Scen/recension

Imponerande och smakrik kabaré

Vinnaren tar allt hade premiär på Hipp på fredagskvällen. Foto: Mats Bäcker
Artikel Scen/recension 19 manus-, text- och musikskapare.

19 manus-, text- och musikskapare. 16 skådespelare, musiker och artister på scen. Och så både artistkollektivet Medborgarbandet och Malmö Stadsteater som producenter.

Det är många kockar inblandade i den politiska kabarén Vinnaren tar allt som Nina Persson och Gudrun Hauksdottir tog initiativ till när Kitte Wagner precis tagit över chefskapet för Malmö Stadsteater.

Desto roligare då att resultatet är en imponerande välbalanserad och samtidigt smakrik soppa där alla olika röster får ta plats.

Vinnaren tar allt tar avstamp i att det är val om ett halvår och drivs framåt av viljan att betona vikten av att välja. Den röda tråden är berättelsen om den snart hundraåriga svenska Demokratin ”Demmo” (Magdi Saleh) som precis före jubileet överges av Nina/folket (Nina Persson).

Demmo tröstar sig snabbt med Kameleonten Kamelia (Angelica Radvolt) som ger alla det de vill ha och tillsammans får Demmo och Kamelia, ett gäng skrikiga, enfrågefixerade hatare till barn. Men kanske kan Nina och Demmo hitta tillbaka till varandra ...

Visst finns det en snudd på övertydlig symbolik i denna allegori över vår tids demokratiproblem men det är så fyndigt och roligt genomfört att det fungerar. Inte minst för att det här är just en kabaré och att berättelsen blandas upp med sång- och musiknummer, sketcher, danser, akrobatik, nakna röster och poesi som mer nyanserat speglar samtiden.

Allt ramas in av en snygg scenografi av flyttbara skelett till tvåvåningsbaracker som påminner om de tillfälliga boenden som många som flyr hit hamnar i men också fungerar som spellokaler för det suveräna scenbandet, där för övrigt underbara trumpetaren Nadia Hamouchi bara måste få ett eget omnämnande.

Totalt innehåller Vinnaren tar allt över trettio korta scener och kvaliteten är jämt bra trots mängden och att känslolägena skiftar radikalt. Inte heller tar någon av föreställningens stora stjärnor som Nina Persson, Thomas Öberg eller Kristina Amparo över. Scenutrymmet är demokratiskt fördelat och varje röst lika stark. Alla inblandade, inklusive publiken, rör sig också med lätthet från gapskrattroliga sketcher till starka sång- och dansnummer och gripande poesi.

Det är humorduon Gertrud Larsson och Åsa Asptjärn som står för det övergripande manusarbetet och för berättelsen om Demokratin. Deras pricksäkra satir kommer fullständigt till sin rätt både där och i sketcher som till exempel den inledande ”Röstaren” där Mari Götesdotter på pricken fångar en velande röstare i desperat dialog med en neutral valförrättare.

Gapskratten balanseras sedan upp i nummer som till exempel ”Den tunga hästen” där Thomas Öberg drar en trojansk häst med avtryckarknapp för kärnvapen över scenen och följs av hela ensemblen i sång- och dansnumret ”Dårarna tar över hela dårhuset”. Att tankarna tveklöst vandrar mot en viss amerikansk president är knappast konstigt.

De stora, myllrande, numren bryts också effektfullt av enkelt utformade monologavsnitt från en stol i ett av scenhörnen. Där är avsändarplatserna så olika som Sydafrika, Palestina och en småort i Värmland och där finns också plats för politisk nutidspoesi som Athena Farrokhzads drabbande ”Is that good?” om nazism på 40-talet och nazister idag.

Och så i allt detta naturligtvis också sången och musiken som är minst lika varierad. Här blandas Thomas Öbergs skånska diftonger och Nina Perssons behagliga raspighet i inledande ”Var ligger Sverige?” med Kristin Amparo i känsloladdade ”Jag står inte ut”, med fantastiska rapparen Mavi Kanyi i ”Omvandlingen/Andizenzi” och så Nina Persson igen i kvällens mest gripande
– kärlekssången ”Försöka igen”.

Extra bonus här var dessutom Veronica Maggio som överraskande och uppskattad gästartist.

Vinnaren tar allt är politisk kabaré som väver samman olika röster och olika sceniska och musikaliska uttryck till en bärande uppmaning att använda sin egen röst.

Efter premiären lämnar jag Hipp alldeles lycklig och med en värmande känsla inombords. Vad det är som värmer? Hopp tror jag.

FAKTA

Fakta:

SCEN

Vinnaren tar allt

Samproduktion av: Malmö Stadsteater och Medborgarbandet

Initiativtagare: Nina Persson, Gudrun Hauksdottir

Regi: Hugo Hansén

Manus och ramberättelse: Gertrud Larsson och Åsa Asptjärn och med texter och musik av: Athena Farrokhzad, Felicia Mulinari, Carolin Dahlman, Nina Persson, Anna Kölén, Emil Jensen, Jenny Wilson, Conakry, Maja Karlsson, Thomas Öberg, Kristin Amparo, Kanyi Mavi, Joy M’Batha, Panda da Panda, Oscar Johansson, Mattias Joko och Alexander Wiebelt.

Musikarrangemang, kapellmästare: Oscar Johansson

Koreografi: Ambra Succi

Scenografi, kostym: Helle Damgård

Dramaturg: Anna Kölén

Medverkande: Kristin Amparo, Sven Boräng, Moto Boy, Li Brådhe, Mari Götesdotter, Kanyi Mavi, Ashtar Muallem, Nina Persson, Angelica Radvolt, Magdi Saleh, Sakib Zabbar, Thomas Öberg

Musiker: Laszlo Dancs, Oscar Johansson, Nadia Hamouchi, Oskar Humlebo/Moto Boy, Amanda Savbrant

Premiär på Hipp 9 mars 2018

Betyg: 5

Kultur och nöje

Kenneth Kvarnström: En dansares liv är kort

'Pianotopografier' kan bli koreografen Kenneth Kvarnströms sista verk. Men innan han sätter punkt ska det också bli premiär för den uppskjutna föreställningen '12 songs' på Göteborgsoperan, som visualiserar artisten Ane Bruns låtvärld. Arkivbild.
Foto: Stina Stjernkvist/SvD/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje Kenneth Kvarnström och fyra dansare åker på Sverigeturné med verket "Pianotopografier". Men dansen lämnar koreografen åt dansarna i vad som kanske är hans sista verk. Själv sitter han mest på en pall.

Kenneth Kvarnström har aldrig tyckt om att stå på scen och avslutade sin karriär som dansare så fort det bara gick. I stället har finlandssvensken kommit att göra sig ett namn som en av Nordens mest framstående koreografer de senaste 30 åren.

Emellanåt tvingar han dock sig själv att ta plats på scen och i det nya verket "Pianotopografier" är det alltså dags igen. Men dansen lämnar han till de fyra unga dansarna. Själv sitter han mest på en pall och stirrar in i fonden.

– Jag fungerar lite som en vaktmästare, även om jag samverkar med koreografin. Jag städar upp på scenen, förbereder saker, håller upp en kuliss och målar lite. Jag har alltid varit mer intresserad av iscensättande än av att själv stå på scen, säger han.

– Dessutom har jag en del förslitningsskador. Det finns saker som jag inte kan göra längre, som jag får förklara stället för att visa. En dansares liv är kort. Den äldste dansaren i det här gänget är 35 år och det är mycket som gör ont på honom.

Ser fram emot publiksnack

I "Pianotopografier" möts dans, bildkonst och musik i ett allkonstverk. Musiken är hämtad från den tyske kompositören Nils Frahms molltunga album "Solo remains" (2016). Inte så konstigt då att Svenska Dagbladets kritiker i en recension efter en pressvisning i Stockholm tog fasta på att verket rymmer en stor dos melankoli.

– Ljudbilden är förstås väldigt viktig, eftersom örat är starkare än ögat. Om jag hade valt hårdrock i stället för Frahms stillsamma pianomusik hade intrycket blivit ett annat.

"Pianotopografier" är ett samarbete mellan Rum för Dans i Halland och Riksteatern. Urpremiären sker i Falkenberg den 27 januari och därefter blir det Sverigeturné. Men till Falkenberg är det svårt att locka Stockholmstidningarna, därav pressvisningen.

– Det är första gången ett av mina verk pressvisas. Det känns lite märkligt, har vi redan haft premiär? Nu är jag mer stressad över turnén än över den riktiga premiären. Förra veckan var en av dansarna sjuka och vi håller på fram till mars.

"Pianotopografier" är ett verk som har växt fram under pandemin och det har gått åt en hel hög med covidtester under repetitionerna. Turnén genomförs enligt rådande publikrestriktioner och varje föreställning följs av ett samtal med publiken.

– Det var något som jag krävde. Jag tycker att publiksnack är jätteintressant. Jag och dansarna blir blinda för vårt arbeta. Det är bra att få se det från ett annat håll.

Kanske sista verket

Kenneth Kvarnström fyller 60 år nästa år och har en lång karriär bakom sig. (I hans vindsförråd står två lådor som ska raka vägen till Dansmuseet när han lämnar in.) Han är öppen med att "Pianotopografier" kanske blir hans sista verk, inte för att han har tröttnat och vill lägga av, utan för att han inte längre orkar med den krångliga kulturpolitiken som, menar han, signalerar att dans är något som ingen vill se.

– Flera upparbetade system håller på att kollapsa. Det går inte så bra för dansen i Sverige just nu. Jag ska egentligen inte klaga, men känner inte att jag behöver hålla mig kvar med tänder och klor. Jag har börjat nosa lite på det här med måleri och skulptur i det här verket. Det är kanske något som jag kommer att fortsätta med.

Men innan han byter bana ska den uppskjutna föreställningen "12 songs" nästa år ha premiär i Göteborg. Föreställningen är ett nära samarbeta mellan Kenneth Kvarnström och den norska musikern Ane Brun och bygger på hennes låtskatt, som med hjälp av Ane Brun själv, en orkester och gästande musiker ska gestaltas på Göteborgsoperan med hjälp av operans eget danskompani och Kenneth Kvarnströms koreografi.

– Det har varit väldigt spännande att visualisera hennes värld. Hade jag varit yngre hade jag nog varit fullständigt skräckslagen. Nu är jag bara lite skräckslagen.

Viktor Andersson/TT

Dansarna Matthew Branham, Ole Kristian Tangen, Ida Holmlund och Anton Borgström är handplockade från USA, Norge, Finland och Sverige för att medverka i koreografen Kenneth Kvarnströms verk 'Pianotopografier' – som kanske blir hans sista. Pressbild.
Dansarna Matthew Branham, Ole Kristian Tangen, Ida Holmlund och Anton Borgström är handplockade från USA, Norge, Finland och Sverige för att medverka i koreografen Kenneth Kvarnströms verk "Pianotopografier" – som kanske blir hans sista. Pressbild.
Foto: Sören Vilks
'Pianotopografier' är ett samarbete mellan Riksteatern och Rum för Dans i Halland. Anton Borgström är en av fyra dansare som medverkar. Även Kenneth Kvarnström tar plats på scen, men sitter mest på en pall och stirrar in i fonden. Pressbild.
"Pianotopografier" är ett samarbete mellan Riksteatern och Rum för Dans i Halland. Anton Borgström är en av fyra dansare som medverkar. Även Kenneth Kvarnström tar plats på scen, men sitter mest på en pall och stirrar in i fonden. Pressbild.
Foto: Sören Vilks

FAKTA

Fakta: Kenneth Kvarnström

Född: 1963 i Karis, Finland.

Bor: Stockholm

Bakgrund: Bildade redan under studietiden på Balettakademien och Danshögskolan i Stockholm det egna danskompaniet K Kvarnström & Co. Professor i dans vid teaterhögskolan i Helsingfors. Konstnärlig ledare för Helsingfors stadsteater. Chef för Dansens hus i Stockholm. Danschef på Kulturhuset Stadsteatern i Stockholm. Flerfaldigt prisad för sitt konstnärskap i såväl Finland som Sverige. Har bland annat tilldelats Pro Finlandia-medaljen och Cullbergstipendiet.

Verk i urval: "No-no" (1996), "Splitvision" (2000), "Mercury" (2009) och "Det var inte jag. Igen." (2016)

Aktuell: Med dansverket "Pianotopografier" som i vår är ute på Riksteaterturné.

Turnéplan: 27/1 Falkenberg, 29/1 Kungsbacka, 1/2 Vara, 3/2 Säffle, 5/2 Uppsala, 8/3 Falun, 11/2 Haparanda, 14/2 Umeå, 21/1 Motala, 23/2 Ystad, 24/2 Kristianstad, 27/2 Lund, 28/2 Malmö, 4–5/3 Stockholm.

Sport

Rookien Peterson fortsätter göra mål

Dallas-centern Jacob Peterson har gjort åtta mål och två assist på 33 matcher den här säsongen, som är hans första i NHL.
Foto: Adam Hunger/AP/TT
Sport
Sport Formen för NHL-nykomlingen Jacob Peterson håller i sig. När hans Dallas mötte New Jersey fanns han återigen med i målprotokollet.

22-åringen satte 2–0 från nära håll i första perioden. Ryssen Aleksandr Radulov rundade målburen innan han släppte pucken vidare för svensken att slå in bakom schweizaren Akira Schmid.

Målet var Petersons åttonde och det andra den här veckan.

New Jerseys Jesper Bratt, som är uppe i 14 mål för säsongen, gav hemmalaget hopp inför sista perioden genom att reducera Dallas ledning i andra perioden. Ett rappt handledsskott i powerplay innebar 4–1.

Men det var förgäves, matchen slutade 5–1 till Dallas efter att den finländske backen Jani Hakanpää nätat i slutminuterna.

Ottawas Tyler Ennis blixtrade till i matchen mot Buffalo. Kanadensaren har gått mållös i 30 matcher sedan säsongsöppningen i oktober. Nu slog han plötsligt till med ett, två och tre mål, vilket innebar hans andra hattrick i NHL-karriären.

Också Philadelphias Keith Yandle hade en minnesvärd kväll.

Yandle är nu den spelare i NHL som spelat flest matcher i rad. I 4–3-förlusten mot New York Islanders gjorde den 35-årige försvarskämpen sin 965:e match utan uppehåll sedan mars 2009.

Matchen innebar samtidigt att en annan, mindre imponerande, svit uppehölls – när Philadelphia räknade hem sin 13:e raka förlust.

Joakim Magnå/TT

Sport

EM-hjälten efter segern: "Vilken jävla insats"

Peter Johannesson räddade nio skott på en halvlek mot Norge.
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Sport
Sport I tre raka matcher hade Peter Johannesson suttit på läktaren.
Sedan klev han in och var en av de stora hjältarna när Sverige slog Norge och nådde semifinal i handbolls-EM.
– Vilken glädje, vilken jävla insats som lag, säger målvakten.

Johannesson kom in på planen i andra halvlek, efter att Norge hade kopplat ett järngrepp om ödesmatchen och ledde med fem mål i paus.

I det läget var Sverige på god väg ut ur EM-turneringen. Men 29-åringen var fenomenal och räddade 9 av 18 norska skott när Blågult vände underläge till en nödvändig seger med 24–23.

När Johannesson kom till den mixade intervjuzonen efter bragden i Bratislava kunde man ana ett brett leende bakom det svarta munskyddet.

– Jag kom in och kände att det klaffade direkt och då var det bara att köra vidare. Det känns som att man får ett litet övertag när man får göra lite viktiga räddningar direkt, säger målvaktsdoldisen som nu fick sitt stora genombrott.

"Fantastisk grupp"

Trots hans fina start, och Sveriges upphämtning direkt efter paus, såg det kört ut när Norge drog ifrån igen och ledde med fyra mål och mindre än sex minuter kvar. Men då släppte inte Peter Johannesson in några fler mål.

Det sista norska skottet behövde han inte ens rädda, när storstjärnan Sander Sagosen sköt utanför i sitt kvitteringsförsök i slutsekunderna. Och när slutsignalen gick var Johannesson mitt i högen av segerrusiga, jublande svenska spelare.

– Vi visar än en gång vilken fantastisk grupp vi är. Man kanske skulle kunna börja hänga med huvudena när det går tungt och trögt och vi inte riktigt får ut det vi vill. Men vi tar oss ändå tillbaka, det är fantastiskt, säger göteborgaren.

29-åringen, som tjänar sitt levebröd i tyska Bundesligaklubben Lemgo, var med i VM-truppen i fjol som tredjemålvakt.

I årets EM inledde han som tvåa bakom Andreas Palicka, men efter ett mindre lyckat inhopp i gruppspelsmatch mot Tjeckien förpassades Johannesson till läktaren när Tobias Thulin i stället fick chansen i mellanrundan.

Semifinal på fredag

Men det svänger snabbt i handboll, speciellt under detta svårt coronahärjade Europamästerskap. Palicka testade positivt för covid-19 efter matchen mot Tyskland i söndags och när Thulin släppte in 14 mål i första halvlek mot Norge fick Peter Johannesson chansen igen.

Och som han tog den.

– Det var en match som gällde allt, men jag kände inte att det fanns något att förlora. Jag ville bara ha så kul som möjligt. Kul att jag och Tobias fick ihop det som ett team i dag och kunde föra den svenska målvaktstraditionen vidare.

Med Palicka kvar i coronakarantän lär paret Johannesson/Thulin få förtroendet även i EM-semifinalen i Budapest på fredag kväll. Då väntar Danmark eller Frankrike.

Carl Göransson/TT

Inrikes

Man död – hittades skjuten på parkering

En man har hittats skjuten i Norsborg. Arkivbild
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes

En man i 20-årsåldern har dött efter att ha hittats med skottskador i Norsborg i Botkyrka sydväst om Stockholm. Händelsen utreds som mord.

– Vi har ingen frihetsberövad, säger Daniel Wikdahl, presstalesperson vid polisen.

Mannen hittades svårt skadad av en förbipasserande person på en parkering vid halv tolvtiden på tisdagskvällen. Han fördes till sjukhus men avled till följd av sina skador.

Ett större område spärrades av för en teknisk undersökning. Polisen har hört vittnen i området och gjort fynd som tyder på att en skottlossning har skett.

Det var under natten mot onsdagen oklart om parkeringen där mannen hittades också är brottsplatsen.

– Vi har gjort en teknisk undersökning där, och den får utvisa om det är det som är brottsplatsen, säger Jari Kalliorinne, vakthavande befäl vid polisen.

Ekonomi

Över 200 fall av misstänkt coronafusk

Ekobrottsmyndigheten håller i de utredningar som gäller omställningsstödet. Arkivbild.
Foto: Christine Olsson
Ekonomi
Ekonomi

Just nu utreds över 200 fall av misstänkt fusk med ekonomiska coronastöd till företag, rapporterar Sveriges Radio Ekot.

Runt 70 förundersökningar och hittills cirka tio åtal gäller fusk med omställningsstödet. Ungefär 170 förundersökningar gäller bedrägeri och korttidspermitteringar.

– Inte sällan kan man se att företagare, i de här ärendena, överdriver omsättningstappet, säger Henric Fagher, chefsåklagare vid Ekobrottsmyndigheten, till radion.

Fusket kan också handla om att företagets minskade intäkter inte har något med pandemin att göra.

Det handlar om belopp på några tiotusentals kronor och uppemot en eller flera miljoner. Oftast fastnar företagen i den kontroll som Skatteverket gör i samband med ansökan, enligt Henric Fagher.

– Vi kan inte se att omställningsstödet utnyttjas av grovt kriminella eller att det skulle förekomma fusk i en osedvanligt stor omfattning, säger han till Ekot.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

SUNBIRD WEBBYRÅ

Webbyråns bästa knep hur du skapar ett starkt varumärke

SUNBIRD WEBBYRÅ

Enligt Sunbird Webbyrå kan ett starkt varumärke vara en av de viktigaste faktorerna för att öka ert företags försäljning online:

Det finns för mycket information och för lite tid. Potentiella kunder som besöker er tenderar att ta snabba beslut som oftas baseras på en känsla och vilket förtroende de får för er.

Ett varumärke är någons magkänsla om er. Det är inte vad ni säger att det är. Utan vad era kunder säger att det är. Här kommer Sunbird Webbyrå med fyra riktlinjer för att stärka ett varumärke.

1. Var konsekvent

Det är viktigt att ni alltid är konsekventa och lever efter ert varumärke. Byt inte budskap och värdegrunder när vinden vänder.

2. Tänk långsiktigt

Förtroende byggs upp över tid och det är viktigt att ni är beredda att offra kortsiktiga vinster för de långsiktiga. Man ska varken göra eller säga för mycket, håll er till ramen och lägg inte lättvindigt till fler tjänster i er arsenal.

3. Differentiera er

Det är lättare att bygga ett varumärke om man är unik. Är ni nischade förstår man snabbare vad ni står för.

4. Var fokuserad

För många hemsidor försöker säga för mycket. Säg bara det viktigaste. Ska ni få fram ett budskap ska ni enbart ge informationen läsaren verkligen behöver - inte allt som är bra att säga.

Även om de flesta är medvetna om detta menar Sunbird Webbyrå att många företag ändå tenderar att lägga för mycket text på hemsidan. Vilket gör att besökaren får jobba för att förstå vad man gör.

Vill ni ha hjälp att ta fram skräddarsydd webbdesign som stärker ert varumärke - Kontakta Sunbird Webbyrå här.

Utrikes

Nato-chefen: Sverige spelar positiv roll

Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg i en intervju med TT och finländska nyhetsbyrån STT i Bryssel.
Foto: Wiktor Nummelin/TT
Utrikes
Utrikes Vi är defensiva och siktar på en politisk lösning, bedyrar Nato-chefen om det allt mer spända läget kring Ukraina.
Både Sverige och Finland får beröm av norske Jens Stoltenberg.

Oron är påtaglig runt om i Europa och USA om vad Ryssland egentligen har för avsikter med sin stora militära uppbyggnad runt gränsen mot Ukraina.

Det förklarar också varför Nato-chefen Jens Stoltenberg tar sig tid att upprepa sitt budskap i otaliga intervjuer.

– Det finns en verklig fara för att Ryssland använder militärmakt mot Ukraina. Det kan man se på den pågående militära uppbyggnaden och den hotfulla retoriken men också med hjälp av den historiska erfarenheten: Ryssland har använt militärmakt mot sina grannländer förr, konstaterar Stoltenberg när han tar emot TT och finländska nyhetsbyrån STT inne på Nato-högkvarteret i Bryssel.

Medlemskap?

Krisen har fått Nato att förstärka sina egna styrkor i sina medlemsländer i östra Europa. Stoltenberg menar att det ska ses som en defensiv insats för att markera att Nato-länderna står upp för varandra.

– Natos mål är att hindra krig och konflikt och bevara freden. Det är därför vi tillsammans med bland andra Sverige arbetar för att få till en politisk lösning. Sverige spelar en väldigt aktiv och positiv roll i det arbetet, säger Stoltenberg.

De varma orden gentemot Sverige och Finland gäller också i frågan om det militära samarbetet – och eventuella framtida medlemskap.

– Sverige och Finland är väldigt högt värdesatta partner. Våra styrkor har tränat och övat tillsammans och vet att de kan fungera bra tillsammans. Ett medlemskap skulle kunna gå fort om det finns en politisk vilja till det, eftersom Sverige möter Natos krav i så hög grad redan nu, säger Stoltenberg.

Gillar svenskar

Som så många gånger förr undviker han dock att själv ta ställning till om Sverige borde gå med eller inte.

– Jag är väldigt förtjust i Sverige, jag gillar svenskar och har som norrman i många år självklart följt diskussionerna i Sverige. Men mitt viktigaste budskap är att det är Sverige och bara Sverige som bestämmer om man ska söka medlemskap, säger Nato-chefen.

– Vi respekterar fullt ut Sveriges beslut att inte vara med i en militärallians, precis som vi respekterar andra länders val att vara det. Det handlar om länders självbestämmanderätt.

Stalin var inte glad

Det sistnämnda är en av anledningarna till att Nato så kategoriskt avvisat ett av grundkraven från Ryssland i de "säkerhetsförslag" som skickats över till USA och Nato.

– Ryssland har ingen rätt till veto. Vi vill inte komma tillbaka till en värld där stormakterna hade intressezoner där de bestämde över vad som hände, säger Stoltenberg.

– Josef Stalin och Sovjetunionen var inte glada i att Norge gick med i Nato 1949 som enda land med gräns mot Ryssland, men lyckligtvis ansåg de dåvarande Natoländerna att det bara var Nato och Norge som bestämde. Och så blev det, säger Nato-chefen.

"Bred enighet"

Stoltenberg är noga med att en politisk lösning är vad som söks i trätan med Ryssland.

– Vi har bjudit in Ryssland till nya samtal. Vi skickar snart över våra förslag och vi är redo att sätta oss ner och samtala med god vilja för att hitta en lösning.

Men han är också tydlig med att Nato samtidigt följer två andra spår, dels genom att förbereda omfattande ekonomiska sanktioner mot Ryssland, dels genom att hjälpa Ukraina att försvara sig självt.

– Det kommer att få stora konsekvenser om Ryssland återigen använder militärmakt mot Ukraina. Det finns det bred enighet om i väst, fastslår Jens Stoltenberg i Bryssel.

Wiktor Nummelin/TT

Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg tillsammans med utrikesminister Ann Linde (S) efter ett möte på Nato-högkvarteret i måndags.
Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg tillsammans med utrikesminister Ann Linde (S) efter ett möte på Nato-högkvarteret i måndags.
Foto: Olivier Matthys/AP/TT

FAKTA

Fakta: Jens Stoltenberg

Jens Stoltenberg (född 1959) är generalsekreterare i militäralliansen Nato sedan 2014, då han ersatte danske Anders Fogh Rasmussen. Han är nu inne på sitt sista år som chef och lämnar posten vid månadsskiftet september/oktober.

Stoltenberg har sedan tidigare en lång politisk karriär bakom sig för socialdemokratiska Arbeiderpartiet i hemlandet Norge. Han var industri- och energiminister 1993-96, finansminister 1996-97 och statsminister i två omgångar: 2000-01 och 2005-13.

Stoltenbergs far Thorvald var dessutom försvars- och utrikesminister i flera omgångar. Hans syster Camilla är i sin tur chef för norska Folkehelseinstituttet (FHI).

Ekonomi

En miljard i stöd till biogas under 2021

Biogas används bland annat som drivmedel för fordon. Arkivbild.
Foto: Claudio Bresciani/TT
Ekonomi
Ekonomi Under 2021 beviljades 2,8 miljarder kronor i statligt stöd genom det så kallade Klimatklivet.
En stor del, en miljard kronor, gick till satsningar på biogas, skriver Naturvårdsverket.

Den svenska biogasproduktionen uppmäts numera till 2,2 terawattimmar (TWh). 60 procent av den produktionen, 1,5 TWh, har tillkommit med ekonomiskt stöd från Klimatklivet sedan starten 2015, skriver Naturvårdsverket.

"Vi ser ett stort kliv för biogasen i Klimatklivet 2021. Det är särskilt roligt att både små och stora företag vill investera i biogas från gödsel. Stora klimatnyttor kan uppstå när ett hållbart biobränsle produceras samtidigt som metanutsläpp från gödsel minskar", säger Nanna Wikholm, chef för Klimatklivets transportenhet, till myndighetens hemsida.

Majoriteten av pengarna har gått till omställning inom transportsektorn, men en del har gått till att ställa om i industrin.

"Energikonverteringar är ofta ekonomiskt bra investeringar på lång sikt, men inte alltid på kort sikt. Med Klimatklivet kan en sådan klimatinvestering ändå bli möjlig", säger Carl Mikael Strauss, chef för verkets industrienhet.

I år utvidgas stödet till att även gälla för småskalig elproduktion från biogas. Som exempel kan en lantbrukare som vill producera el från gödsel som gården genererar söka stödet, skriver myndigheten.

FAKTA

Fakta: Biogas

Biogas är ett förnybart bränsle som nästan uteslutande tillverkas av rester och avfall.

Gasen bildas när organiskt material som exempelvis matavfall, gödsel, slam från reningsverk och växter bryts ned i en syrefri miljö. Den kan sedan användas för uppvärmning i värmeverk, elproduktion eller som drivmedel.

Källa: Nationalencyklopedin, Stockholms stad

FAKTA

Fakta: Klimatklivet

Klimatklivet är ett statligt investeringsstöd som bland annat kan gå till företag, kommuner och bostadsrättsföreningar för olika projekt som minskar utsläppen. Stödet har funnits sedan 2015 och sedan dess har omkring 8 miljarder kronor betalats ut.

Majoriteten av pengarna, 77 procent, har gått till företag. Åtgärderna som pengarna har gått till förväntas bidra med en årlig minskning av växthusgasutsläpp på minst 1,5 miljoner ton.

Under 2022 finns totalt 2,7 miljarder kronor i investeringsstöd att söka inom Klimatklivet. Samma summa ska göras tillgänglig under 2023 och till 2024 beräknas anslaget öka till omkring 3,7 miljarder.

Källa: Naturvårdsverket

Ekonomi

Blandad öppning på Asienbörserna

De ledande Asienbörserna pekade i olika riktningar i den tidiga handeln. Arkivbild
Foto: Eugene Hoshiko/AP/TT
Ekonomi
Ekonomi

Det var en blandad inledning på de ledande börserna i Asien i väntan på räntebeskedet från USA:s centralbank Federal Reserve (Fed) under onsdagen.

Tokyobörsens Nikkei 225-index gick ned 0,9 procent i den tidiga handeln, och Topix tappade 0,4 procent.

I Hongkong steg Hang Seng-index med 0,4 procent, medan Shanghaibörsen gick upp 0,3 procent. Kompositindexet i Shenzhen var också uppåt, 0,3 procent.

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL