Ted

Bröderna Gärdestad invalda i Hall of Fame

Anna Charlotta Gunnarson framför ett foto av Ted och Kenneth Gärdestad. Foto: TT
Artikel Ted och Kenneth Gärdestad väljs postumt in i Swedish Music Hall of Fame. Det avslöjades på torsdagen vid ett pressmöte på Scenkonstmuseet i Stockholm.

Övriga invalda i år är Europe, Titiyo, Broder Daniel, Marie Bergman, Doris Svensson och Kai Gullmar. Prisceremonin ägde rum på Scenkonstmuseet i Stockholm.

Swedish Music Hall of Fame har sedan 2014 valt in nya artister varje år. Först ut att väljas in var bland andra Abba, Roxette, The Latin Kings och Monica Zetterlund.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Inrikes

För mycket fossilt för att klara klimatmål

Utsläpp orsakade av förbränning av utvunna fossila bränslen, miljarder ton CO2.
Foto: Anders Humlebo/TT
Inrikes
Inrikes Många länder lovar bättring i klimatarbetet. Trots det är den planerade utvinningen av fossila bränslen mer än dubbelt så stor än vad som är förenligt med Parisavtalets mål att begränsa uppvärmningen till 1,5 grader, enligt en rapport.

Om mindre än två veckor går startskottet för det klimatmöte som ses som det viktigaste sedan den banbrytande konferens som hölls i den franska huvudstaden 2015.

Den övergripande ambitionen i Glasgow är att hålla Parisavtalets mål om att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader jämfört med förindustriell tid vid liv. Det är en stor utmaning eftersom utsläppen fortsätter att öka, vilket enligt FN:s klimatpanel IPCC betyder att världen kan ha missat målet redan om tio år.

Många länder lovar dock höjda ambitioner och sätter upp mål om nettonollutsläpp. Men det räcker inte, visar The Production Gap Report som har gjorts av Stockholm Environment Institute (SEI) i samarbete med bland andra FN:s miljöprogram UNEP.

Den mäter gapet mellan regeringars planerade utvinning av fossila bränslen och de globala produktionsnivåer som krävs för att klara Parisavtalets temperaturmål.

"Väldigt allvarligt"

Fossila bränslen är den avgörande källan till utsläppen av växthusgaser. Av rapporten framgår att regeringar planerar att producera 110 procent mer fossila bränslen 2030 än vad som är förenligt med Parisavtalets mål att begränsa uppvärmningen till 1,5 grader och 45 procent mer än vad som är förenligt med 2 grader.

Gapet mellan produktionsplanerna och klimatmålen är lika stort som det har varit de senaste åren, trots pandemin.

– Det händer väldigt lite med produktionen av fossila bränslen. Det är väldigt allvarligt eftersom diskrepansen gör att vi inte kommer att klara klimatmålen, säger Måns Nilsson, vd för Stockholm Environment Institute.

Den globala olje- och gasproduktionen ser ut att öka de kommande 20 åren medan kolet minskar – dock mycket blygsamt. Produktionsplanerna och prognoserna för 2030 pekar fortfarande mot 240 procent mer kol än vad som är förenligt med 1,5-gradersmålet och 120 procent mer än vad som är förenligt med 2 grader.

– Det viktigaste är att få en ambitionshöjning internationellt för att fasa ut och minska på kolkraften, säger Nilsson.

– De fossila subventionerna måste bort. De har ökat de senaste två åren, vilket är kopplat till pandemisatsningar som tyvärr inte har gått till förnybart och fossilfritt i den utsträckning som hade behövts.

Missar målet

TT: Tror du att det går att nå 1,5-gradersmålet?

– Nej, det är inte realistiskt. För sex år sedan fanns det nog en chans men länderna har bara fortsatt att producera och släppa ut i stället för att minska, säger Nilsson.

– Men 1,5 grader är ingen magisk gräns utan riskerna ökar gradvis. Och det finns fortfarande ett fönster att nå under 2 grader, som ju också är ett av Parisavtalets mål.

TT: Finns det några ljusglimtar?

– Det tycker jag. Vi ser en minskad kolanvändning i exempelvis Kina och USA, tyvärr balanseras det ut av ökningar på andra ställen, säger Nilsson.

– Vad Kina, Europa och USA gör kan sätta agendan globalt. Att EU diskuterar koldioxidtullar för att vår industri, som betalar ganska mycket för sina utsläppsrätter, ska kunna konkurrera globalt är en ljusglimt. Att det slutar vara gratis att släppa ut är det viktigaste instrumentet, det gör att kolkraften försvinner ganska snabbt i Europa.

"Berg-och-dalbana"

Energikrisen som har drabbat vissa delar av världen har tornat upp sig som ett moln över klimatmötet i Glasgow. Efterfrågan på kol ökar och vissa har uttryckt oro för att det ska komma att bromsa omställningen från fossilt till förnybart.

Men Michael Lazarus, klimat- och energipolitisk forskare vid Stockholm Environment Institute, framhåller att situationen till stor del beror på effekter av pandemin såväl som på klimatrelaterad påverkan på försörjningskedjorna – och inte på någon direkt brist i elproduktionen.

– Experterna pekar på att priserna snart kommer att sjunka, säger han på en briefing.

– Det här är en möjlighet att inse att om du har en ekonomi baserad på fossila bränslen kommer du att att befinna dig i den här berg-och-dalbanan. En snabb omställning kan förhindra den typen av chocker i framtiden.

Sofia Eriksson/TT

FAKTA

Fakta: The Production Gap Report

The Production Gap Report sammanställer världens planerade utvinning av fossila bränslen och jämför med de produktionsnivåer som är förenliga med Parisavtalets mål att begränsa den globala temperaturhöjning med 1,5 grader och 2 grader.

Bedömningen av produktionsgapet baseras på de senast tillgängliga planerna och prognoserna för produktionen av fossilt bränsle, som publicerats av regeringar och institutioner.

Rapporten tittar också på hur världens regeringar stödjer fossil bränsleproduktion genom sin politik, sina investeringar och andra åtgärder.

Rapporten sammanställs av Stockholm Environment Institute (SEI), FN:s miljöprogram (UNEP), Overseas Development Institute (ODI), International Institute for Sustainable Development (IISD) och E3G. Över 40 forskare från universitet, tankesmedjor och andra forskningsorganisationer har bidragit med analyser och översyn.

FAKTA

Fakta: Parisavtalet

Parisavtalet är ett globalt klimatavtal som världens länder enades om 2015. Det trädde formellt i kraft i november 2016.

Enligt avtalet ska den globala uppvärmningen hållas långt under 2 grader jämfört med förindustriell nivå, med ambitionen att begränsa den till 1,5 grader. Det ska framförallt ske genom minskade utsläpp av växthusgaser.

Avtalets parter ska successivt skärpa sina åtaganden och förnya eller uppdatera dessa vart femte år. Eftersom förra årets klimatkonferens sköts upp på grund av pandemin har länderna haft sex år på sig att komma med uppdaterade klimatlöften inför COP26 i Glasgow i november.

En del av avtalet handlar om att öka förmågan att anpassa sig till negativa effekter och hantera skador och förluster som uppstår till följd av klimatförändringarna.

En grundtanke i avtalet är att de länder som har bäst förutsättningar ska gå före och att industrialiserade länder ska ge stöd till utvecklingsländer. Det ska ske genom klimatfinansiering, tekniköverföring och kapacitetsuppbyggnad.

Kultur och nöje

Tio ljuddramer ska ge samtida insikt

Kultur och nöje
Kultur och nöje Ådalen 1931 fram till Drottninggatan 2017 – via Teckomatorp och Estonia. Sveriges Radio Drama producerar nu en stor ljuddramasatsning utifrån händelser som man menar har förändrat Sverige.

Med start 12 november kommer projektet "Före – efter" att portioneras ut under två och ett halvt år. Först ut är "Före–efter Drottninggatan 2017" respektive "Före–efter Bulltoftakapningen 1972". Just flygplanskapningen ger en bakgrund till det kommande kriget på Balkan men också till händelser i Sverige, framhåller Moa Gammel, konstnärligt utvecklingsansvarig på Sveriges Radio Drama.

– Inga brytpunkter sker i ett vakuum utan i en kontext. Till exempel så får man en bakgrund till orsakerna till de såriga slitningarna i forna Jugoslavien i Bulltoftakapningen, en händelse som även gav upphov till de antiterroristlagar som instiftades av Palme och som fortfarande är praxis i dag, allt hänger ihop.

Varje historisk händelse skildras i serier på fyra till sex avsnitt, skrivna av författare som exempelvis Bengt Ohlsson, Henrik Bromander och Katarina Wennstam. Valen av händelser är inte gjorda av historiker utan utifrån de tillfrågade manusförfattarnas preferenser.

– Det finns otroligt många brytpunkter under den här tidsaxeln. Vi utgick ifrån vad manusförfattarna skickade in och vad de brann för att berätta. Henrik Bromander till exempel ville skriva om en man som blir besatt av att hämta tillbaka sin frus kropp från Estonia.

Rörlig inspelning

Ljuddramerna är till skillnad från den tidigare radioteatern inspelad på liknande sätt som filmen – fast med ljud i stället för bild. Inspelningarna är rörliga och sker ofta ute på plats, inte med stillastående skådespelare framför en mikrofon i studio. Allt för att få ett mer naturalistiskt ljud och tonfall. "Före-efter"-serierna är samhällsdramer inspirerade av verkliga händelser men med fiktiva karaktärer, framhåller Moa Gammel.

– Vi har velat bygga dramer som skildrar hur människor runt omkring påverkas.

Henrik Schyffert ska regissera ljuddramat om Nya Karolinska. "Före-efter Anna Lindh 2003" regisseras av Helena Bergström och handlar om Anna Lindhs politiska arv mer än om själva mordet.

– Annars är det så lätt att hon blir ihågkommen som ett mordoffer när hon egentligen var en politiker som skulle bli Sveriges första kvinnliga statsminister. Vi lyfter fram hennes arv genom hennes tal och den hon var som politiker. Jag ville undersöka hur individerna runt henne påverkades av tragedin och av ett samhällstrauma.

Ambitiöst projekt

Moa Gammel beskriver "Före-efter" som "ett otroligt ambitiöst projekt. Varje avslutad serie ska också följas upp med ett samtal som journalisten Johar Bendjelloul leder med forskare och experter kring respektive händelse.

– När man lyssnat klart på säsongerna ska man förstå hur händelser som inträffade då påverkar oss än i dag och hur vi alla behöver få djupare insikt om vårt förflutna för att förstå vår samtid, säger Moa Gammel.

Erika Josefsson/TT

FAKTA

Fakta: "Före-efter"

"Före–efter Drottninggatan 2017" – släpps hösten 2021

"Före–efter Bulltoftakapningen 1972" – släpps hösten 2021

"Före–efter Estonia 1994" – släpps våren 2022

"Före–efter Anna Lindh 2003" – släpps våren 2022

"Före–efter Nya Karolinska" 2010

"Före–efter Ådalen 1931"

"Före–efter Peter Mangs 2009"

"Före–efter Pensionssvindeln 2013"

"Före–efter Giftskandalen 1975"

Sport

Lindahls oro – petad i fyra raka matcher

Hedvig Lindahl under en träning inför VM-kvalet i Dublin.
Foto: Jonas Ekströmer/TT
Sport
Sport Först trodde hon att det berodde på skadan. Sedan förstod Hedvig Lindahl att hon blivit petad i Atlético Madrid.
– Om jag fortsätter att bli satt på bänken hela tiden så fattar jag åt vilket håll det barkar, säger landslagsmålvakten.

En ren artighetsfras kan avslöja en hel del. Så när Hedvig Lindahl på frågan "hur är läget?" svarar att det "faktiskt känns ganska bra just nu", är det uppenbart att fotbollslivet inte varit helt på topp på sistone.

När hon i helgen vaktade Atlético Madrid-målet i 1–1-matchen mot Granadilla var det första gången på fem ligaomgångar som hon fick chansen från start. Det betyder trots allt en hel del när hon nu är på plats i Dublin för torsdagens VM-kvalmatch mot Irland.

– Jag hade väl inte dött om jag inte hade fått spela den matchen. Men det är skönt att komma hit och nyss ha spelat, så att man inte potentiellt får spela på torsdag utan att ha spelat på ett tag, säger Hedvig Lindahl.

Åkte på knäskada

Den 38-åriga målvakten inledde den spanska ligasäsongen med Atlético Madrid så bra som man kan begära. Två matcher gav två hållna nollor, men i den andra, mot Real Madrid den 12 september, gjorde hon också illa knäet.

Sedan åkte Lindahl på VM-kvalsamling och stod en av två matcher – 4–0 hemma mot Georgien – men väl tillbaka i Spanien var hon plötsligt utanför klubblagets elva.

I fyra raka matcher gick förtroendet i stället till 28-åriga spanjorskan Lola Gallardo. Utan att Lindahl egentligen förstått varför.

– Vi har inte pratat faktiskt, tränaren (Óscar Fernández Novillo) och jag. I början tänkte jag att det var vila för knäet, men sedan … jag vet inte. Jag valde att inte fråga, jag valde att bara jobba på.

TT: Har situationen stört dig?

– Lite har det stört. Och det är väl naturligt. Man vill vara behövd och känna att man bidrar. Så när man blir satt åt sidan blir det lite ”vad ska jag göra nu då?”. Så det var mentalt jobbigt. Men efter att jag tillät mig känna efter lite så kände jag att ”nej, nu går vi vidare”. Och då blev det lite bättre igen, säger Lindahl.

Satsar på framtiden?

I landslaget har förbundskapten Peter Gerhardsson gjort klart att ålder och framtida potential är oväsentliga faktorer. Så länge Hedvig Lindahl är bättre än sina yngre kollegor är det hon som står.

Annat är det i Atlético Madrid, där hon fajtas mot en tio år yngre spansk landslagsmålvakt.

– Absolut finns det en sådan aspekt. Det blir kanske mer naturligt i ett klubblag som behöver planera med kontrakt och så. Så visst finns den aspekten, och det är sådant man går runt och tänker på lite. Men det är inget jag kan påverka.

Kontraktet med Atlético går ut sommaren 2022.

– Det enda jag kan göra är att göra varje träning så bra jag kan och väljer de mig så väljer de mig. Men om det fortsätter att jag blir satt på bänken hela tiden, så fattar jag åt vilket håll det barkar.

Lasse Mannheimer/TT

FAKTA

Fakta: Hedvig Lindahl

Född: 29 april 1983 i Katrineholm (38 år).

Moderklubb: Gropptorps IF.

Position: Målvakt.

Klubb: Atlético Madrid.

A-landskamper/mål: 178/0.

Seniorlubbar: Värmbol (1996–1998), Tunafors (1998–2000), Malmö FF (2001–2003), Trion (lån, 2003), Linköping (2004–2008), Göteborg (2009–2010), Kristianstad (2011–2014), Chelsea (2015–2019), Wolfsburg (2019–2020), Atlético Madrid (2020–).

Meriter: OS-silver (2021 och 2016), VM-silver (2003), VM-brons (2011, 2019), engelsk ligamästare (2015, 2018), tysk ligamästare (2020) engelsk FA-cupmästare (2015, 2018), tysk cupmästare (2020), svensk cupmästare (2006, 2008), Diamantbollen (2015, 2016), årets målvakt i Sverige (2004, 2005, 2009, 2014, 2015, 2016, 2017, 2018, 2019), målvakt i Fifas och Fifpros världselva 2018.

Utrikes

Känd rysk oligark rannsakas av FBI

FBI bär ut bevismaterial från en fastighet på Manhattan i New York som kopplas till oligarken Oleg Deripaska.
Foto: John Minchillo/AP/TT
Utrikes
Utrikes Federal polis har undersökt två fastigheter i Washington DC och New York som kopplas till den ryske oligarken Oleg Deripaska, en bundsförvant till Rysslands president Vladimir Putin.

Vid fastigheten i New York, som ligger i stadsdelen Greenwich Village på Manhattan, syntes tiotals poliser fylla en skåpbil med lådor med bevismaterial.

Husrannsakningarna har koppling till USA:s sanktioner mot Deripaska, uppger hans talesperson som säger att de genomsökta bostäderna tillhör släktingar till honom. Sedan 2018 är oligarken nämligen förbjuden att göra affärer eller äga fastigheter i USA, på grund av landets sanktioner mot honom.

FBI bekräftar att man har genomfört husrannsakningar på de två adresserna, men vill inte uttala sig mer om insatsen eller säga om man utreder Deripaska för något.

Deripaska är mycket förmögen, bland annat tack vare affärer i aluminiumbranschen. Han står också nära den ryske presidenten Vladimir Putin.

Oligarkens namn förekom flera gånger i utredaren Robert Muellers rapport om utländsk inblandning i 2016 års presidentval. Dessutom har Deripaska även nära band till tidigare president Donald Trumps före detta kampanjchef Paul Manafort. Manafort dömdes till fängelse för ekonomisk brottslighet, men benådades av Trump.

När sanktionerna mot Deripaska infördes för tre år sedan påpekade USA:s finansdepartement att han hade både utretts för penningtvätt samt anklagats för att ha hotat affärsrivaler till livet, olagligt avlyssnat en regeringstjänsteman och deltagit i utpressning.

Tre bolag med kopplingar till Deripaska har dock tagits bort från finansdepartementets sanktionslista, då Deripaskas ägande i dem ansågs ha minskat. Sanktionerna mot Deripaska personligen finns däremot kvar.

FBI fyllde en skåpbil vid New York-fastigheten med lådor
FBI fyllde en skåpbil vid New York-fastigheten med lådor
Foto: John Minchillo/AP/TT

Skurup

Prövning av ny majoritet dröjer

Skurup
Skurup Initiativärendet om demokrati, som återremitterades av kommunfullmäktige till kommunstyrelsen för ytterligare beredning, kommer inte att kunna tas upp på nästa kommunfullmäktigesammanträde 1 november.

– Eftersom fullmäktige fattade beslut om skyndsam beredning så tog vi upp ärendet redan i fredags, berättar kommunstyrelsens ordförande, Johan Bolinder (M).

– Vi konstaterade då tillsammans med kommunjuristen som hade synpunkter på vilka handlingar som fanns i ärendet, att det inte hade kommit in några kompletterande handlingar. Därmed har det inte tillkommit någon information som gör att vi kan ta upp det på nytt i fullmäktige.

I initiativärendet som undertecknats av politiker från flera läger, framgick bland annat att man föreslog att ett speciellt utskott skulle utses att bereda ärendet, som förutom kommunstyrelsens presidium skulle bestå av ytterligare fyra personer.

– Men eftersom ärendet inte är komplett, har inte beredningsutskottet valts ännu, säger Johan Bolinder.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Casinobonusar

Så påverkar den svenska spellagen spelindustrins framtid

Casinobonusar I mer än 20 år har Sveriges regering vägrat släppa på det statliga spelmonopolet, och släppa in spelbolag på den svenska spelmarknaden.

Svenska spelbolag etablerade därför sina huvudkontor i europeiska speljurisdiktioner som Malta, och under de senaste 15 åren har online-spel blivit en socialt accepterad underhållningsform som omsätter miljardbelopp varje år.

Flera av de bolag som startade för tio till femton år sedan är idag väletablerade spelkoncerner, som årligen uppvisar lysande resultat på Stockholmsbörsen. Samtidigt verkar efterfrågan på online-spel bara växa. Det går inte längre att blunda för spelbolagens framfart och den svenska staten kan inte längre konkurrera med spelsajterna.

Sommaren 2018 tog Sveriges regering därför beslutet att börja licensiera online-spel från och med den första januari 2019. Och det beslutet ledde givetvis till en del lokala nyheter och åsikter. Men vad betyder den nya spellagen egentligen för spelbolagen, och för Sverige?

Därför licensierar Sverige online-spel

Nästan varje månad kommer det nya svenska casinon. Casinobranschen har blivit otroligt stor i Sverige, och färska undersökningar visar att var tredje svensk numera spelar casino på nätet.

Sverige har därför börjat licensiera online-spel, så att statskassan inte går miste om de intäkter som den svenska spelmarknaden genererar varje år. Den svenska statens spelsidor och spelbutiker kan inte längre konkurrera med casinosajter som släpper nya spel varje månad, och bettingsajter som erbjuder odds på matcher från världens alla håll och kanter.

Dödsstöten har onekligen varit mobiloptimeringen, som gjort nätcasinospel och online-betting otroligt tillgängligt. Varför skulle någon vilja springa ner till hörnbutiken för att lägga ett spel, när du kan oddsa medan matchen pågår från ditt vardagsrum och ta ut dina vinster på under fem minuter?

Det enda sättet den svenska staten kan tjäna en hacka på pengarna som det svenska folket omsätter i online-spel är att börja licensiera spelsajter. Det är precis vad den svenska regeringen gjort, och därför måste numera alla spelbolag som verkar på den svenska spelmarknaden ha en svensk spellicens.

Utgångspriset för en svensk spellicens ligger på 400 000 kronor, och sedan förhåller sig priset till vad för slags tjänster en speloperatör vill erbjuda. Spelbolagen måste även rätta sig efter en del nya riktlinjer som de inte stött på tidigare. Den svenska spellicensen ställer nämligen väldigt strikta krav på bonuserbjudanden, marknadsföring och ansvarsfullt spelande. Och följer spelbolagen inte de här reglerna riskerar de att förlora sin licens. Mer om svenska bonusregler kan du läsa om på spelinspektionens hemsida.

Bara en enda bonus

Den mest påtagliga förändringen som den svenska spellagen medfört är restriktionerna på bonuserbjudanden. Sedan den första januari 2019 får spelsajter på den svenska spelmarknaden bara erbjuda spelare en enda bonus. Den här bestämmelsen har skakat om spelindustrin i Sverige, eftersom återkommande kampanjerbjudanden, och så kallade återaktiverings-kampanjer, varit en central del av de svenska speloperatörernas affärsmodell.

Spel med BankID

När de inte längre kan locka spelare med attraktiva bonuserbjudanden har casinona fått tänka om. Och det har skapat nya branschtrender. Nu är det senaste skriket att låta spelare spela casino utan registrering med hjälp av BankID. Genom att legitimera sig med BankID slipper spelare genomgå en lång registreringsprocess, och dessutom kan de få sina uttag inom fem minuter. Istället för bonusar har det alltså börjat handla allt mer om smidiga användarfunktioner och tillgänglighet.

Mer gamification och nya spelfunktioner

När äventyrscasinona kom runt 2013 revolutionerade de på många sätt spelbranschen. Innovativa speloperatörer skapade roliga spelnarrativ som löpte parallellt med casinospelandet och gav spelare mer underhållning för pengarna de satte in. Pionjärer som Casino Heroes håller fanan högt än idag, och har expanderat sitt koncept till flera nya sajter, där de dessutom inkorporerat spel med BankID.

Samtidigt har nykomlingar som High Roller fortsatt fila på gamification-funktioner för att ge spelare en mer engagerande och personlig spel-och användarupplevelse. Hos flera casinon ser vi nu funktioner som låter spelare tävla direkt mot varandra, vilket naturligtvis ökar den sociala interaktionen och tillför en ny dimension till casinospel.

Sedan årsskiftet har vi fått se några nykomlingar på den svenska spelmarknaden som verkligen tagit ut svängarna. När du loggar in hos nätcasinot Duelz förstår du knappt att du hamnat på en casinosajt. Det här casinon har kombinerat casinospel med grafik och spelnarrativ som är lånade ut tvspels-världen, och dessutom optimerat spelupplevelsen för mobiltelefoner på ett fenomenalt sätt.

När bonusar blivit ett minne blott måste nätcasinona vara kreativa för att sticka ut. Casinospelare har onekligen några spännande år att se fram emot, och det ska bli intressant att se hur de svenska spelbolagen anpassar sig efter den nya spellagen.

Hörby

Eleverna som tar slöjden in i framtiden

Framtidssatsning på slöjden på Georgshillsskolan. Eddie Schubert, Pontus Persson och Nicklas Klyft har på eget initiativ renoverat den här bänken.
Foto: Jonas Karlsson
Hörby
HÖRBY Eleverna på Georgshillsskolan tar slöjden in i framtiden. Här jobbar ungdomarna med riktiga projekt, och lär sig samtidigt att lösa problem och tänka utanför boxen.
– Det är roligt att göra något som man vet kommer till användning, säger Ina Andersson i 8b.

Det är trä och metallslöjd på schemat för eleverna i 8 b när Skånskan kommer på besök. Ina Andersson, Tage Persson och Linnea Åberg-Cronin håller på att skruva ihop träramen till en platå som ska användas på den nyrenoverade förskolan i Västerstad. Tack vare platån blir det lättare för förskolebarnen att nå upp och titta ut genom fönstren.

– Det är bra att det vi gör kommer till nytta. Och det är praktiskt att vi bygger platån, så behöver skolan inte lägga pengar på att köpa in grejorna, säger Linnea.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Eslöv

Inga bidrag till trafikåtgärder

Eslövs kommun får klara sig utan pengar för Trafikverket om de vill genomföra de tre projekten.
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Eslöv
ESLÖV Trafikverket säger nej till att medfinansiera tre trafikprojekt som Eslövs kommun planerar.

Det första och största av de tre projekten gäller en ny gång- och cykelväg på Skolgatan och Åkervägen i Löberöd, med syfte att separera oskyddade trafikanter. Projektet bedöms kosta cirka tio miljoner kronor och Eslövs kommun sökte medfinansiering från Trafikverket, men får avslag med motiveringen att verket inte har tillräckligt med pengar för att kunna säga ja till alla ansökningar som kommer in.

Avslag blir det även för bidrag till hastighetsdämpande åtgärd vid ett övergångsställe på Onsjövägen, vid Norrevångsskolan. Där handlar det om en mindre kostnad, 327 000 kronor.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Lund

Krav på att barnen ska få frukt

Fruktstunden är en av förskolans återkommande dagliga aktiviteter. Men i lågstadiet är det olika hur kommunerna och olika skolor gör.
Foto: Arkiv
Lund
lund Inför så att barnen i skolan ska få minst en frukt om dagen. I dag har Lunds kommun tagit bort all frukt, men frukt till barn ska inte vara en klassfråga. Frukt är bra. Det säger privatpersonen Christoffer Larsson i ett Lundaförslag som har fått 257 röster.

För att ett förslag ska tas upp politiskt i berörd nämnd krävs minst 100 röster. Förslaget publicerades den 26 augusti. Sista dag att rösta är den 24 oktober.

Många positiva kommentarer, total 23, har skrivits in från personer som tycker att Lundaförslaget är bra. Så här lyder några: ”Gäller även barn i förskolan! Barn är barn och behöver frukt!”, ”Klart att alla barn ska få frukt, det klarar Lunds kommun”, ”Barnen i förskolan får ju frukt varje dag, så det är lite konstigt för dem när de vant sig där och sedan upphör fruktstunden när de kommer upp i skolan”, ”Frukt borde inte vara en klassfråga! Alla barn borde i varje fall få en frukt om dagen i skolan!”, ”Lunch ger inte tillräckligt med energi för att räcka hela skoldagen”.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL