Gudmuntorps skola är en byskola med drygt 100 elever. Nu hotas skolan av nedläggning.

Byskolor hotas av nedläggning

Höör Under de kommande åren ska barn- och utbildningsnämnden spara cirka 21 miljoner kronor. Till följd av detta kan byskolorna i Tjörnarp och Gudmuntorp komma att stängas.

– Men det har inte fattats något beslut om det här än, understryker Höörs barn- och utbildningschef Lisbeth Bonthron.
Hon och hennes kollegor har fått i uppdrag från barn- och utbildningsnämnden att titta på olika besparingsalternativ.
– Vi håller på att räkna och hitta olika typer av lösningar, säger ­Bonthron.

Vad de kommer fram till ska redovisas på nämndens sammanträde 9 april. Sammanlagt är det 21 miljoner kronor som nämnden kommer att behöva spara under perioden 2018-2020.
Kanske, säger Bonthron, skulle det gå att ta bort vissa verksamheter och på så vis spara pengar. Hon tar upp Matteomsorgen och Fotbollsakademin på Ringsjöskolan som ­exempel.

Ett annat sätt att spara pengar skulle vara att ändra grupp- och klasstrukturerna. Nämnden har föreslagit nya riktvärden för bland annat hur många elever det i genomsnitt ska vara i skolklasserna i kommunen.
Den genomsnittliga grundskoleklassen skulle med de nya föreslagna riktvärdena ha mellan 24 och 28 elever istället för 21 som var den genomsnittliga siffran förra året. I förskolan skulle varje årsarbetare ha i genomsnitt 5,9 barn istället för 2017 års 4,9. På fritidshemmen skulle varje årsarbetare ha i genomsnitt 26 elever att ta hand om – istället för 24,6, som var förra årets genomsnitt.

Som följd av högre riktvärden riskerar byskolorna i Gudmuntorp och Tjörnarp att behöva läggas ned.
– I vissa klasser på landsortsskolorna är de bara åtta elever. Och då förstår vän av ordning att det är på de här skolorna vi får titta på om man har råd att ha klasserna kvar, säger Bonthron.

Eleverna från Tjörnarps och Gudmuntorps skolor skulle vid en eventuell nedläggning flyttas till antingen Sätofta­skolan eller Enebacke­skolan – av vilka den sistnämnda redan utnyttjas till bristningsgränsen, enligt vad barn- och utbildningchefen skrivit i en skrivelse.

Bonthron är dock tydlig med att det hon och hennes kollegor nu tar fram är olika alternativ på åtgärder och sedan är det politikerna i barn- och utbildningsnämnden som den 9 april beslutar om vad som ska göras och när.
– En del åtgärder kan träda i kraft nu till hösten och andra nästa höst, säger Bonthron.
Skånskan har varit i kontakt med Susanne Andersson (M), barn- och utbildningsnämndens ordförande, som inte vill kommentera ärendet per telefon. Nämndens vice ordförande Maria Boström-Lambrén (S) har vi försökt nå, men utan framgång.

C vill ha alla skolorna kvar

Stefan Lissmark (S), kommunalråd och kommunstyrelsens ordförande, berättar att han inte är rätt man att kommentera ärendet.
– Jag har inte koll på ­läget. Vi kommer att få dragningar om det här framöver, säger han till tidningen.
– Man vill ju alltid ha saker kvar, men det viktigaste, tycker jag, är hög kvalité och att alla får samma – inte var man får det.
– Det finns en smärtgräns när man driver en skola – hur många barn som är nedre gränsen. Och då tänker jag inte bara ekonomiskt, utan även på barnen, säger han.

Läs mer:

Dagens fråga

Tycker du det är ok med tiggeriförbud?

Visa resultat

Loading ... Loading ...

Nyhetsbrev