Opinion

GW dålig rådgivare åt Löfven

Arbetslöshet är en dålig förklaring till ungdomsbrottsligheten, skriver professor Sten Levander.
Opinion
Opinion För 20 år sedan hävdade dåvarande socialministern, Margot Wallström, att arbetslöshet var den viktigaste orsaksfaktorn bakom schizofreni.
PREMIUM

För 20 år sedan hävdade dåvarande socialministern, Margot Wallström, att arbetslöshet var den viktigaste orsaksfaktorn bakom schizofreni. Jag svarade på stolleprovet i Läkartidningen och fick ytterligare en dödskalle registrerad på partihögkvarteret. Nu hävdar statsministern att arbetslöshet är den viktigaste orsaksfaktorn för brottsligheten.

Av de som någonsin begår brott har hälften inlett sin brottskarriär före 15. De har avverkat hälften av alla brott de kommer att begå under sin livstid innan de fyller 19. Arbetslös blir man sällan före 20. Var finns logiken? Kan det vara föräldrarnas arbetslöshet? Den förklarar inte ens en procent av kriminaliteten.

Vid statsministerbesöket hos Sveriges mest inkompetente professor, högkomikern GW i tv-studion, borde regeringschefen ha fått veta att ungdomsbrotten, och dess fortsättning i vuxenlivet, är det stora olösta problemet i kriminalpolitiken. Polisprofessorn och kriminologen GW kunde inte hjälpa honom. Respekten bland poliser för hans kompetens är på goda grunder nollställd
– och samma låga grad av respekt åtnjuter han bland kriminologer. Han är gediget okunnig. Hur kan man bli professor efter att ha handlett noll doktorander till doktorsexamen och inte publicerat några forskningsresultat internationellt efter de tre han har från 1980-talet. GW är en skam för akademin
– men har haft och har kamrater med inflytande. Han lever på den höga svansföringen och han har ett buttert underhållningsvärde.

Ingen av herrarna hade något recept för ungdomsbrottsligheten
– jag har två: återstart av ungdomsvårdsskolor och av ungdomsfängelser. De fungerade väl tills politikerna la sig i. I och med nerläggningarna (1982 och 1977) dumpades åtskilliga tusen psykiskt störda och utagerande ungdomsbrottslingarna till kommunernas socialtjänst och till barnpsykiatrin (som inte har hämtat sig ännu).

Socialtjänsten har varken lagstöd eller kompetens för att hantera omotiverade ”ungdomar på glid”. I socionomutbildningen ingår inte någon undervisning i psykiatri
– däremot motsatsen: de neuropsykiatriska störningarna som nästan samtliga sådana ungdomar har kallas hjärnspöken. Fortfarande hänvisar man till stämplingsteorin: reagerar man på brott blir personen ännu mer kriminell. Bäst är att släta över och gå vidare.

Man måste ha en viss upphandlingskompetens för att hitta relevant kunskap om ett problem. Kriminologin har sådan kunskap
– varför är den okänd för politiker, myndigheter och massmedierna?

Fotnot: Jag har handlett 11 doktorander till doktorsexamen och har 200 internationella publikationer dvs. mer än 0 och 3
– jag är en ”normalprofessor”.

Opinion

Elbilar kommer att bli hårdare beskattade

Opinion
Opinion

Efter att ha haft det trögt i början har elbilarnas andel av nybilsförsäljningen ökat kraftigt. En del köper fossilfria bilar av miljöskäl. Andra gör det för att bensin- och dieselpriserna börjar att nå en smärtgräns när varje liter kostar ungefär 20 kronor. Det gräver djupa håll i människors hushållskassa, i synnerhet som att elpriserna i vinter ökat dramatiskt på grund av den gemensamma europeiska elmarknaden.

Vi vet historiskt att skatter som införts kommit för att stanna. Få skatter har tagits bort, även om vi haft sådant som teskatt, chokladskatt och skatt på sidentapeter om vi går långt tillbaka i tiden.

Under andra världskriget fick vi oms, omsättningsskatt som skulle vara tillfällig. Den blev inte tillfällig utan bytte namn till moms, mervärdesskatt och har kommit för att finnas i evighet.

En del av de som nu köper elbilar brukar framhålla att de är billigare i drift än fossilbilar. Det är sant även om den billiga driften till stor del äts upp av de höga inköpspriserna. Men en huvudorsak är också att drivmedel är så hårt beskattade. Transporter betalar nästan 100 miljarder om året i skatt, varav hälften är drivmedelsskatt. Avvecklas bensin och dieselbilar blir det ett djupt hål i statskassan. Det klarar inte statsfinanserna att hantera med tanke på alla stora utmaningar staten står inför som driver upp utgifterna. Därför kommer man att kasta blicken på elbilarna. På ett eller annat sätt kommer staten att kompensera sig t.ex genom ökade vägavgifter och höjd fordonsskatt. Så tro inte att elbilarna långsiktigt blir billigare att köra, även om de gör klimatnytta.

Lars J Eriksson

Opinion

Byråkratifeta regioner

Alltför många pärmbärare i regionerna.
Foto: Jessica Gow/TT
Opinion
Opinion

Vi är inne i ett valår. Inga politiker kommer att ha svårare att försvara sitt fögderi än regionpolitikerna som har ansvaret för den svenska sjukvården.

Svenska Dagbladet visade för några dagar sedan hur hela 33,6 procent av personalökningarna inom sjukvården de senaste 13 åren består av byråkrater. Allra värst är det i Region Stockholm där ökningen av byråkrater är 62 procent. Men även Region Skåne ligger illa till med en ökning med 34 procent.

Av samtliga personalökningar står ökningen av byråkraterna för 62 procent hos värstingen, Region Stockholm. Rikssnittet ligger på 33,6 procent medan Skåne har en ökning med 34 procent, vilket motsvarar 1925 fler byråkrater. Alla är förstås inte passiva pärmbärare ingen verksamhet klarar sig utan en stor tjänstemannakader. Men vi har fått en alltmer destruktiv obalans mellan vårdpersonal och en svällande byråkrati.

Få eller inga politiker kommer att ställa sig upp och försvara ökningen av byråkratin. Frågan är om de ens är medvetna om hur omfattande ökningen har varit. Snarare är den ett utslag av bristande kontroll och oförmåga att göra rätt prioriteringar.

Så här kan vi inte ha det och definitivt kan vi inte fortsätta på den inslagna vägen.

Till det paradoxala hör att ökningen av antalet byråkrater inom sjukvården inte är önskad av politikerna. De vinner inte några väljare under valrörelsen genom att stå i valstugor och peka på att de har anställt fler tjänstepersoner för den och den uppgiften. Däremot riskerar politikerna i majoritetskonstellationerna att förlora valet om och när väljarna får upp ögonen på hur illa ställt det är.

Det behövs en kriskommission för sjukvården. Den svällande byråkratin är inget som regionpolitikerna eller regionernas högsta chefer själva klarar av att hantera. Det gäller i synnerhet som en delförklaring är att statliga regelverk kring sjukvården pressar fram en ökad byråkrati t.ex genom dokumentationskrav, rapporteringsskyldigheter och liknande krav på de administrativa processerna.

Det finns en rad saker som behöver klarläggas. Hur kan t.ex Region Östergötland begränsa ökningen av andelen byråkrater till 14 procent under samma tidsperiod som genomsnittet för regionerna är mer än dubbelt så högt på 34 procent. Det behövs en kriskommission för sjukvården, gärna en gemensam via SKR, regionernas eget samverkansorgan.

Lars J Eriksson

Opinion

Laban kunde varit en bra anställd

Opinion
Opinion

Kanske är det ingens fel att 23-årige Laban från Eslöv, som hade autism, valde att avsluta sitt liv efter att han upplevt sin arbetssituation som stressande. Laban arbetstränade på Samhall, som borde haft goda förutsättningar att tillgodose en anställd med särskilda behov. Att han inte kunde garanteras den förutsägbara, trygga arbetsträning som han behövde för att kunna fungera är rejält tragiskt.

Personer med symptom som gör att de kräver en extremt inrutad, förutsägbart arbetssituation skulle kunna vara en tillgång för en verksamhet. En ung person utan problem med att göra vad hen ska på utsatt tid, som trivs med det som andra skulle tycka var tråkiga, repetitiva arbetsuppgifter skulle med rätt stöd vara en bra anställd.

Det sorgliga och märkliga i historier som Labans är att personer med den här typen av funktionsvariationer med rätt förutsättningar både kan klara av och trivas med ett arbete. Personer med en problematik som gör det struligt för dem i vardags- och privatlivet kan komma till sin rätt på en arbetsplats med tydliga regler och förväntningar.

Man kan inte annat än beklaga att det verkar så svårt med förståelsen för vad som behövs för att personer med särskilda behov ska få plats på arbetsmarknaden och i samhället. Arbetsgivare som Samhall borde ha kompetens och möjlighet att av att möta dem på deras egna villkor.

Martina Jarminder

Opinion

Vad man pratar om när man pratar ekologiskt

Opinion
Opinion

En rapport från ekonomihögskolan vid Lunds universitet kommer fram till att ekologisk odling är sämre för miljön än konventionell. Som vanligt har det lett till en diskussion som blandar ihop koncept och målsättningar med ekologisk odling, vilket man bland annat kunde se i en läsarchatt på SVT i samband med inslaget.

Tillspetsat kan man säga att de som är mot eko-odling är nedlåtande och förespråkarna är romantiserande och otydliga. Man kan dock glädja sig åt att kunskapen mellan de två grupperna förefaller överlappa i högre grad än tidigare. Till exempel är eko-skeptikerna numera med på att det behövs häckar och snår mellan åkrar även inom konventionellt jordbruk om man ska ha någon chans till biologisk mångfald.

Det är ett missförstånd att ekoodlare och konsumenter inte förstår att avkastningen blir mindre utan konstgödsel. Att eko-konsumenter är lurade av godhetssignalering är en vanlig tes från eko-skeptikerna, men det stämmer sällan. Eko-skeptikerna verkar å sin sida underligt ointresserade av näringsvärdet i det som odlas: mycket mat innebär inte alltid bra mat.

I studien menar man att det är bättre för klimatet med konventionell odling som maxar avkastning eftersom övrig mark då kan vara ”skog eller orörd natur”. Övergivna åkrar förvandlas inte till naturskog bara för att man slutar odla vete där, det är olika sorters mark. Detta inte främst menat som kritik av studiens författare, utan som ett uppgivet konstaterande av hur studiens resultat kommer att läsas och tolkas.

Ekobonden Ebba-Maria Olson på Mossagården i Veberöd intervjuas om huruvida studien kommer att leda till att hon övergår till konventionellt jordbruk, men ekoodlare har oftast gjort hemläxan kring varför de vill odla ekologiskt. Olson nämner daggmaskar. Ekoodling handlar ofta om tanken om jorden som en enda levande och frisk organism, som ska vara full av svamptrådar, maskar och insekter som gör sitt jobb. Det kan inget konstgödsel i världen åstadkomma.

Höör

Berusad försökte köpa sprit – åkte dit

Foto: Izabelle Nordfjell/TT
Höör
Höör En kvinna omhändertogs vid två-tiden på tisdagen misstänkt för rattfylleri efter att ha försökt köpa alkohol på Systembolaget i Höör.

Polisen fick in samtal om kvinnans förehavanden 13.55 på tisdagen. Efter att kvinnan, som uppfattades som berusad, försökt inhandla alkohol körde hon bil från platsen. Polisen ryckte ut för att söka efter det aktuella fordonet.

En stund senare hittas bilen och polispatrullen kan stoppa den. Kvinnan medtogs för provtagning.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Smartstudies

Ökat intresse för läxhjälp i Skåne

SmartStudies Allt fler skånska familjer vill ha läxhjälp.

Det beskriver läxhjälpsföretaget SmartStudies som menar att intresset ökar i de flesta av de skånska kommunerna.

Fram till 2015 var det möjligt att få RUT-avdrag för läxhjälp. Men även fast RUT-avdraget för läxhjälp har avskaffats, så har det fortsatt funnits ett stort intresse för att anlita privat läxhjälp. SmartStudies är ett företag som särskilt profilerat sig på mattehjälp. SmartStudies identifierar att intresset för läxhjälp ökat avsevärt bland de skånska kommunerna, det gäller läxhjälp både för elever i grundskolan- och gymnasieskolan. Men SmartStudies får också in förfrågningar om att hjälpa elever med exempelvis tekniker för uppsatsskrivande, men även om att hjälpa elever med kurser på avancerad nivå på högskolor och universitet.

Undervisning både fysiskt och online

SmartStudies erbjuder både läxhjälp fysiskt, hemma hos eleven eller på ett bibliotek eller på annan plats. Men också digital studiehjälp, vilket det nu finns en stor efterfrågan på med anledning av Coronavirusets spridning. Det finns även elever och familjer som efterfrågar kombinationer av fysisk och digital studiehjälp. Ett annat företag som erbjuder mattehjälp både fysiskt och digitalt är Allakando, läs mer om Allakando läxhjälp här.

Läxhjälp som leder till förbättrade kunskapsresultat

Läxhjälp är en beprövad metod för att höja en elevs kunskapsresultat. Självstudier är bra, nyttigt och oundgängligt, men forskningen är samtidigt tydlig med att en av de viktigaste faktorerna för att en elev ska lära sig så mycket som möjligt i skolan är att den får tillbringa så mycket tid som krävs med en ämneskunnig lärare. Svenska elever har dessutom mindre undervisningstid än elever i jämförbara länder och läxhjälp kan på så sätt vara en möjlighet att få mer tid med en kunnig lärare. 9 av 10 av SmarStudies elever höjer sina betyg efter slutförd undervisning.

Privatlärare som kan ämnena och pedagogiken

En förklaring till att SmartStudies privatundervisning har varit så framgångsrik är att de har varit noggranna med att rekrytera de bästa privatlärarna. För att bli anställd som privatlärare, eller mattelärare, hos SmartStudies ska du genomgå en lång rekryteringsprocess som innefattar flertalet intervjuer, tester och en mycket noggrann referenstagning. SmartStudies ställer höga krav på att personen har en bra pedagogisk förmåga och djupa kunskaper i de ämnena som han eller hon ska undervisa i - för det är det som i slutändan avgör läxhjälpens kvalitet. Många av privatlärarna är studenter på framstående utbildningar på exempelvis Lunds Tekniska Högskola, Chalmers OCH Kungliga Tekniska Högskolan.

Ett upplägg som passar dig

SmartStudies anpassar ett upplägg på undervisningens som passar dig och din familj. Undervisningen kan ges i de allra flesta ämnena och oavsett var du bor i Skåne, eller var du bor i landet. Om du vill veta mer om SmartStudies läxhjälp, klicka här.

Söderslätt

Trelleborgare utpressad efter chatt med småtjejer

Foto: Per Larsson / TT
Söderslätt
TRELLEBORG Trelleborgaren i 40-årsåldern ska ha chattat med unga flickor och under hot om att han skulle avslöjas ska han ha betalat en stor summa pengar.

Det var under ett par veckor i januari som en 40-åring bosatt på en ort i Trelleborgs kommun på olika internetsidor tog kontakt med vad som av polisen beskrivs som ”unga flickor”.

Efter inledande förhör är det än så länge oklart vad som skrivits och skickats mellan mannen och mottagaren, men uppenbarligen så pass känsliga saker att han kunnat utpressas att betala en stor summa pengar.

Enligt polisen ska mannen under hot om att det han skrivit annars skulle avslöjas offentligt valt att betala till den eller de okända gärningspersonerna.

Det ska röra sig om en större summa pengar som 40-åringen betalat till den okände utpressaren.

Mannen har nu valt att polisanmäla utpressningen som är under utredning.

Lagfarter SkD

Hus på 117 kvadratmeter sålt i Ludvigsborg

Kategorier:
Lagfarter SkD
Lagfarter SkD Försäljningen av huset på Bäckstigen 12 i Ludvigsborg är nu klar. Ny ägare blir Eva Yvonne Nilsson, 55 år, som köper fastigheten av Bengt Åke Björkman Åvik. Husets byggår är 1982 och det har en boyta på 117 kvadratmeter. Ägarbytet gjordes i januari 2022 och priset blev 2 875 000 kronor.

I april förra året såldes ett annat hus på samma gata, på Bäckstigen 8. Där blev priset för den 77 kvadratmeter stora villan 1 350 000 kronor.

De senaste tolv månaderna har det sålts 22 hus inom en kilometer från den här fastigheten. Det dyraste var Fulltoftavägen 31, som gick för 5 800 000 kronor.

Ekonomi

IMF sänker tillväxtprognosen

Internationella valutafonden (IMF) sänker den globala tillväxtprognosen och varnar för mer sänkningar framöver. Arkivbild
Foto: Andrew Harnik AP/TT
Ekonomi
Ekonomi Världsekonomin har inlett 2022 svagare än väntat, enligt Internationella valutafonden (IMF).
Den globala tillväxten väntas i år stanna på 4,4 procent. Det kan jämföras med 4,9 procent i senast föregående prognos.

Motvind både i Kina och USA samt högt inflationstryck och risk för räntehöjningar pekas av IMF:s ekonomer ut som faktorer som kan trycka tillbaka tillväxten ännu mer framöver.

Risker för stabilitet

När utvecklade ekonomier höjer styrräntorna kan det uppstå risker för försämringar vad gäller finansiell stabilitet och för tillväxt- och utvecklningsländer när det gäller kapitalflöden, valutor och statsfinanser, varnar ekonomerna.

"Särskilt som skuldnivåerna har ökat betydligt under de gångna två åren", skriver de.

"Andra globala risker kan också ta form då den geopolitiska spänningen är fortsatt hög och den pågående klimatkrisen innebär att sannolikheten för stora naturkatastrofer är fortsatt förhöjd", tillägger de i årets första upplaga av IMF:s World Economic Outlook.

Nya restriktioner för att bromsa spridningen av omikronvarianten av covid-19, högre energipriser och utbudsstörningar har redan bidragit till att lyfta inflationstrycket oväntat mycket – särskilt i USA och många tillväxtländer, enligt IMF.

De finansiella problemen i Kinas fastighetssektor och en oväntat svag återhämtning för konsumtionen har också slagit mot tillväxten.

Risker på nedåtsidan

Fjolårets globala tillväxt beräknas samtidigt ha uppgått till 5,9 procent.

Riskerna i den nya prognosen är på nedåtsidan, enligt IMF:s ekonomer. Det innebär att det ligger närmare till hands att sänka prognosen ytterligare än att höja den.

Nya covid-19-varianter kan till exempel förlänga pandemin och leda till nya ekonomiska bakslag.

Ovanpå det leder utbudsstörningar, höga energipriser och ett tryck upp på löner till osäkerhet vad gäller inflationen framöver, vilket kan leda till ännu mer räntehöjningar från centralbanker än vad marknaden nu ser framför sig, enligt IMF:s ekonomer.

Joakim Goksör/TT

FAKTA

Fakta: Stor prognossänkning för USA

Tillväxten i världsekonomin beräknas nu till 4,4 procent i år och 3,8 procent 2023, i en färsk World Economic Outlook från Internationella valutafonden (IMF).

För USA sänks tillväxtprognosen för 2022 till 4,0 procent, en sänkning med 1,2 procentenheter jämfört med IMF:s prognos för tre månader sedan.

För Kina sänks samtidigt tillväxtprognosen för i år till 4,8 procent, en sänkning med 0,8 procentenheter.

Eurozonens tillväxt i år beräknas bromsa in till 3,9 procent, 0,4 procentenheter lägre än i oktoberprognosen.

För Japan justeras tillväxtprognosen samtidigt upp till 3,3 procent, en höjning med 0,1 procentenheter.

Källa: IMF, World Economic Outlook

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL