskarna lyfter särskilt fram en positiv trend för äggstockscancer, där dödligheten ser ut att bli 7 procent lägre i EU-länderna under 2022 jämfört med 2017. Den främsta orsaken tros vara den ökande användningen av p-piller.

Tidigare studier visat att långtidsanvändning av p-piller kan minska risken för både äggstockscancer och andra cancerformer i underlivet. Även andra faktorer såsom förbättrad diagnostik och behandling av de drabbade kvinnorna kan ha bidragit till den förbättrade överlevnaden, om än inte lika mycket.

Men vissa cancerformer avviker från den positiva trenden – framför allt cancer i bukspottskörteln. Sjukdomen har erkänt dålig prognos och framstegen inom diagnostik och behandling har lyst med sin frånvaro. Dödligheten i bukspottkörtelcancer beräknas öka med drygt 3 procent bland kvinnor jämfört med för fem år sedan medan den är i stort sett oförändrad bland män.

År 2022 beräknas cancer i bukspottkörteln orsaka drygt 87 000 dödsfall i EU-länderna. Det gör att sjukdomen placerar sig på plats tre på listan över de cancerformer som orsakar flest dödsfall i Europa, och därmed går den om bröstcancer.

– Det förvånar mig inte. Troligen kommer den här utvecklingen tyvärr att fortsätta om inget avgörande händer, säger Bobby Tingstedt, överläkare på kirurgkliniken vid Skånes universitetssjukhus i Lund och ansvarig för det svenska kvalitetsregistret för bukspottkörtelcancer.

En "alarmklocka"

För att bryta den negativa trenden efterlyser han mer riktade forskningssatsningar inom bukspottkörtelcancer för att hitta nya behandlingar och sätt att hitta patienterna tidigare i sjukdomsförloppet, innan det är för sent.

Även forskarna bakom den aktuella studien skriver att resultaten bör ses som en ”alarmklocka” för EU:s hälsoinstitutioner.

Men för de flesta av de studerade cancerformerna ser alltså utvecklingen desto ljusare ut. Det gäller bland annat cancer i tarmar, bröst och prostata där dödligheten beräknas minska med mellan 5 och 16 procent mellan åren 2017 och 2022. Något som enligt forskarna beror på förbättrad behandling och diagnostik.

Forskarna påpekar att statistiken och deras förutsägelser ska tolkas med försiktighet, och att resultaten på olika sätt kan ha påverkats av covid-19-pandemin.

Hanna Odelfors/TT

FAKTA

Fakta: Tio vanligaste cancerformerna i Sverige

Prostatacancer

Bröstcancer

Hudcancer (exklusive malignt melanom och basalcellscancer)

Tjocktarmscancer

Malignt melanom i huden

Lungcancer

Urinblåsecancer (och övriga urinvägar)

Lymfom

Ändtarmscancer

Bukspottkörtelcancer

Ekonomi

Villapriserna ned i december

Ekonomi
Ekonomi

Bopriserna sjönk med 0,2 procent i december. Villapriserna gick ner 0,8 procent medan priserna på bostadsrätter ökade med 0,9 procent, enligt de senaste siffrorna från Hox-index.

Nedgången var förväntad eftersom bostadsmarknaden brukar svalna av i december. Justerat för säsongseffekter steg priserna med 0,9 procent.

De tolv senaste månaderna har bostadspriserna ökat med 10,5 procent. Sedan pandemin slog till första kvartalet 2020 har prisutvecklingen varit starkare för villor än för bostadsrätter. En trend som dock vänt under hösten.

Marcus Svanberg, vd på Länsförsäkringar Fastighetsförmedling, spår mer försiktiga köpare framåt:

"Även om räntorna är fortsatt låga och intresset för att byta bostad stort, kommer vi att märka av ett lugnare tempo i många budgivningar framöver. Lönerna har inte ökat i samma takt och de stigande konsumentpriserna riskerar att göra fler osäkra inför en flytt", säger han i ett pressmeddelande.

Kultur och nöje

De tävlar i "Alla mot alla"

Kultur och nöje
Kultur och nöje

Mark Levengood, Ebba Witt-Brattström och Dominika Peczynski. Det är några av den nya säsongens deltagare i "Alla mot alla" på Kanal 5 och Discovery+.

Förra året vann Jonatan Unge och Hanna Hellquist finalen över Olof Lundh och Ebba Kleberg von Sydow. Lundh och von Sydow är uppenbarligen revanschsugna eftersom de deltar även denna gång.

De andra paren är Annika Lantz och Johar Bendjelloul, Bea Uusma och Magnus Betnér, Katia Mosally och Harald Treutiger, Mark Levengood och Pia Johansson Mark, Marianne Mörck och Fredrik Hallgren, Ebba Witt-Brattström och Messiah Hallberg samt Dominika Peczynski och Mårten Palme.

Premiärprogrammet sänds den 14 februari.

Kultur och nöje

Waldner gästar "Superstars"

Kultur och nöje
Kultur och nöje

Peter Forsberg, Malin Ewerlöf, Josefine Öqvist och de andra deltagarna i "Superstars" får en tuff överraskning. I en av årets tävlingar får de möta pingismästaren JO Waldner i individuella matcher.

Waldner, som bland annat har dubbla VM-guld i singel och fyra VM-guld i lag i bordtennis, dyker sedan upp under middagen med de tävlande för att berätta om sin karriär. Dessutom ansluter han till en av lagtävlingarna.

Ännu är det inte officiellt vilket av avsnitten som bordtennislegendaren medverkar i – eftersom det ska vara en "överraskning" för tittarna. "Superstars" börjar sändas 7 februari på Discovery+ och i Kanal 5.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Wästgötafinans.se

Vilka kriterier måste jag uppfylla för att få ta ett privatlån?

Wästgötafinans

För att du ska kunna få igenom ett privatlån så behöver du uppfylla ett antal kriterier. Dessa kan komma att ändras beroende på vem du ansöker om lånet hos men de följer oftast ett antal generella punkter (mer om det senare) vilka du måste uppfylla för att överhuvudtaget kvalificera dig för privatlånet.

Vad är ett privatlån egentligen för något?

Innan vi går in på dessa kriterier, så vill vi kortfattat förklara vad ett privatlån egentligen är för något. Ett privatlån är helt enkelt en form av lån utan säkerhet, vilket innebär att det inte krävs någon form av säkerhet för att lånet ska beviljas.

Det är viktigt att understryka det faktum att själva lånet i sig egentligen kan använda till vad du än önskar. Oavsett om du planerar att renovera huset, boka din drömsemester eller finansiera den senaste elektroniken, är helt upp till dig själv.

Du behöver också vara medveten om att privatlån har flera olika benämningar där termer såsom blanco lån, smslån, snabblån och andra liknande termer som kreditgivare använder sig av för att marknadsföra det till sina konsumenter.

Vilka är grundkriterierna för att få låna?

Privatlån kräver alltid att du uppfyller flera grundkrav för att överhuvudtaget kunna ha möjligheten att ansöka om lånet i först taget. VI kan inte lista alla de kriterier eftersom alla långivare har olika krav, dock så finns det ett antal av dessas som alla kreditgivare tillämpar när det kommer till låneprocessen såsom www.wastgotafinans.se, nämligen följande:

● Du måste vara minst 18 år gammal, vissa aktörer kan kräva att du är äldre än så.

● En deklarerad inkomst krävs, dock så kan summan variera beroende vem du ansöker hos.

● De flesta långivare kräver att deras sökande har ett fläckfritt förflutet utan några betalningsanmärkningar men det finns också långivare som erbjuder lån till personer med betalningsanmärkningar (mer om det senare).

● Du får inte ha ett skuldsaldo hos Kronofogden oavsett hur stor beloppet är.

● Du får inte ha en skyddad identitet

● Du måste även vara folkbokförd i Sverige med en fysisk adress

Förutom ovanstående så kan du även få igenom privatlånet genom att använda dig av en medsökande, som självfallet måste uppfylla grunder kriterierna ovan, samtidigt som hen behöver en stabil och fläckfri privatekonomi.

Kan jag få igenom lånet även om jag har en eller flera betalningsanmärkningar?

Förr i tiden så var det i princip omöjligt att få igenom ett privatlån om man hade en eller flera betalningsanmärkningar. Dock så har det på senare år dykt upp flera aktörer vilka specialiserat sig på att erbjuda privatlån till konsumenter vilka har betalningsanmärkningar i bagaget.

Dessa kreditgivare bedömer varje sökande individuellt vilket innebär att även om du har en eller flera betalningsanmärkningar sen tidigare men har en ordnad ekonomi vid tillfället som du ansöker, så kan du komma att få igenom privatlån.

Du kan även få erbjudanden om en mindre lånesumma än den du ansökt om, men detta är något som återigen sker per individuell basis. Med andra ord så kan du aldrig veta vad som gäller i ditt fall innan du ansöker om privatlånet.

Hur gör jag för att hitta det bästa privatlånet?

Man ska aldrig hoppa på de första erbjudanden som erbjuds utan beakta sina alternativt genom att jämföra ett antal erbjudanden och ställa de helt enkelt mot varandra. Även om det låter som sunt förnuft så skulle du bli förvånad gällande hur många sökanden som hoppar på den första bästa erbjudande som då får syn på. Vi har genom att anamma ovanstående lyckats spara flera tusen kronor per månad genom att helt enkelt jämföra olika erbjudanden.

Opinion

Riskfritt brott

Låst cykel på trottoar.
Foto: Björn Larsson Ask / SvD / TT
Opinion
Opinion

En person från Lund hittade sin stulna cykel i en Facebook-annons och en annan sin i Polen, efter att ha placerat en gps under sadeln. Tjuven som satte in Facebook-annonsen åkte fast för häleri, men det tillhör ovanligheterna. Påföljden är dock så lindrig att mannen fortsatt sälja stulna cyklar via Marketplace utan något längre avbrott. Några få försäljningar finansierar böterna.

Sydsvenskan uppmärksammar att det enda sättet att få tillbaka stulna cyklar oftast är att själv leka privatdetektiv. Bara några promille av skånska cykelstölder klaras upp. Den flesta har accepterat att man får cykeln stulen och att tjuven slipper konsekvenser.

Att en viss kategori mindre brott i princip är riskfria för tjuven skadar förtroendet för polis och rättsväsende och skapar en känsla av rättslöshet som inte är bra för ett välfärdssamhälle.

Det är bra om många cyklar istället för att ta bilen till jobbet. Då måste man hantera problemet med att allt fler köper dyra cyklar, som elcyklar eller pendlarcyklar och förväntas stå ut med att de blir stulna, vilket kan bli en stor ekonomisk belastning för en privatperson med låg lön.

En tjuv intervjuas. Det är den vanliga historien med en arrogant kille i dyra kläder som tycker att han förtjänar bättre än att leva som en vanlig, fattig Svensson.

Bättre parkeringar, kameraövervakning och väktare står på Lundaliberalernas Philip Sandbergs att-göra-lista, men det är riskfyllt att som politiker lova att lösa ett olösbart problem. Det är kloka åtgärder, men det är lika klokt av Sandberg att han uppmanar spekulanterna att ta sitt ansvar och inte köpa en cykel som kan vara stulen.

Tyvärr lär väl Facebook vara lika ointresserade av förhindra lagbrott på sin sajt som vanligt, annars borde man bli avstängd från att annonsera om man säljer stöldgods.

Det är svårt på gränsen till omöjligt att stoppa cykelstölderna. Men påföljden för att systematiskt stjäla och sälja stulna cyklar måste blir mer än en summa man kan få in på försäljningen av en enda stulen Monark Karin.

Martina Jarminder

Opinion

Ska Danmark smutsa ner havet igen

Opinion
Opinion

Nästa vecka hålls ett seminarium på riksdagen om ö-bygget Lynetteholm och riskerna för havsmiljön i Öresund, på initiativ av den skånska Centerpartisten Niels Paarup-Petersen och vänsterpartisten Elin Segerlind.

Den konstgjorda ön Lynetteholm som blir en helt ny stadsdel i havet utanför Köpenhamn är ett jättespännande projekt med intressanta boenden och möjligheter för köpenhamnska företag. Hade det inte varit för skepsis kring hållbarhetstänket hade det bara varit att göra tummen upp för nytänkandet.

Man kan stillsamt undra hur medvetna de flesta svenska riksdagsledamöter ens är om att Lynetteholmprojektet finns. Intresset för skånsk-danska relationer brukar vara svalt i riksdagen, men seminariet är inte minst därför ett bra initiativ.

Det finns ett antal frågetecken kring hur mycket hänsyn man tagit till havsmiljön från dansk sida och tidigare erfarenheter ger Sverige goda skäl att vara misstänksam mot danskt hållbarhetstänkande kring Öresund och påverkan på dess djur- och växtliv.

Efter att det visat sig att Danmark glatt tankat ut bajsvatten i Öresund under en längre tid så är förtroendet för danskarnas intresse av att hålla havet rent ganska så måttligt. 2020 rapporterade Danmarks TV2 till exempel att Köpenhamn hade släppt ut 35 miljarder liter orenat avloppsvatten i Öresund under fem års tid.

Oron kring Lynetteholmsbygget handlar om betydligt värre saker än avloppsvatten, som eventuell dumpning av förorenade muddermassor ute i Kögebukten, några kilometer från Falsterbohalvöns naturskyddade havsområde.

Att Paarup-Petersen, Elin Segerlind och andra skånska beslutsfattare och berörda tjänstemän håller ögonen på vad Lynetteholmsprojektet innebär i form av belastning på klimatet och för havsmiljön är alltså klokt.

Debatt

Alliansfritt Ukraina ett win-win

Militärparad i Kiev.
Foto: Efrem Lukatsky
Debatt
Debatt

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

Ukrainarna har lidit mest av fattigdom, misär, korruption och krig i Europa de senaste två decennierna. Miljontals Ukrainare har emigrerat, främst med rysk, ukrainsk och judisk bakgrund. Landets befolkning har minskat med tio miljoner sedan sin självständighet 1991. Nyligen har landets fd president Petro Porosjenko arresterats för landsförräderi. Porosjenko är en av landets många oligarker som styrt landet både från bakgrunden och direkt i politiken. Inbördeskriget i de två östra ukrainska regionerna Luhansk och Donetsk, där majoriteten av befolkningen är rysktalande, har kostat minst 13 000 människoliv. En ärlig och opartisk tolkning av kriget är att den ukrainska armén bekämpar ryskstödda separatister, medan en annan tolkning är att armén dödar och krigar mot sitt eget folk. Landets demokrati är minst sagt svag.

Från ett rationellt perspektiv är det svårt att förstå att Nato vill att Ukraina ska bli en Natomedlem. För det första har landet en mycket trasig ekonomi och demokrati med en genomsyrande korruption, även inom armén.

För det andra skulle ett ukrainskt Natomedlemskap bara förvärra den spända relationen mellan Ryssland och Väst och riskera ett krig i Europa. Det är nog inte många som kan förneka att det skulle dessutom leda Europas militära maktbalans och säkerhetsordning i negativ riktning. Varför vill Nato, USA och fredsprojektet EU riskera sådant? Ett större Nato betyder inte per automatik att det gynnar Nato, den Europeiska freden och ukrainarna. Nato måste en gång för alla ta reda på var gränsen för utvidgning är.

Varför så bråttom med ukrainskt Natomedlemskap? Det handlar självklart om de rysktalande regionerna Luhansk och Donetsk. Både USAs och Ukrainas toppolitiker vet att den dag dessa områden får ett utökat självstyre i Ukraina, kommer regionerna kunna lägga in sitt veto till medlemskap. Det är därför Ryssland högst sannolikt inte är intresserat av att ockupera regionerna, utan istället se till att de får ett starkt självstyre i Ukraina. Det är säkert också därför debatter om Minskavtalet om fred i Luhansk och Donetsk med bl a utökat självstyre för dessa regionerna inte får så mycket utrymme i många medier.

En annan fråga som sällan ställs är om den fortsatta alliansfriheten tjänar det ukrainska folket bättre än Natomedlemskap? Nato är för Guds skull en militärallians, inte en oskyldig handelsallians. Det är allvar. Finland, Österrike, Schweiz och Sverige är fyra bra exempel på att militär alliansfrihet kan ge fler fördelar än Natomedlemskap för både landets invånare och Europas maktbalans och säkerhetsordning.

En sak som historien har lärt oss är att man inte bara ändrar maktbalanser och militära allianser hur som helst utan konsekvenser. När maktbalanser i Europa rubbas har det ofta lett till konflikter, ibland förödande konflikter. Ukraina är dessutom det näst största landet till ytan i Europa, efter Ryssland, och det lever 41 miljoner människor i Ukraina. Det viktigaste är dock att landet har en 2 000 km lång gräns med Ryssland. Ukrainas geostrategiska läge bär med sig ett gigantiskt ansvar.

En sak som alla geostrategiska analytiker borde kunna räkna ut är att det ukrainska folket kommer att frodas bäst om man är alliansfri och arbetar enträget för goda relationer både med Ryssland och Väst och börjar lägga sin fulla energi på att lösa sina djupa inhemska problem. Ukrainas roll som en alliansfri buffert kan bli en stor fördel för ukrainarna och den bästa vägen ut ur misär och inre konflikter. Ukrainas revanschism mot Ryssland, USA:s/Natos ambition att uppta landet i Nato samt Rysslands ambition att dra in landet i sin maktsfär är tre fällor som Ukraina borde se upp med. Ukrainarna måste i görligaste mån undvika att bli en spelplan för stormakters maktspel där ukrainarna är spelbrickor. Ett alliansfritt Ukraina skulle gynna den europeiska freden, Nato, Ryssland och inte minst det redan hårt prövade ukrainska folket, inklusive den stora ryska minoriteten. Ett alliansfritt Ukraina är ett win-win.

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL