Andreas T Olsson spelar huvudrollen som regissören och Sven Melander regisserar när den brittiska katastrofkomedin The play that goes wrong får Sverigepremiär på Nöjesteatern i höst. Foto: Gunilla Wedding
Andreas T Olsson och Sven Melander, kollationering av The play that goes wrong på Nöjesteatern.
Andreas T Olsson och Sven Melander, kollationering av The play that goes wrong på Nöjesteatern.

”Det är en katastrofkomedi”

När regissören Sven Melander och skådespelaren Andreas T Olsson pratar om den den brittiska succékomedin The play that goes wrong som de ska spela på Nöjesteatern i Malmö i höst formligen bubblar de av entusiasm.
– Som publik blir man överraskad hela tiden, från sekund till sekund. Och att vara i en salong där skräck, panik och skratt existerar samtidigt är något alldeles speciellt, sammanfattar Andreas T Olsson upplevelsen som pjäsen ger.

På måndagen var det kollationering inför höstens storsatsning på Nöjesteatern i Malmö. The play that goes wrong är skriven av Henry Lewis, Jonathan Sayer och Henry Shields på brittiska Mischief Theatre Company och hade premiär i London 2012. Den spelas fortfarande för fulla hus där och även på Broadway är den en stor succé.
Premiären på Nöjesteatern 14 september innebär även Sverigepremiär.
– Man kan beskriva pjäsen som en katastrofkomedi, säger Sven Melander som bearbetat och översatt manuset och även står för regin.
– Överraskningseffekten är enorm här eftersom den bygger på att publiken blir lika överraskad som skådespelarna på scenen, flikar Andreas T Olsson som spelar huvudrollen som pjäsens regissören in.
– Den är lite av en ny genre, fortsätter Sven Melander. Ramhandlingen är ett amatörteatersällskap som ska sätta upp ett klassisk brittiskt mordmysterium, typ Agatha Christie, i en högreståndsmiljö ungefär som Downton Abbey. Och allt, verkligen allt, går åt helskotta. Någon sa att den är ungefär som om Monty Python skulle sätta upp Agatha Christies The Mousetrap eller kanske Skyskrapan brinner med Helan och Halvan.

I sin bearbetning av pjäsen har Sven Melander egentligen bara ändrat ramhandlingen och förflyttat amatörteatersällskapet från en brittiska polyteknisk skola till en svensk folkhögskola.
– När gruppen sedan börja spela själva pjäsen då är pjäsen precis samma som i den brittiska föreställningen, förklarar han.
Och vad gäller översättningsarbetet tycker Sven Melander inte att det har speciellt svårt.
– Jag har översatt många engelska pjäser och farser tidigare, framförallt av Ray Cooney. Hotelliggaren och Kuta och kör till exempel. Och precis som till exempel Monty Python fungerar de utmärkt på svenska. Sedan är Ray Cooneys pjäser dessutom svårare att översätta än The play that goes wrong. Cooney leker med ord och det finns väldigt engelska referenser. Här är det mer raka bananer. Skådespelarna säger saker som ”Han är död!”, och ”Oh nej, oh nej, det kan han väl inte vara.” Humorn är inte verbal utan ligger i action, att det går åt helvete, att det brinner och att saker ramlar.

Andreas T Olsson, som förutom skådespelare också är dramatiker och regissör, är från Uddevalla men utbildad vid Teaterhögskolan i Stockholm och ingår nu i Dramatens fasta ensemble. I vår är han dock aktuell i musikalkomedin Gentlemannen på Oscarsteatern.
Han tackade direkt ja till rollen som regissören i The play that goes wrong när han fick veta att Sven Melander skulle regissera.
– Vi har känt varandra i många år och jobbade ihop lite med teaterkabarén Improvisation på slottet på Dramaten men det här blir första gången vi jobbar mer sammanhängande ihop, säger han och fortsätter:
– Sven är unik på så många sätt genom sin bredd, bildning och kunskap om komedins hantverk. Vi är i trygga händer här.
– Fast jag måste jag erkänna att det jag tillför som regissör är minimalt men det jag får är enormt, säger Sven Melander med ett stort leende. Den första gången jag regisserade, det var Hotelliggaren på Fredriksdal 2017, sa jag egentligen bara en sak på fem veckor och det var ”Ta det lugnt för jävelen”. När man spelar fars har alla så bråttom och pratar och springer samtidigt och då hör ingen vad som sägs. Men, framförallt är det det ömsesidiga utbytet av intellektuellt och känslomässigt sökande som gör regisserandet så fruktansvärt roligt.

Både Sven Melander och Andreas T Olsson har sett originaluppsättningen av The play that goes wrong i London. Sven Melander beskriver den som en av två pjäser som han sett de senaste tio åren där han ”riktigt garvat läppen av sig”.
– Den andra var Book of Mormon i New York, avslöjar han.
När Andreas T Olsson såg Londonföreställningen tänkte han att den skulle gå att göra i Sverige och funderade över vilken roll han skulle vilja göra och kom fram till just regissören.

Hur skulle du beskriva regissören?
– Han är en grandios person som har storhetsvansinne. Jag kan känna igen mig lite i det från tiden när jag som tonåring i Uddevalla skrev och satte upp föreställningar. Jag var lite lillgammal och hade lite för gott självförtroende vilket får konsekvenser när de man omger sig med inte har lika gott självförtroende eller är lika entusiastiska. Min regissör i The play that goes wrong har fått skådespelare av varierande kvalitet och det är en utmaning, dessutom är han själv amatör.
För Andreas T Olsson blir The play that goes wrong också första gången han medverkar i en uppsättning i Skåne, något han är väldigt glad över.
– Jag älskar Skåne och har semestrat mycket här och även turnerat med monologen Sufflören här, berättar han. Och jag har också en lång och trogen kärlek till Malmö som teaterstad. Om man som jag älskar komedi och musikal och operett så är Malmö en bra stad.
– Nu ska Sven och jag och de andra göra världens roligaste föreställning ihop här, lägger han till. Och det är en viktig föreställning för när tiderna är som de är det viktigt att få skratta.